Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 04:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/ivo-riktar-allvarlig-kritik-mot-barnsjukvarden-pa-nya-karolinska/

STHLM

Ivo riktar allvarlig kritik mot barnsjukvården på Nya Karolinska

Inspektionen för vård och omsorg riktar skarp kritik mot Karolinskas barnsjukvård.
Inspektionen för vård och omsorg riktar skarp kritik mot Karolinskas barnsjukvård. Foto: Magnus Hallgren

Karolinska universitetssjukhuset saknar personal och lokaler för att kunna ge god vård för barn på sjukhuset i Solna. Vårdplatsbrist och långa väntetider till barnoperationer på Nya Karolinska innebär en patientsäkerhetsrisk. Samtidigt underrapporterar sjukhuset vårdskador. Det konstaterar Inspektionen för vård och omsorg efter en stor granskning av patientsäkerheten.  

Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, har i en större granskning gjort intervjuer med föräldrar, vårdpersonal och chefer i verksamheten och ledningen. Myndigheten har även gått igenom avvikelserapporteringen och gjort inspektioner på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. 

– Vi har framför allt granskat patientsäkerheten, och vi har hittat patientsäkerhetsrisker och patientsäkerhetsbrister. Det är allvarlig kritik, säger Ann-Kristin Persson, tillsynsledare på Ivo. 

Det var efter att ha fått signaler om patientsäkerhetsbrister från olika håll – via media, och genom tips och anmälningar – som Ivo beslutade om en tillsyn av barnsjukvården på Astrid Lindgrens barnsjukhus på Karolinska i Solna. Bland anmälningarna fanns exempel på allvarliga patientskador som även orsakat dödsfall. Vid tillsynen som har pågått under 2019 och fram till nu har Ivo funnit allvarliga brister, och brist på systematik. 

– Framför allt är det kvalitetsarbetet som vi inte tycker fungerar. För ett fungerande patientsäkerhetsarbete så lär man av sina misstag. Här ser vi upprepade avvikelser, om och om igen. 

Kritiken handlar bland annat om att: 

• Karolinska genom brister i ledning, planering och uppföljning inte lever upp till patientsäkerhetslagens krav, som är en förutsättning för att kunna leverera god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. 

• Karolinska saknar personal, lokaler och utrustning som behövs för att kunna ge god vård. 

• Allvarliga händelser och vårdskador underrapporteras – antalet lex Marior motsvarar inte de allvarliga händelser som rapporterats internt. 

• Omfattande vårdplatsbrist är en patientsäkerhetsrisk, vilket lett till att barnpatienter vårdas på akuten och skickas hem för tidigt. 

• Stora brister i bemanningen, framför allt av sjuksköterskor och av sjuksköterskor med erfarenhet, vilket lett till felbedömningar av patienter, och att svårt sjuka barnpatienter avvisats från akuten. 

• Långa väntetider till barnoperationer, som DN tidigare uppmärksammat, med upp till två års väntan för enklare kirurgiska ingrepp, utgör en patientsäkerhetsrisk på Karolinska i Solna. 

Myndigheten har gått igenom 1.200 avvikelser under första halvåret 2019. Under samma tid rapporterades tio lex Maria-anmälningar från barnsjukvården på Karolinska. Enligt Ivos bedömning är det för lite i relation till hur allvarliga händelser som inträffat på sjukhuset, berättar Ann-Kristin Persson.

I arbetet med sin tillsyn av Karolinska har Ivo intervjuat med föräldrar, vårdpersonal och chefer i verksamheten och ledningen. Man har även gått igenom avvikelserapporter och gjort inspektioner på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
I arbetet med sin tillsyn av Karolinska har Ivo intervjuat med föräldrar, vårdpersonal och chefer i verksamheten och ledningen. Man har även gått igenom avvikelserapporter och gjort inspektioner på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Foto: Magnus Hallgren

När personalen har intervjuats har de också uppgett att de inte rapporterar avvikelser i den utsträckning som de skulle vilja, delvis på grund av tidsbrist men också för att avvikelserna inte följs upp. 

– Allvarliga händelser ska ju vårdgivaren själv anmäla, men vi ser hur vissa saker upprepar sig trots att de har vidtagit åtgärder. Det gäller bland annat läkemedelshanteringen. Man kanske inte har rätt kompetens för att ge barnet en sådan här dos, säger Ann-Kristin Persson.

I intervjuer med personalen har det framkommit att brist på bemanning, framför allt sjuksköterskor och då inte minst på erfarna sjuksköterskor, lett till en hög personalomsättning framför allt inom dygnet-runt-verksamheten. Svårigheten att bemanna och upprätthålla kompetensen innebär en patientrisk, enligt Ivo. 

– Många beskriver också att de saknar stöd av mer seniora kollegor - eftersom det finns för få som är erfarna. Det ställer enorma krav på dem som kommer nya in i verksamheten. 

I rapporten kommer det också fram att Karolinskas förändrade verksamhet, mot ett alltmer högspecialiserat sjukhus, har gjort att vården inne på sjukhuset blir mer tungarbetad då den mindre komplicerade vården flyttat ut. Det ställer i sin tur högre krav på vårdpersonalen. 

Barnsjukvården hörde till de första verksamheterna att flytta in i den nya sjukhusbyggnaden i Solna 2016. Men lokalerna är inte helt ändamålsenliga, enligt Ivo. 

Myndigheten har tittat särskilt på akutmottagningen för barn, där trycket ofta är högt och väntetiderna långa. När akutmottagningen inspekterades konstaterades att de sjuka barnen inte övervakas tillräckligt, och att vårdpersonalen, när belastningen är hög, förlitar sig på att föräldrarna håller koll på hur de sjuka barnen mår.

Yvonne Dellmark, läkarföreningens ordförande på Karolinska anser att Ivo:s kritik mot barnsjukvården på Karolinska är berättigad.
Yvonne Dellmark, läkarföreningens ordförande på Karolinska anser att Ivo:s kritik mot barnsjukvården på Karolinska är berättigad. Foto: Thomas Karlsson

Yvonne Dellmark, läkarföreningens ordförande på Karolinska säger att läkarfacket redan 2015 påpekade att personalen underrapporterar avvikelser, då det inte finns tid att göra det på arbetstid och att rapporteringen inte leder till förändringar. 

– Det är tuff kritik som är helt berättigad. Det finns inte tillräckligt med specialistkompetent personal. När personalgruppen inte räcker till prioriteras de patienter som finns på plats före säkerhetsarbete. Grunden till förbättring är även att det finns personal, det blir svårt när varslet ligger kvar, säger Yvonne Dellmark. 

Sjukhusets kritiserade organisation har ökat fragmentiseringen vilket försvårar uppföljning och kommunikation mellan verksamheter, enligt Läkarföreningen. 

Även om kritiken är allvarlig kräver Ivo inga omedelbara åtgärder av Karolinska, på grund av den pågående pandemin. 

– Det skulle vi normalt sett ha krävt, men nu tänker vi inte pressa dem med det. I stället kommer vi att följa upp detta med en ny tillsyn, säger Ann-Kristin Persson på Ivo.

Svante Norgren, chef för Tema Barn och Astrid Lindgrens barnsjukhus, framhåller att sjukhuset redan vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med bristerna på flera fronter. 

– Det Ivo lyfter fram – bemanning, lokaler och patientsäkerhet – handlar om sjukhusets nyckelfrågor. Självklart tar vi kritiken på allvar. Det stämmer att vi ser brister i hur vi hanterar och följer upp avvikelser, men vi har förstärkt vårt patientsäkerhetsarbete det senaste året, säger Svante Norgren. 

Sjukhuset har i dag fler öppna vårdplatser jämfört med för ett år sedan, enligt Svante Norgren. Som en förklaring anger han att fler undersköterskor och sjuksköterskor väljer att arbeta kvar. Han säger också att väntetiderna till operationer minskade under hösten. 

Under pandemin har framför allt operationspersonal från barnsjukvården fördelats om för att förstärka vuxensjukvården av covid-sjuka. 

Läs mer: Sahlgrenska larmar om brister i Karolinskas vård av spädbarn 

Läs mer: Narkossjuksköterskor på barnsjukhuset redo att säga upp sig 

Ämnen i artikeln

Karolinska
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt