Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Jag är rädd för vargen när jag tar mina barn till förskolan”

Jens Frank, vargexpert från Viltskadecenter, höll ett detaljerat föredrag om vargar.
Jens Frank, vargexpert från Viltskadecenter, höll ett detaljerat föredrag om vargar. Foto: Alexander Mahmoud

Flera hundra personer strömmade till när länsstyrelsen bjöd in till möte i Handen om vargen på Södertörn. Vargtiken kommer inte att lämna Södertörn, var det raka svaret på en av många frågor. 

– Den här vargen kommer ju från Norge. Kan man inte skicka tillbaka henne dit, ropar en kvinna och utlöser skratt i den nästintill fullspikade aulan på gymnasieskolan i centrala Handen. 

Ett förlösande skratt följer. För det finns en laddning i luften när ett par hundra personer, medelålderns, pensionärer och föräldrar med småbarn, har bänkat sig då länsstyrelsen bjudit in till ett informationsmöte om vargen på Södertörn.

Leif Andersson besökte mötet och efterlyste skyddsjakt på vargtiken i området.
Leif Andersson besökte mötet och efterlyste skyddsjakt på vargtiken i området. Foto: Alexander Mahmoud

– Ska det behövas tre döda hundar, innan det kan bli tal om skyddsjakt, undrar Leif Andersson som satt i publiken. 

Vargexperten Jens Frank från Viltskadecenter börjar i en jobbig ände. På den vita duken exponeras ett foto på en skjuten varg på ett bilflak. En varg som har gett sig på barn. 

– Det sker vargangrepp på människor i världen varje år. Men det handlar nästan alltid om rabiessmittad varg, eller som här i ett område som betas av getter, och där man tagit bort allt vilt som vargen är beroende av, säger Jens Frank.

Läs mer: Varg följde skogsflanörer i Tyresta

Han förklarar att det är väldigt långt ifrån den verklighet som råder på Södertörn, där skogen är full av vilt. Han kan sedan ge ett exakt svar på när vargen senast angrep människan i Sverige: 1821. 

Samma sak gäller de flesta frågor från publiken, även de mer känsloladdade, som ”hur många vargar tål skogarna runt Stockholm?”. Två vargpar med ungar, eller revir, närmare bestämt, enligt den så kallade viltförvaltningsdelegationen på länsstyrelsen. 

Vargtiken syntes för första gången på Södertörn i juni. Då den är märkt och försedd med halsband med gps har länsstyrelsen haft koll på vargen, som är märkt i Norge och har vandrat in över gränsen och passerat flera vargtäta områden i Värmland och Örebro län innan den slagit sig ner på Södertörn.

Miljödirektör Göran Åström förklarar regelverket för skyddsjakt.
Miljödirektör Göran Åström förklarar regelverket för skyddsjakt. Foto: Alexander Mahmoud

Under tiden som månaderna gått har länsstyrelsen också haft god hjälp av allmänheten. Över 200 observationer från Södertörn har rapporterats in till myndigheten. Många har fotograferat och filmat den, och även berättat om hur tiken inte viker av, och varit närgången mot människor och deras hundar. Men till skillnad från en av vargarna i Riala i Norrtälje-trakten har Södertörnstiken inte dödat några hundar. Vi två tillfällen har den rivit får. 

Under mötet låter länsstyrelsen förstå att försöken att skrämma vargtiken, för att hon ska hålla sig på mer behörigt avstånd från människor och bebyggelse hittills gått trögt. Parallellt hanterar länsstyrelsen tre ansökningar om skyddsjakt.

Vi har ett regelverk att förhålla oss till. Skyddsjakt är den absolut sista utvägen.

– Vi har ju en svensk rovdjurspolitik, och vargen är väldigt starkt skyddad. Vi har ett regelverk att förhålla oss till. Skyddsjakt är den absolut sista utvägen, säger länsstyrelsens miljödirektör Göran Åström. 

Under kvällen vittnar en rad personer som DN talar med om att de sett vargen. Med högst blandade känslor. Annika Söderberg berättar att hon gav sig ut för att få syn på vargen i augusti när hon fått höra att den fanns i trakten. 

– Jag tänkte att den vill jag se! Så jag åkte till Dalarö där jag hört att den var, vid fem-sextiden på morgonen och körde in på en parkeringsficka. När jag satt och väntade kom vargen över åkern, säger Annika Söderberg, som tycker att hon fått bra information.

Läs mer: ”Rätt varg sköts i Riala”

– Jag är ju för vargen, men jag vill veta hur jag ska agera. Jag känner mig tryggare med den informationen, säger hon.

Dennis Becker från Sorunda har också mött vargen i skogen när han varit på jakt och haft hunden med sig. Han välkomnar mötet, men efterlyser en mer nyanserad diskussion.  

– Till exempel är det inte konstigt att varg inte angripit människan på över 100 år, man har ju utrotat dem. 

Myndigheternas sakliga information möter samtidigt inte riktigt den oro som många uppenbarligen känner. Frågorna om relationen mellan vargen och hundar tycks aldrig ta slut. Men även här finns åsiktsbrytningar, och flera åhörare påpekar att hundar ska hållas kopplade. 

– Jag hör till dem som är rädd för vargen när jag tar mina barn till förskolan, och jag tycker att många inte har tillräcklig respekt. Min oro är inte stillad av det här mötet. Jag tycker att det är jätteobehagligt att vi fått varg så nära. Jag har pratat med länsstyrelsen som säger att det är ganska unikt, säger Ann-Sofie Skoglund med sonen Wallice.

Min oro är inte stillad av det här mötet. Jag tycker att det är jätteobehagligt att vi fått varg så nära.

Arne Söderberg säger att vargarna i länet under hösten inneburit mycket arbete för rovdjurshandläggarna som inte hinner kvalitetssäkra alla spår, och som varit tvungen att låna in personal från andra avdelningar för att hinna svara på alla samtal från allmänheten. Men under kvällen ges även information om var allmänheten kan vända sig

– Vargen har ju varit närgången, och det bor många människor här, och det skapar en viss oro. Sedan rör sig den här vargen mycket på dagtid och därför är det många som har sett den, säger Arne Söderberg.

Enligt länsstyrelsen är det inte särskilt troligt att vargtiken kommer att lämna området, trots att det egentligen är alldeles för litet för en varg. 

– Nej, hon verkar ha slagit sig ner här i ett begränsat område. Här finns fullt av vilda djur. Vi får se när det blir snö, så och kan vi se om hon markerar revir. Gör hon det så har hon verkligen slagit sig ner här, säger Arne Söderberg.

Ann Fransson från föreningen Jaktkritikerna besökte mötet. Hon ifrågasatte varför hundägare inte har sina hundar kopplade.
Ann Fransson från föreningen Jaktkritikerna besökte mötet. Hon ifrågasatte varför hundägare inte har sina hundar kopplade. Foto: Alexander Mahmoud

Väninnorna Helena Ahlskog och Ann-Marie Dablin från Brandbergen säger efteråt att det var ett trevligt möte. Även om deras infallsvinklar var helt olika. 

– Jag önskar ju att den kunde försvinna, men man förstår ju att de inte får, att det är mycket regler och så, säger Helena Ahlskog, som sett vargen på nära håll.

Läs mer: Etiskt dilemma när varg river får i naturreservat

– Jag såg vargen i lördags morse. Jag är rädd för den, säger Helena Ahlskog, som fick se vargen precis vid gaveln till huset där hon bor när hon var ute med hunden. Hon beskriver hur hon stelnade till av skräck, när vargen vek av och hur hunden blev rädd och ville in.

Vännerna Helena Ahlskog och Ann-Marie Dablin har olika inställning i vargfrågan.
Vännerna Helena Ahlskog och Ann-Marie Dablin har olika inställning i vargfrågan. Foto: Alexander Mahmoud

– Den var bara fem-sex steg bort. Man blir ju rädd! 

Ann-Marie Dablin är däremot inte rädd.

– Jag ser fram emot två vargrevir i Stockholm.

Fakta.Vargen i Stockholms län

Om en stationär varg börjar markera sitt område räknas det som ett revir. Tidigare har vargrevir funnits i Riala och i Sjunda. Enstaka vargindivider finns i dag i Riala i Norrtälje/Vallentunatrakten, i Sjunda i Järnatrakten och en vargtik på Södertörn. Om det i dagsläget finns något vargrevir står klart först i vinter, då länsstyrelsen kan spåra efter vargarna. 

Under vintern 2017/2018 gör länsstyrelsen en extra varginventering, för att få grepp om antalet vargindivider i landet. Allmänheten bjuds in att delta genom att fotografera och rapportera in vargspillning. 

Vargen på Södertörn vandrade in från Norge i juni. I september beslutade länsstyrelsen om skyddsjakt på en varg, efter att tre hundar dödats. En varghanne sköts 10 oktober. 

Länsstyrelsens råd till hundägare är att hålla hundar kopplade, eftersom risken för vargangrepp bedöms som mycket liten om hunden är nära sin ägare. 

Om du möter en varg: Man ska inte självmant söka upp och närma sig en varg, som är ett vilt djur. Om du stöter på en varg som inte vänder om och det upplevs obehagligt ska du försöka skrämma vargen genom att göra dig stor och väsnas, och ta några steg emot vargen. Det går även att kasta något mot vargen. Spring inte från vargen - det kan trigga jaktinstinkten. 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.