Som DN har berättat har åklagaren beslutat att lägga ner förundersökningen om grovt vållande till annans död i fem fall, som rörde cancerköerna på Karolinska sommaren 2017, och drabbade patienter med cancer i levern och bukspottkörteln, pankreas. Kammaråklagare Jennie Nordin slår fast att det varit en större risk för patienter att opereras på Danderyds sjukhus, än att vänta på operation på Karolinska. Alla fem patienterna som ingick i förundersökningen, varav en var Bertil Gustafsson, opererades för sent och är nu döda. 

Överläkaren Lars Granström var kontaktperson på Danderyds sjukhus under sommarveckorna då sjukhuset i ett mejl hade erbjudit att operera i Karolinskas kö, ett erbjudande som inte togs av Karolinska. Granström är kritisk mot slutsatsen att det hade varit en större risk för patienterna att opereras på Danderyds sjukhus, som sedan flera år inte utför de stora operationerna i bukspottkörteln, men där operationen kunnat ske utan fördröjning. Av mejlet framgår även att flera typer av ingrepp föreslogs. 

– Tror åklagaren – och andra – att vi erbjöd hjälp utan att kunna klara av de operationer som var aktuella. Det är helt befängt, säger Lars Granström. 

I mejlet som skickades i juni, när läkarna på Danderyd märkt hur köerna växte, hänvisar chefen på Danderyds sjukhus även till en vetenskaplig artikel från Karolinska, som visar på sambandet mellan väntan på operation och resultat vid pancreasoperationer. 

– Om man väntar länge vid pancreascancer vet man att man avlider i sin sjukdom, och den risken måste ju till och med en åklagare förstå är större än att opereras på annat sjukhus, av kirurger som kan utföra de operationer de lovat att hjälpa till med, säger Granström. 

Den tillförordnade verksamhetschefen på gastrocentrum på Karolinska Huddinge, som avslutade mejlkonversationen, och i praktiken var den som tackade nej till hjälpen, har inte hörts. Köproblemen förnekades också av sjukhusledningen när hälso- och sjukvårdsförvaltningen frågade. I förundersökningen förvarnar tidigare sjukhusdirektören Melvin Samsom i juni 2017 internt i ett mejl om att förvaltningen skulle höra av sig. 

”Förvaltningen har fått ett anonymt tips från gastro om att 50 patienter med pankreas-cancer kommer att hamna i kö. Barbro (Naroskyin, hälso- och sjukvårdsdirektören reds anm) kommer att höra av sig”, heter det i mejlet.

Enligt Jennie Nordin går det inte att bevisa att ”den eller de som varit misstänkta” gjort sig skyldiga till brott. Hon har förklarat i mejl till DN att man i förundersökningen tittat brett på händelseförloppet, och inte varit inriktad på en enskild utpekad person. Tidsgränsen i de så kallade standardiserade vårdförloppen är bara rekommendationer, och enligt åklagaren kan ingen göras straffrättsligt ansvarig för att operationen inte sker i tid. 

I Stockholms län opereras pankreascancer bara på Karolinska i Huddinge. Lars Granström har tillsammans med kollegor vänt sig mot det de kallar en ”centralisering till döds”, då de pekat på att koncentrationen av de högspecialiserade ingreppen genom så kallad nivåstrukturering, dels leder till ökade väntetider, men också utarmar de mindre sjukhusen på kompetens. 

Sedan några år tillbaka utförs operationer av pankreascancer bara på landets universitetssjukhus, varav Karolinska Huddinge är ett, samt på centralsjukhuset i Karlstad, som utför 50 pankreasoperationer om året. Genom en överenskommelse skickar även Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala patienter för att undvika långa väntetider. 

Kristiina Kask, chef för verksamhetsområde kirurgi på Akademiska säger att pankreascancer opereras i Karlstad i enstaka fall. 

– Det är ju nivåstrukturering som gäller, men i vissa fall har de kunnat hjälpa under perioder då vi ser att väntetiderna ökar. 

Är det en risk i sig att vända sig till ett mindre sjukhus?

– Nej, så kan man absolut inte säga. Väntar du för länge, så blir väntetiden en risk. Vänder man sig till någon annan så vet man att de klarar ingreppen och har hela vårdkedjan. Vi vet att Karlstad håller standarden, säger Kristiina Kask. 

Mikael Bergenheim, pankreaskirurg och verksamhetschef på kirurgen i Karlstad, säger att centralsjukhusets roll är unik i Sverige, genom det regionala ansvar för pankreasoperationer som man delar med Akademiska. Alla patienter som tidigare opererades på universitetssjukhuset i Örebro, skickas sedan två år tillbaka till Karlstad, delvis för att nå upp i ett större antal operationer. Alla patienter diskuteras på en regional konferens tillsammans med Akademiska. 

– Vi har en lång historia av att utföra dessa pankreasoperationer. Vi har goda resultat, och dessutom både utbildning och forskning. 

Samarbetet med Uppsala innebär att Karlstad kan avlasta vid kö. 

– Vid tillfälliga anhopningar i Uppsala så kan vi erbjuda operation. Det är krävande och svåra operationer, som kräver noggrann planering, och därför inte så enkelt att hantera tillfälliga toppar. 

Bergenheim säger att tiden är en avgörande faktor för att pankreascancer ska gå att operera. 

– Vi vet att tiden är viktig, men inte hur viktig. Vi har en pågående studie som undersöker just detta. 

Enligt de så kallade standardiserade vårdförloppen ska pankreascancer opereras inom 36 dagar efter fastställd diagnos. Sommaren 2017 kunde väntetiden på Karolinska bli dubbelt så lång. Bertil Gustafsson opererades efter tio veckor. 

På frågan om mindre sjukhus har fördelar jämfört med universitetssjukhusen säger Bergenheim att det kan finnas större utrymme för flexibilitet. I Karlstad är en dag i veckan öronmärkt för pankreasoperationer. 

– Det finns logistiska fördelar med ett mindre sjukhus, med kortare beslutsvägar. När en patient kommer remitterad från Örebro eller Uppsala kan vi ta emot med väldigt liten framförhållning. Jag kan med några steg i korridoren träffa alla involverade så att vi kan få till operationen.