Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 09:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/ingen-vet-hur-manga-unga-som-rostar-i-kyrkovalet/

STHLM

Ingen vet hur många unga som röstar i kyrkovalet

Trots att kyrkovalet är det första valet för många unga är det ingen som vet hur många som faktiskt röstar.
Trots att kyrkovalet är det första valet för många unga är det ingen som vet hur många som faktiskt röstar. Foto: Nicklas Thegerström

Den 19 september är det kyrkoval – det enda svenska valet du får rösta i från 16 års ålder. Men trots det vet ingen hur många ungdomar som går till vallokalerna.

– Sedan vi tog över kyrkovalet i egen regi år 2000 så har vi inte gjort några sådana undersökningar, säger kyrkovalledaren Anki Bondesson.

Sedan 2001 kan 16-åringar rösta i kyrkovalet och det lyfts ofta fram som en första kontakt med demokratin för många unga. Inför årets val finns det, enligt Svenska kyrkan, 45 000 personer i Stockholm som ännu inte fyllt 20 och som är röstberättigade. Men hur många unga som faktiskt röstar är det ingen som vet.

– Sedan vi tog över kyrkovalet i egen regi år 2000 så har vi inte gjort några sådana undersökningar, säger Anki Bondesson, kyrkovalledare i Svenska kyrkan.

Kyrkovalledare Anki Bondesson tror att ungas engagemang i kyrkan är stort.
Kyrkovalledare Anki Bondesson tror att ungas engagemang i kyrkan är stort. Foto: Magnus Aronson/Ikon

Antalet konfirmander i Sverige har minskat stadigt sedan 1986. Men Anki Bondesson ser det som ett styrkebesked för Svenska kyrkan att hela 24 000 ungdomar valde att konfirmera sig under pandemiåret 2020, ett tapp på 2 000 jämfört med året innan.

– Det finns en bred barn- och ungdomsverksamhet och framför allt konfirmationen bygger ett intresse för kyrkan.

Madeleine Friberg Ahlm är ordförande för Svenska kyrkans unga i Stockholms stift, Skuss. Även hon menar att ungas engagemang i kyrkan är stort. Trots att antalet medlemmar i föreningen har sjunkit från ungefär 2 500 till 1 300 sedan 2019 tror hon på ett högt valdeltagande bland unga. Samtidigt kan det vara en stor skillnad mellan församlingar.

– I de församlingar som har en aktiv ungdomsverksamhet där unga får komma till tals kommer många rösta. De som inte har det kommer få svårare att nå ut till de yngre i församlingen.

Kyrkovalet är också något som diskuteras flitigt inom organisationen.

– Dels pratar vi inom distriktsorganisationen om hur vi kan sprida information om valet i sociala medier och med digitala frågestunder. Sedan för vi också diskussioner med Svenska kyrkan om hur vi ska få fler att rösta.

Svenska kyrkan för ingen statistik över unga röstare. ”En vallokalsundersökning kan bidra till att se vilka riktade kommunikationsinsatser som kan behövas, så det är något vi får fundera på inför nästa kyrkoval”, säger kyrkovalledaren Anki Bondesson.
Svenska kyrkan för ingen statistik över unga röstare. ”En vallokalsundersökning kan bidra till att se vilka riktade kommunikationsinsatser som kan behövas, så det är något vi får fundera på inför nästa kyrkoval”, säger kyrkovalledaren Anki Bondesson. Foto: Johan Nilsson/TT

Men att få unga som inte är aktiva i kyrkan att engagera sig i kyrkovalet ser hon som en utmaning. Hon berättar om sin egen umgängeskrets.

– Bland mina vänner, som inte är ”kyrkvänner”, är det knappt någon som vet vad kyrkovalet är. Då är det upp till oss som är aktiva att sprida information om hur man röstar och varför det är viktigt.

För Madeleine Friberg Alm är det självklart att man får rösta från 16 års ålder. Efter konfirmationen ses man som vuxen och har tagit ställning till sin tro. Då ska man också få vara med och bestämma, anser hon.

Enligt henne hade varit bra att veta hur många unga som röstar i valet.

– Många säger ju att det ska vara en kyrka med olika typer av människor och då är det bra att ha svart på vitt hur det faktiskt ser ut.

Kyrkovalledaren Anki Bondesson har ett fullspäckat schema inför valet. Hon berättar att det har kommit in dubbelt så många förtidsröster som vid samma tidpunkt 2017 och hoppas att det blir ett högt deltagande.

Men hur många unga som röstar kommer vi alltså inte få reda på i år heller.

– En vallokalsundersökning kan bidra till att se vilka riktade kommunikationsinsatser som kan behövas, så det är något vi får fundera på inför nästa kyrkoval.

DN frågar: Kommer du att rösta i kyrkovalet?

Bild 1 av 5 Cassandra Harrvik, 18 år, Saltsjö-Boo: ”Ja, jag tycker kyrkan är kultur och även om jag inte är aktiv själv är den viktig och en stor frihet för dem som nyttjar den”.
Foto: Miranda Solvang
Bild 2 av 5 Herman Lindgren, 16 år, Älvsjö: ”Jag tror det. Det är kul att få vara med och bestämma vilket ungdomar inte brukar få, så det känns stort att rösta”.
Foto: Miranda Solvang
Bild 3 av 5 Irma Schödin, 17 år, Tyresö: ”Nej. Jag är inte kristen så jag tror att det andras åsikter betyder mer”
Foto: Miranda Solvang
Bild 4 av 5 Selina Håkansson, 17 år, Södermalm: ”Jag har inte så bra koll så jag tror inte det. Men hade jag fått mer information om vad det handlar om skulle jag nog rösta”.
Foto: Miranda Solvang
Bild 5 av 5 Uno Österman, 16 år, Enskede: ”Absolut. Det är viktigt att rösta när man kan så det verkligen blir som folk vill”.
Foto: Miranda Solvang

Läs mer:

Var finns Jesus i kyrkovalets politiska krutrök?

Nu startar kyrkovalets förtidsröstning

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt