Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Intern kritik mot hjälpmedelskaoset

På Sabbatsbergs sjukhus finns ett av akutlagren som har svårt att leverera hjälpmedel.
På Sabbatsbergs sjukhus finns ett av akutlagren som har svårt att leverera hjälpmedel. Foto: Lisa Mattisson

125.000 stockholmare drabbas fortfarande hårt av landstingets hjälpmedelskaos. Den ansvarige sjukvårdsdirektören riktar nu skarp kritik mot sin egen ledning för att ha lämpat över uppdraget mitt i sommaren.

– Den första juni var en olämplig tidpunkt, säger han till DN.

Landstingets problem med att leverera förbrukningshjälpmedel till behövande fortsätter. Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, som ansvarar för all landstingsvård utanför akutsjukhusen, har vidtagit flera åtgärder för att lösa krisen.

Akutlager har upprättats, extrapersonal har kallats in och patienter ges möjlighet att få ersättning när de köper sina egna förbrukningshjälpmedel. Hjälpmedel som SLSO haft stora problem att leverera är exempelvis diabeteshjälpmedel, nödvändig sondnäring, urinkatetrar och hjälpmedel för andning. Stockholmare vittnar om panikkänslor när de inte får sina beställningar.

Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör och högsta chef för SLSO, är nu kritisk till att hans organisation fick uppdraget den 1 juni. 

– Vården är ändå ganska upptagen under sommartid och människor har semester. Så det är en olämplig tidpunkt, säger han till DN.

Företaget One Med, som förlorade uppdraget efter den omdiskuterade strumpupphandlingen, hade uppdraget innan dess. Övergångsdatumet styrdes av det avslutsavtal som tecknades mellan One Med och hälso- och sjukvårdsförvaltningen den 29 augusti 2016. 

– Vår organisation har väl tyckt att det aldrig är lyckat att man bryter inför en sommar. Det är klart att vården är ansträngd under den årstiden. Frågorna kring när man skulle bryta med One Med äger inte vi, utan det är hälso- och sjukvårdsförvaltningen som sköter de avtalsmässiga bitarna, säger Mikael Ohrling.

I februari 2017 deltog representanter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen och SLSO i en gemensam workshop. Under mötet gjordes en riskanalys gällande svårigheter i och med övertagandet, som DN Sthlm har tagit del av.

Deltagarna identifierade 16 risker för SLSO – exempelvis risken för ett minskat förtroende från brukarna, risken för fel i leveranser och risken för en dålig upphandlingsprocess. En risk stack ut: risken att SLSO inte skulle bli färdigt med arbetet i tid. På skalan var risken placerad allra längst upp i det högra hörnet, vilket innebar högsta sannolikhet och värsta konsekvens.

Men Johan Bratt, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting, menar att problemen som har uppkommit inte har särskilt mycket med tiden att göra.

–  Man noterade att den största risken var tiden eftersom det är en komplex uppgift, däremot hade det mindre att göra med vilket exakt datum det skulle ske. Och sedan så la man en plan utifrån att det var tidskritiskt och har arbetat för att lösa alla problem innan man gick i drift den 1 juni, säger han.

Oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S) är kritisk till landstingets hantering av ärendet. Hon menar att det finns ett politiskt ansvar för att det ska fungera.

– Förbrukningshjälpmedel är ju en fråga som vad jag vet alla andra lansting klarar av att hantera. Det här är ju en enorm vårdskandal – igen, säger hon till DN.

– Jag blir fruktansvärt upprörd. Det här handlar om människor som redan har en tuff vardag och behöver sjukvården och hjälpmedlen och nu desperat tvingas leta fram hjälpmedel för att kunna leva ett vanligt liv.

Barn- och äldrelandstingsrådet Ella Bohlin (KD) är ansvarig för frågan på politisk nivå. Hon tycker att kritiken från oppositionen klingar falskt i och med att även den krävde att avtalet med One Med skulle brytas.

– För det första tycker jag att vi agerade rätt vad gäller avtalet, för att det var ju inte konstruerat som vi hade önskat. Vi agerade väldigt resolut där och valde att ta tillbaka den här stora och komplexa tjänsten som rör 125.000 patienter, säger hon.

Var det inte olämpligt att övergången skedde precis i sommartid?

– I och med att vi var tvungna att agera snabbt och inte ville ha One Med-avtalet längre än nödvändigt så blev det den 1 juni. Jag har inga synpunkter på datumet nu. Det är svårt att förutse just den här situationen. Det jag kan säga är att det är en ganska stor och komplex tjänst som SLSO tog över från en mer erfaren aktör, så det är klart att det är en ganska svår uppgift.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.