Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 05:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/irene-svenonius-karolinska-brottas-med-att-na-en-ekonomi-i-balans/

STHLM

Irene Svenonius: Karolinska brottas med att nå en ekonomi i balans

Irene Svenonius (M), finansregionråd. Foto: Lisa Mattisson

Karolinskas gigantiska underskott har vuxit fram under flera år, och i onsdags kom det tunga beskedet att universitetssjukhuset varslar 600 ur vårdpersonalen - läkare och undersköterskor. 

Finansregionrådet Irene Svenonius (M), som bär det högsta politiska ansvaret i regionen, säger att det inte är politikens uppgift att operativt leda verksamheter. 

– Det är viktigt att sjukhusledningen får planera och genomföra de åtgärder de finner bäst. De är experterna och de har mitt stöd i det, skriver hon i ett mejl till DN.

I onsdags kom beskedet om att Karolinska universitetssjukhuset varslar 600 anställda, 250 läkare och 350 undersköterskor. Då det i våras lades ett varsel om 550 anställda, som som gällde administration och chefer, omfattar varslen 7,5 procent av sjukhusets 15.300 anställda. Det är regionens största verksamhet som även erbjuder vård till patienter från hela Sverige, som befinner sig i djup kris. Sjukhuset väntas gå med 1,6 miljarder i underskott 2019 och enligt sjukhusdirektör Björn Zoega är storvarslet ”inte i närheten av” att lösa problemen med ekonomin. 

DN har sedan i onsdags bett om att fått en intervju med finansregionrådet Irene Svenonius (M), som är den högst politiskt ansvariga i regionen, och dessutom har personalfrågorna på sitt bord. 

Men enligt Moderaterna har Irene Svenonius inte tid att att ställa upp på en telefonintervju, utan kan bara ge skriftliga svar på DN:s frågor. Därigenom ges DN inga möjligheter till följdfrågor. 

Regionens största verksamhet befinner sig i djup kris. Du är högst politiskt ansvarig i Region Stockholm. Hur har ni kunnat låta det gå så långt? 

– Den politiska uppgiften är inte att operativt leda verksamheter, utan att sätta långsiktig färdriktning och följa upp. Jag och mina kollegor i majoriteten känner ett mycket stort ansvar för alla Region Stockholms verksamheter, för att länets invånare ska ha en god och tillgänglig vård.

När krisen är så djup, hur kan du då överlåta detta till sjukhusledningen? Vilket ansvar har du för den ekonomiska katastrofen på Karolinska? 

– Karolinska brottas med att nå en ekonomi i balans. Hur det genomförs på bästa sätt med omsorg om både patienter och anställda har ledning och nämnd ansvar för. Regionfullmäktige tillsatte en ny nämnd i maj 2018 och en ny sjukhusdirektör tillträdde i april 2019. Den nya sjukhusdirektören har i sin tur vidtagit andra ledningsförändringar och satt in åtgärder för att spara pengar på till exempel administrativa tjänster, lokaler, it, material och läkemedel och därmed nå långsiktig ekonomisk balans.

Karolinskas underskott har växt samtidigt som sjukhuset genomgått en stor omorganisation under ledning av konsulter från Boston Consulting Group som infört värdebaserad vård. Konceptet skulle effektivisera vården, och få ordning på ekonomin. 

Är det en modell som du stödjer? 

Det är de som bedriver vården som ska styra hur de bäst organiserar sig för att kunna erbjuda en god och tillgänglig vård. Jag har uppfattat att det pågår ett arbete med att förändra ledning, styrning och processer. 

Irene Svenonius pekar på att varslet ska ses som ett steg i Karolinskas anpassning till sjukhusets mindre uppdrag att utföra högspecialiserad vård för att rädda liv, samtidigt som annan vård ska utföras i andra delar av sjukvårdssystemet. 

– Omställningen har inneburit att 10.000 slutenvårdstillfällen och 260.000 öppenvårdsbesök har flyttats från sjukhuset till andra vårdverksamheter. Däremot har sjukhusets bemanning inte anpassats, utan personalstyrkan har tvärtom ökat. Jag förstår att dessa förändringar medför oro bland medarbetarna och vill understryka att det är av största vikt att de genomförs på ett sätt som inkluderar medarbetarna och som fäster största vikt vid patientsäkerhet och en god och tillgänglig vård.

– Jag eller andra politiker kan inte gå in och peka på hur sjukhusen ska bedriva vården. Det är därför viktigt att sjukhusledningen får planera och genomföra de åtgärder som de finner bäst lämpade i just sin verksamhet. Det är de som är experterna och de har mitt stöd i det, skriver Irene Svenonius. 

Den blågröna majoriteten i regionen också lagt kraftiga effektiviseringskrav på de andra akutsjukhusen där Södersjukhuset och Danderyds sjukhus spara 6 procent av sin omsättning nästa år. Vårdplatsbristen i regionen är akut, och på Karolinska vittnar anställda om underbemanning. Svenonius fick tillsammans med sjukvårdlandstingsrådet Anna Starbrink (L) under torsdagen ta emot ett öppet brev från 153 barnläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus, som uttrycker sin oro för de svårast sjuka patienterna, när deras arbete i allt större utsträckning handlar om besparingar, allt mindre om vård.  

Samtidigt fortsätter regionen utbyggnaden av vårdval med privata vårdgivare, som visat sig kostnadsdrivande och framför allt tar emot friskare patienter. Är det fortfarande rätt väg att gå? 

– Det stämmer att vårdvalen kostar pengar och det är för att de sjuka ska få vård. Region Stockholm har Sveriges kortaste vårdköer men vi tänker fortsätta korta köerna för patientens skull. Vår inriktning är även framåt att en viktig del i det är att fler vårdgivare kan bjudas in för att erbjuda invånarna vård. 

Ledningen för Region Stockholm, tidigare landstinget, har under flera år arbetat med effektiviseringar och besparingar för att bromsa den så kallade kostnadsökningstakten i ekonomin, där kostnaderna ökat mer än skatteintäkterna. 

Irene Svenonius har i flera intervjuer nu förklarat drastiska nedskärningar i vården med Region Stockholms åligganden att betala utjämningsskatt, som väntas öka från och med 2020. 

Utjämningsskattens nettoeffekt för regionen 2020 beräknas bli - 256 miljoner kronor 2020. Varför har ni inte planerat bättre för det? 

– Att göra en så stor förändring av ett system som regeringen nu gör i utjämningssystemet är unikt. De flesta kommuner och regioner hade redan lagt, eller håller på att lägga sina budgetar när detta kom. Nu vet vi att Region Stockholm kommer att behöva betala 4,2 mdkr år 2023 om förändringarna går igenom. Att gå från 1 miljard 2019 till 4,2 miljarder på så kort tid påverkar självklart ekonomin i regionen kraftigt. Förslaget genomförs stegvis med start 1 januari 2020.