Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

It-problemen fortsätter – forskare kan inte flytta in på Nya Karolinska

Den nya forskningsbyggnaden Bioclinicum.
Den nya forskningsbyggnaden Bioclinicum. Other: Eva Tedesjö

It-nätverket på Nya Karolinska håller inte för både patienter och forskare.

Patientsäkerheten går inte att säkerställa – därför skjuts nu flytten in till den nya toppmoderna forskningsbyggnaden Bioclinicum upp.

– För forskarna är det ytterst besvärande och problematiskt. För vården är det allvarligt, säger Stanley Holsteiner, chef för programkontoret vid Nya Karolinska, om it-situationen.

Redan vid förra nyår då skottsekunden slog ut handlarm och telefoner stod det klart att it-systemet på världens mest högteknologiska sjukhus, Nya Karolinska, NKS, inte fungerade. 

Sedan dess har upprepade haverier tvingat sjukhuset att gå upp i stabsläge, dirigera om patienter och anlita gästläkare för att övervaka patienter manuellt. DN har avslöjat att en trebarnspappa kan ha blivit offer för de tekniska problemen, då hans hjärtstopp inte upptäcktes i samband med att nätet låg nere.

Nu konstaterar sjukhuset att it-nätverket är så instabilt att forskarna, som den 10 januari skulle ha flyttat in i Bioclinicum, som är invigt och klart, inte kan genomföra flytten.

Sjukhusets forsknings- och utvecklingsdirektör Jan Hillert skrev i går till sina medarbetare i ett mejl, som DN tagit del av:

"Anledningen är att patientsäkerheten i NKS inte kan garanteras när belastningen på datanätet i NKS ökar när 800-900 forskare flyttar in, eftersom NKS och BioClinicum delar nätverk". 

Stanley Holsteiner, chef för programkontoret vid Nya Karolinska:

– Ur forskarnas perspektiv är det här naturligtvis ytterst besvärande och problematiskt. För vården är det ett allvarligt problem, som innebär att man får vidta andra åtgärder, som blir ineffektivt, för att upprätthålla en god patientsäkerhet.

Så sent som i förra veckan meddelade sjukhusdirektör Melvin Samsom att planen om inflytt ligger stabilt och nästa steg in i sjukhuset ska ske i april.  

Efter den första flytten in på sjukhuset i november 2016 riktade landstingets revisorer skarp kritik mot att flytten var forcerad. 

Men enligt DN:s källa går arbetet med att förbättra nätverket på Nya Karolinska mycket långsamt.

— Prognosen för att ny utrustning och ny design ska vara i gång är någon gång i slutet av mars. För inflyttning i april kommer inte utrustningen att hinna testas tillräckligt. Att flytta in då vore mycket olyckligt. 

Sjukhusets it-direktör Anders Jönebratt uppger att anledningen till problemen upptäcktes för några veckor sedan: fel i coreswitsharna, där it-nätet går in till Karolinska.

Leverantören Hewlett Packard Enterprise, HPE, har i ett brev i onsdags kväll bedömt att sjukhuset inte ska öka belastningen på det befintliga systemet. Hur länge problemen kvarstår kan Jönebratt inte svara på.

Enligt flera källor till DN ligger problemet i själva beställningen, och att Hewlett Packards tekniklösning inte är kompatibelt med det gamla nätverket på Karolinska Solna och i Huddinge, som byggts av Cisco. En källa med insyn vittnar om problem på olika nivåer i det mycket högteknologiska sjukhuset.  

— Det ser väldigt olika ut på olika avdelningar i sjukhuset. På vissa avdelningar har personalen inte utbildats för att hantera tekniken. Det är också mycket annan teknisk utrustning än hjärtövervakningen som rullar på det här nätverket, säger källan. 

Enligt Anders Jönebratt stämmer det dock inte att det är problem med Cisco och Hewlett Packard-systemsammanslagningen.

– Det är en missuppfattning. Vi har Cisco på flera andra sjukhus. Vi har en helthetsleverans med en HP-lösning här på Nya Karolinska.

Hur nöjda är ni med leverantören?

– HP förstår allvaret och har flugit hit många resurser. De sparar inte på krutet för att lösa de här problemen tillsammans med oss, säger Jönebratt.

Han lägger det fulla ansvaret på Hewlett Packard Enterprise.

– Det är alltid den som levererar en produkt som ska säkerställa funktionen som man avtalat om. 

Enligt Jönebratt är det dock troligtvis inte Hewlett Packard Enterprise som står för de stora merkostnaderna för vården som nätverksbristerna innebär.

– Det är sällan avtal innehåller indirekta skador man har på hela samhället eller på en hel verksamhet. Den typen av kostnaden står leverantören normalt sett inte för.

Kan det bli aktuellt att kräva skadestånd?

– Det kan jag inte bedöma nu.

Enligt Stefan Schildt, it-direktör i Stockholms läns landsting, har HP  erbjudit sig att byta ut hårdvaran, utan kostnad.

Tidsplanen är osäker. 

— I mitten av januari hoppas jag ha ett svar.

Oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S) har tidigare krävt att flyttplanerna pausas tills dess att it-lösningen fungerar. 

— Det här är inte klokt. Jag är förtvivlad över att det är så illa planerat och så ryckiga besked. Så sent som i förra veckan var beskedet att flyttdatumen ligger fast. Mitt krav till Irene Svenonius är att hon sammankallar ägarutskottet och ger oss svart på vitt om vad som gäller för Nya Karolinska, säger Erika Ullberg. 

Finanslandstingsråd Irene Svenonius (M), understryker att patientsäkerhet går före tidsplaner. Samtidigt upprörs hon över det havererade it-nätveket.

– Det är inte acceptabelt att det inte fungerar. Det handlar om patienters säkerhet och våra medarbetares möjlighet att utföra sitt jobb.

Irene Svenonius har personligen kontaktat Hewlett Packard Enterprise genom ett brev till företagets globala chef den 4 december, som DN tagit del av. Ett svar till henne har kommit ifrån Sverigechefen.

– Jag är inte helt nöjd med det. Det här är ett universitetssjukhus, man måste ha fullt fokus högre upp i HP:s organisation för ett så här allvarligt problem.

Gällande patienten, trebarnspappan Saheen som DN skrivit om, vars hjärta stannade mitt under ett it-haveri då hjärtfrekvenslarmen slutade fungera, säger Svenonius att hon inte informerats om att patienten avlidit.

– Men om det är så att brister i de tekniska funktionerna kan ha inverkat så är det oerhört allvarligt. Då är det också något som kommer att få konsekvenser för leverantören, naturligtvis.

It-haveriet på Nya Karolinska - detta har hänt

* Nyår: Den så kallade skottsekunden att får it-systemet att krascha, så att patientlarm och telefoner slås ut.

 

* Augusti: Karolinskas egen delårsrapport larmar om att it-systemet "inte fungerar tillräckligt bra", att olika leverantörer för it respektive telefoni leder till bristande synkronisering, och att beslutfattandet inom it är "spretigt och ineffektivt".

Konsekvensen riskerar att bli "negativ påverkan på sjukvård" och "försämrad patientsäkerhet".

 

* Början och mitten av november: It-nätverket inne på Nya Karolinska, dit barn och hjärtpatienter flyttat in, havererar flera gånger. Sjukhusledningen meddelat två gånger på tre dagar att man går upp i stabsläge. Hjärtinfarktpatienter omdirigeras temporärt till andra sjukhus och gästläkare hyrs in för att manuellt sitta vid patienterna och övervaka hjärtfrekvensen.

 

* 22 november: Karolinska meddelar att en allvarlig incident inträffat i samband med it-problem och att inte hjärtrytmövervakningen fungerat den 17 november.

 

* 1 december: DN avslöjar att it-haveriet ger ett miljonkontrakt åt konsultbolag som får i uppdrag att se över problemen. 

 

* 13 december: DN avslöjar att den "allvarliga incidenten" handlade om trebarnspappan Saheen, vars hjärtstopp inte upptäcktes under ett av it-haverierna. Han avled två veckor senare.

 

* Sedan november har DN fått mängder av rapporter från källor inifrån Nya Karolinska om upprepade it-problem, bland annat ska larmsystemet för blocksökning centralt ha legat nere helt den 15 december.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.