Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Inga klagomål på böneutrop från Fittja moské

Fittja moské i Botkyrka är tillsammans med Karlskrona en av två moskéer i landet med böneutrop. ”Det är inte störande för någon, det pågår bara i tre minuter en dag i veckan”, säger Ismail Okur, ordförande för Fittja moské.
Fittja moské i Botkyrka är tillsammans med Karlskrona en av två moskéer i landet med böneutrop. ”Det är inte störande för någon, det pågår bara i tre minuter en dag i veckan”, säger Ismail Okur, ordförande för Fittja moské. Foto: Nicklas Thegerström

Kristdemokraterna vill stoppa böneutrop från moskéer. Fittja moské i Botkyrka var först i landet med böneutrop 2013 och har hittills inte fått några klagomål.

– Det är inte störande, det handlar om tre minuter på fredagar, säger Ismail Okur, ordförande för Fittjamoskén.

I ett industriområde mellan E4 och Albysjön ligger Fittja moské vars minaret hållit ett böneutrop varje fredag i fem år. Moskén har inte mött några klagomål, utan menar tvärtom att utropen lockar till sig troende från hela landet.

– Vi har omkring 1.000 besökare på fredagsbönen, muslimer kommer från hela Stockholm och hela Sverige för att vara med just då, säger Ismail Okur.

Han pekar upp mot högtalarna som sitter ute på balkongen till den 30 meter höga minareten.

– Vi har högtalare åt bara tre håll, mot sjön, berget och parkeringen. Inte mot bostadsområdet en kilometer bort. Ljudet hörs dessutom bara cirka 500 meter.

Moskén ansöker varje år hos polisen om förnyat tillstånd och ansökan går på remiss till kommunen. 

– Vi har inte fått ett enda klagomål om böneutropen på fem år. Därför har vi inte heller haft något att erinra, säger Ingrid Molander, miljöchef i Botkyrka.

Inför beslutet om böneutrop var det en het debatt i kommunen. Kristdemokraterna ville inte ändra i detaljplanen för att tillåta utrop. Partiet kom till slut överens med alla fullmäktigepartier, utom Sverigedemokraterna, att det var en ordningsfråga som skulle avgöras av polisen. Men nu vill KD göra frågan politisk igen. 

– Vi välkomnar Ebba Busch Thors (KD) förslag att inte tillåta böneutrop. Frågan ska inte behandlas som ett ordningsärende av polisen, det gäller bara bullernivån. Om man ansöker om att få ha böneutrop utifrån religionsfriheten så borde politiken borde fatta beslut om det, säger Yusuf Aydin, ordförande för KD i Botkyrka.

Är det inte en inskränkning i religionsfriheten att förbjuda böneutrop?

– Nej, det är ingen begränsning i vare sig att utöva, gå till bönen eller att be hemma. Vill man missionera ska man göra det i kontakt med människor, inte i ett allmänt budskap som går ut till människor i en offentlig miljö, säger Yusuf Aydin (KD).

Varför accepterar ni kyrkklockor men inte böneutrop?

–  Kyrkklockorna är en neutral kallelse eller inbjudan till bön, medan böneutrop är ett religiöst budskap och en bön i sig. Människor påtvingas det religiösa budskapet även om de inte vill ta del av det, rätten att slippa det i bostadsområde måste också beaktas.

Det har inte varit några klagomål om utropen från invånare?

– Nej, det är inte så synligt eller hörbart i ett industriområde en gång i veckan. Men på en mer central plats flera gånger i veckan kan det upplevas störande.

På riksplanet har KD-utspelet fått moderaternas partiledare att också uttala sig emot böneutrop. Men i Botkyrka är hittills bara KD och SD emot.

– Vi kommer inte lägga förslag att stoppa böneutropen nu. Det finns fortfarande en majoritet som stöder böneutrop i kommunen, men vi får se hur det ser ut efter valet, säger Yusuf Aydin (KD).

Företrädarna för Fittja moské menar att i Botkyrka, där majoriteten har invandrarbakgrund och många är muslimer, är böneutrop varken något främmande inslag och heller ingen bön.

– Utropet är en kallelse till bön. Det är meningar som sjungs fram och därefter börjar bönen. Vi har inga planer nu på att ansöka om fler böneutrop, men kanske i framtiden, säger imamen Cihat Kullay, Fittja moské.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.