Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-15 11:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/irene-svenonius-det-som-visat-sig-under-krisen-ar-formagan-att-ha-flexibilitet/

STHLM

Irene Svenonius: ”Det som visat sig under krisen är förmågan att ha flexibilitet”

01:45. Hör Irene Svenonius (M) om tredje vågen och när alla stockholmare ska vara vaccinerade.

Efter pandemiåret bygger regionen upp sina lager för att bättre stå emot en kris. Finansregionrådet Irene Svenonius (M) vill ha beredskapslagren tillbaka men ger inget besked om regionen behöver fler vårdplatser.

– Det som visat sig är förmågan att skala upp vid behov, säger Irene Svenonius.

Det krävs munskydd för att kliva in på vaccinationsmottagningen på Karolinska i Huddinge, dit DN kommit för att möta finansregionrådet. Sjukhuset har precis ställt om för att vaccinera riskpatienter, och hit kommer personer som fått hjärta, lungor och benmärg transplanterade liksom dialyspatienter. Att dessa patienter nu får vaccin känns mycket meningsfullt, säger enhetschefen Anita Nieminen.

DN får dock inte träffa någon ur patientgruppen på grund av infektionskänsligheten.

– Allra känsligast är de benmärgstransplanterade. Det är dem vi skyddar mest, säger Anita Nieminen.

De infektionskänsliga har fått vänta på vaccination. Region Stockholm prioriterade tidigt att vaccinera sjukvårdspersonalen som egentligen tillhör fas två. Sjukhusen fick även i uppdrag att vaccinera riskgrupper, men personal både på sjukhus och i kommunala verksamheter vaccinerades först och i stor omfattning, som DN:s granskning visat.

Men det finns inget att anmärka på, enligt Irene Svenonius.

– Folkhälsomyndigheten öppnade för att vaccinera sjukvårdspersonal i frontlinjen. Vi har följt Folkhälsomyndighetens rekommendation till punkt och pricka, säger Irene Svenonius, som försvarar beslutet.

Finansregionrådet Irene Svenonius (M) besöker vaccinationsmottagningen på Karolinska i Huddinge, där riskgrupper nu vaccineras.
Finansregionrådet Irene Svenonius (M) besöker vaccinationsmottagningen på Karolinska i Huddinge, där riskgrupper nu vaccineras. Foto: Roger Turesson

Hur ser du på risken att äldre fått sätta livet till för att de fått vänta på vaccin? Äldre löper störst risk att drabbas av svår sjukdom och avlida.

– Vi vaccinerade äldre på särskilt boende väldigt fort. Sedan blev inte vaccinleveranserna i januari och februari vad vi förväntade oss. Om vi inte har sjukvårdspersonal, inom intensivvården och ambulanssjukvården så riskerar vi andra människors liv och hälsa. Vi gjorde bedömningen att vi verkligen behövde vaccinera vår personal för att kunna upprätthålla sjukvården.

Tretton månader har gått sedan covid-19-pandemin drabbade Stockholmsregionen. Det har varit ett tufft år, på alla plan, säger Irene Svenonius.

Drygt 4.000 personer i regionen har avlidit, den stora majoriteten över 70 år. Och regionen hamnade efter andra regioner i vaccination av de äldre.

Regionen har låtit beställa en oberoende utvärdering av hanteringen av pandemin av konsultfirman KPMG. Den första rapporten beskriver kronologiskt hur pandemin rullade in efter att ett första konstaterat gjordes den 27 februari 2020. Finansregionrådet säger att hon vid jultid hörde talas om att ett nytt virus spreds från Kina.

– Runt trettonhelgen sa någon från hälso- och sjukvårdsförvaltningen att man börjat titta på detta. I början av februari gjorde jag ett besök på infektionsenheten här i Huddinge. Då hade förvaltningen övertygat mig om att det mycket väl kunde komma hit.

I regionens långtidsutredning för sjukvården från 2019 gjordes bedömningen att risken för en global och dramatisk pandemi var liten. Vilken betydelse hade det för regionens beredskap?

– Just den rapporten hade nog inte blivit så spridd. Däremot hade vi liksom hela samhället krisberedskap för korta intensiva scenarior, inte en så här lång utdragen händelse som det här har blivit. Vi hade till exempel ett skyddslager i regionen, men i en pandemisituation var det absolut otillräckliga lager.

Irene Svenonius säger att regionen nu har bättre beredskap och lagerhållning för att klara en kris. Hon vill ha tillbaka de nationella beredskapslagren och en samordning mellan regionerna. ”Jag är en lagerkramare. Jag har aldrig förstått varför beredskapslagren skulle avskaffas”.
Irene Svenonius säger att regionen nu har bättre beredskap och lagerhållning för att klara en kris. Hon vill ha tillbaka de nationella beredskapslagren och en samordning mellan regionerna. ”Jag är en lagerkramare. Jag har aldrig förstått varför beredskapslagren skulle avskaffas”. Foto: Roger Turesson

Regionens lager av förbrukningsmaterial och utrustning för sjukvården räckte då i tre veckor – under normalförbrukning. I den akuta situationen startades egna initiativ till tillverkning av skyddsutrustning – visir och förkläden – bland annat på Södersjukhuset och på vetenskapsmuseet Tom Tits i Södertälje.

Irene Svenonius lyfter att regionfullmäktige i maj beslutade om en större lagerhållning i regionen, för att ha en buffert på tre månader. Liknande buffert ska finnas för läkemedel.

– Men i regionen måste vi också bestämma oss för hur vi tillsammans med andra regioner kan lösa frågan om beredskapslager som vi hjälps åt med. Det naturliga är att staten har huvudansvaret, men att regionerna har rotation och köper av staten, så att saker inte blir gamla.

Du vill att beredskapslagren ska byggas upp på nytt?

– Ja, jag är lite gammaldags och har aldrig förstått varför de avskaffades.

Frågan har utretts, och under torsdagen presenterade regeringens utredare förslag om hur sjukvårdens beredskap kan stärkas.

Krisen har även satt fokus på frågan om tillgången på intensivvårdsplatser, där Sverige ligger i botten relativt befolkning inom EU och OECD. I Stockholm fanns 90 intensivvårdsplatser till regionens 2,3 miljoner invånare, innan pandemin. I nuläget under den tredje vågen är 149 intensivvårdsplatser öppna.

Är 90 intensivvårdsplatser tillräckligt i ett normalläge?

– Vårdens professioner måste avgöra hur många vi behöver i normalläge. Men det som också har visat sig under krisen är förmågan att ha flexibilitet och skala upp vid behov.

Irene Svenonius belyser snarare förmågan att kunna ställa om och få fram nya vårdplatser under en kris framför löften om fler vårdplatser i ett normalläge.

– Jag är enormt imponerad av hur medarbetarna kavlade upp ärmarna. Jag är övertygad att om man släpper ansvar och befogenheter längst ut i organisationen, då händer det saker.

När pandemin drabbade Region Stockholm hade regionen 89 intensivvårdsplatser som mycket snabbt flerfaldigades. Idag under tredje vågen finns 149 platser. Irene Svenonius vill inte ge besked om behovet av fler vårdplatser, utan pekar på behovet av flexibilitet i systemet. 
”Jag är mycket imponerad av hur medarbetarna kavlade upp ärmarna”, säger hon.
När pandemin drabbade Region Stockholm hade regionen 89 intensivvårdsplatser som mycket snabbt flerfaldigades. Idag under tredje vågen finns 149 platser. Irene Svenonius vill inte ge besked om behovet av fler vårdplatser, utan pekar på behovet av flexibilitet i systemet. ”Jag är mycket imponerad av hur medarbetarna kavlade upp ärmarna”, säger hon. Foto: Roger Turesson

Samtidigt är sjukvårdssystemet under press, personalen hårt ansträngd och 12,5-timmarspass är verkligheten för akutsjukhusens intensivvårdspersonal på akutsjukhusen. Den 23 mars beslutades att all planerad vård som kan vänta ställs in – för tredje gången – vilket bygger upp ett berg av uppskjuten vård.

Är det ett hållbart sätt att bedriva sjukvård?

– Det får vi analysera när vi ser påverkan av vaccinationerna. Gör vi bedömningarna att viruset kommer att finnas kvar som en säsongsbunden sjukdom som vi inte kan undvika, så måste det vara en bas för analys för hur vi utformar hälso- och sjukvården och vilken kapacitet vi behöver.

Det som beskrivs som den största krisen sedan andra världskriget har samtidigt resulterat i ett omdiskuterat och rekordartat överskott för Stockholmsregionen 2020, på 5,8 miljarder som DN tidigare berättat. Regionen har en budgetomslutning på 108 miljarder och överskottet är enkelt uttryckt en effekt av riktade och generella statsbidrag som inte använts.

– Det hänger ihop med att 2020 var ett extraordinärt år, med extraordinära intäkter och att vi inte kunde utföra all vård som vi skulle ha utfört.

Redan i september stod det dock klart att det skulle handla om miljardöverskott.

Hade regionledningen kunnat disponera överskottet annorlunda och använda pengar verksamheten innan årets slut?

– Om vi hade kunnat gasa så för att kunna utföra uppskjuten vård under hösten, så hade vi inte haft ett lika stort överskott. Men då kom det en andra våg. Och att skjuta ut pengarna på kortast möjliga tid i oktober vore direkt ansvarslöst.

Den blågröna majoriteten avser nu att lägga 3,2 miljarder av överskottet i en så kallad resultatutjämningsreserv, som kommunallagen tillåter, och som innebär att pengarna kan användas för att täcka kommande underskott och minskade skatteintäkter. Pengarna ska användas klokt till sjukvård och kollektivtrafik, säger Irene Svenonius.

– Man ska aldrig tänka att pengarna brinner i fickan.

Läs mer: 99 procents beläggning på iva-platser i Stockholms län

Ämnen i artikeln

Karolinska
Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt