Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-28 00:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/kaotisk-trettonhelg-i-sjukvarden-hog-belastning-och-hotad-patientsakerhet/

STHLM

Kaotisk trettonhelg i sjukvården: ”Hög belastning och hotad patientsäkerhet”

Stroke-sjuksköterskan Cecilia Norin vittnar om att läget på Södersjukhuset var mycket pressat under trettonhelgen. Foto: Magnus Hallgren

Trettonhelgen i Stockholms sjukvård beskrivs som kaotisk av både personal och patienter. It-haveri och platsbrist tvingade intensivvårdspatienter att flytta och på akuten fick sjuka patienter vänta länge på vård. 

– Hög belastning och hotad patientsäkerhet är återkommande, säger läkaren Sepehr Zanjani.

Trettonhelgen brukar vara den tyngsta av långhelgerna i vården. Men inför årets storhelger bedömde regionens chefläkare att det såg bra ut, med jourläkarbilar som skulle göra hembesök, och fler tillgängliga vårdplatser än förra året. Förhoppningen var också att patienter i större utsträckning skulle söka vård på närakuterna. 

Men på torsdagen slutade journalsystemet Take care fungera i hela regionen. Samtidigt tampades Karolinska Huddinge med nätverksproblem och sjukhuset sattes i stabsläge

På fredagen kom det, enligt flera anställda, direktiv om att evakuera patienter från intensivvården på sjukhuset. Övervakningen av patienter påverkades, operationer kunde under fredagen inte utföras i Huddinge, och patienter flyttades till Solna för operation. Samtidigt övergick de anställda till manuella rutiner – och förde journaler på papper. 

– På sätt och vis var vi glada när beskedet kom om att intensiven skulle evakueras, eftersom man hade en mycket patientosäker situation. Samtidigt tänker man - vart ska patienterna ta vägen? För det finns ju inga platser, säger en specialistsjuksköterska på Karolinska i Huddinge och beskriver hur patienter som egentligen kräver intensivvård flyttas till ner en vårdnivå på sjukhuset.

I samband med trettonhelgen gick Karolinska i Huddinge upp i stabsläge två gånger på grund av it-problem. Foto: Magnus Hallgren

Sjuksköterskan beskriver hur hen bara kunde komma in i journalsystemet för att se information om en specifik patient under ett par minuter innan systemet lade ner. 

– Det finns jättemycket som kan påverka en patients tillstånd och du vet inte vad det beror på - det är som en djungel - och ju sjukare en patient är, desto viktigare är det att läsa på. I något fall tog det två timmar innan jag kom in i systemet och kunde läsa journalen, och upptäcker då att patienten har en rad allvarliga sjukdomar. Det var en väldigt patientosäker vård. 

Samma ovisshet gällde fem patienter samtidigt, enligt sjuksköterskan. 

– De där två kvällarna när systemen låg nere saknar motstycke. 

I en intervju med DN i fredags sade chefsläkaren på Karolinska att den akuta sjukvården planerats om genom att de svårast sjuka patienterna inte längre togs emot i Huddinge, och att han inte uppfattat att några patienter kommit till skada. 

Sjuksköterskan beskriver det dock som en extrem situation, när inte heller det back-up-system som normalt finns i Take-care fungerade.

– Det var som att gå tillbaka 200 år. Eller – det var värre för då hade man pappersystemen. Nu förlitar man sig på de elektroniska systemen och när de inte fungerar står man med svårt sjuka patienter, och har inte en aning. Det är extremt farligt. 

It-problemen på Karolinska i Huddinge ökade trycket i Stockholmsregionens redan hårt belastade sjukvårdssystem. Vissa ambulanser visades bort från sjukhuset, bland annat för att avlasta akutmottagningen. Det ökade i sin tur trycket på övriga akutsjukhus. Karolinska kallade in extrapersonal men behöll stabsläget under hela helgen. 

På Södersjukhuset beskriver stroke-sjuksköterskan Cecilia Norin som arbetade under trettonhelgen hur trycket mot akutmottagningen ökade successivt för varje dag under helgen. 

– Vi hade ju samma problem med journalsystemet, men Södersjukhusets akutmottagning stängde aldrig.

”Att bli liggande i en korridor på akuten, det är inte vård – det är förvaring”, säger Cecilia Norin, sjuksköterska på Södersjukhuset. Foto: Magnus Hallgren

Cecilia Norin beskriver hur äldre patienter ofta fastnar på akutmottagningen där det stockar sig i väntan på vårdplats. 

På avdelningen där hon är anställd var det fullt – med fyra patienter inlagda som överbeläggningar på avdelningens dagrum. Och när patienter, som egentligen är klara att skrivas ut inte kommer vidare i vårdkedjan ökar det belastningen på akuten.

– På akuten är det flera äldre som har dygnat under helgen. De är ofta förvirrade och det är lätt att de reser sig och ramlar. Självklara saker som personlig hygien, mål med mat och toalettbesök är svåra att tillgodose. Vi försöker bädda ner dem i sängar i stället för på britsar, men att bli liggande i en korridor på akuten, det är inte vård – det är förvaring. 

På Södersjukhuset vårdades under helgen även ett tjugotal patienter som normalt sett skulle ha lagts in på Karolinska i Huddinge. Under trettondagen var trycket på akuten så högt att intaget av ambulanser med lägre prioritering stoppades under fyra timmar på eftermiddagen och hänvisades till Huddinge – av säkerhetsskäl.

”Det är som en kollega till mig sa – man hoppas bara att klara passet utan att någon dör”, säger läkaren Sepehr Zanjani som arbetade på Södersjukhuset under trettonhelgen Foto: Magnus Hallgren

Södersjukhuset har, liksom övriga av regionens sjukhus, från årsskiftet fått åtstramad budget. Förutom att personal varslats har sparbetinget med vikariestopp och stopp för att hyra in personal påverkan på bemanningen. 

– Politikerna vill att patienter ska söka vård inom primärvården, men man kan ju inte göra om systemet genom att dra ner pengarna för oss, säger Cecilia Norin.  

En annan berättelse från samma sjukhus och helg har väckt tusentals reaktioner i sociala medier. Det handlar om Iréne Lindblad och hennes snart 83-åriga mammas timmar på Södersjukhusets akutmottagning. 

På trettonhelgens lördagsmorgon blev Iréne Lindblads mamma hänvisad till närakuten för sina andningssvårigheter.

– Ganska snart fastslog läkaren att mamma troligen fått blodpropp i lungan. Vi blev remitterade till akuten på Södersjukhuset. 

Iréne Lindblads 82-åriga mamma fick vänta många timmar på Södersjukhusets akutmottagning under trettonhelgen. Foto: Privat

Klockan var då 11 på förmiddagen. 

– Jag fick en chock. Det var människor precis överallt. Sängarna var inte bara i kanterna av korridorerna - britsar stod på alla platser.

Iréne Lindblads mamma, med sin misstänkta blodpropp, var en av fem prioriterade patienter.

– Men det kom in så många fall som var mer akuta. Vi såg hela tiden när ambulanserna kom in och vi tänkte - det går inte att få in fler människor. Folk hade svårt att andas, tryck över bröstet, andra låg och skrek. Det var kaos. 

Hon säger att hon tycker väldigt synd om vårdpersonalen samtidigt som hon imponerades över deras arbete. 

– En kvinna som var väldigt onykter verkade ha blivit slagen. Varje gång någon sjukvårdspersonal gick förbi henne klappade de om henne. Trots kaoset tog de sig tid till det.

Drygt sju timmar senare fick mor och dotter träffa läkare. Någon timme därefter fick mamman röntga lungorna. 

– Efter ytterligare någon halvtimme fick mamma beskedet att hon hade propp i båda lungorna.

Iréne Lindblad tillsammans med sin mamma. Foto: Privat

Iréne Lindblad säger att hennes mamma hade tur. Vid midnatt fick hon komma in på en avdelning. Chocken över situationen på akutmottagningen har dock inte lagt sig.

– Politikerna behöver gå ut och förklara hur detta är möjligt. Jag tror att det är ren tur att folk inte dör på akuten så som det såg ut i helgen. 

DN har talat med fyra läkare som arbetade på SöS akutmottagning under trettonhelgen. De beskriver alla hur både möjligheten att undersöka, övervaka och behandla sjuka patienter var svårt begränsad på grund av det höga trycket och det begränsade antalet platser. 

Läkaren Sepehr Zanjani säger att patienterna stundvis fick ligga ”dubbelparkerade” i korridorerna. 

– Det var som Tetris. ”Om du backar din patient så kan jag komma förbi med min så att den patienten kan komma in på rummet”, säger han.

Patienter som placeras på övervakningsplatser ska hållas under ständig uppsikt, men både Sepehr Zanjani och de andra läkarna beskriver hur detta blir omöjligt under det extrema patienttrycket.

– Apparaterna piper, men efter ett tag slutar man höra dem. En misstänkt stroke måste exempelvis kontrolleras vid bestämda tidpunkter, men det hinner vi inte. Det är som en kollega till mig sa – man hoppas bara att klara passet utan att någon dör. Det är där ribban ligger.

En ST-läkare som vill vara anonym berättar att han kände sig tvingad att skriva fyra avvikelserapporter under helgen. En rörde en misstänkt blindtarmsinflammation där patienten fått vänta i omkring 20 timmar.

– Jag misstänkte att patientens blindtarm hade exploderat på grund av den långa väntan. Jag ringer kirurgen, men han står och opererar och har gjort det hela natten. Jag får ge patienten högdosantibiotika och hoppas att kirurgen kan ta emot så snart som möjligt, säger läkaren.

Sepehr Zanjani säger att läget under trettonhelgen var extraordinärt eftersom Huddinge akutmottagnings kapacitet var begränsad – men att läget på SöS varit väldigt pressat även innan dess. 

– Att påstå att det är engångsföreteelse är inte riktigt. Hög belastning och hotad patientsäkerhet är återkommande.

Enligt Sepehr Zanjani bidrar inte heller närakuterna till någon större avlastning.

– Vi hänvisar patienter direkt till närakuten, men där remitteras de tillbaka till akuten. Vi måste ha fler platser.