Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Semlorna var bättre förr – och stockholmarna roligare

Biblioteksgatan 17.30.

Det finns alldeles för många varianter av semlor nuförtiden, och de äts alldeles för tidigt. Knappt hinner julen passera förrän semmelwraps, semmelnachos och semmelpizzor dyker upp framför ögonen. 

Tacka vet jag en gammal hederlig semla. Bulle, mandelmassa, grädde och så lock med florsocker på. Och tacka vet jag att äta semlan på utsatt tid, nämligen på fettisdagen och varken före eller efter. På 1950-talet bötfälldes skånska bagare föredömligt av polis eftersom de sålde bakelserna före fettisdagen, vilket bröt mot jordbruksnämndens bestämmelser, men i dag verkar polisen prioritera gängkrigen.

Tyvärr är det så, som alltid med det som kallas ”gammal hederlig”, att även det gamla en gång var provocerande nytt. Från början var semlan en slags strut som rika personer doppade i mjölk och därefter har den modifierats genom århundradena till att få dagens utseende på 1930-talet.

Även attityden till semlan, eller hetvägg som semla med mjölk kallades, har förändrats. På 1700-talet skrev Johan Gabriel Oxenstierna att semlan borde ”drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Detta efter att kung Adolf Fredrik dött sedan han satt i sig fjorton hetväggar fettisdagen 1771.

En titt i DN:s arkiv visar även hur våra läsare har sett på semlan genom åren. En insändare från 1865 hyllar bakelsen, men beklagar sig över att fettisdagen blivit så tråkig.

”Hvad vi sakna är den sprittande karnevalen”, skriver insändaren och fortsätter: ”För oss Stockholmare är allt upptåg slut, förbi ’for ever’. Ack, Florens och Neapel för min fyllda semla!”

Om semlan befinner sig i ständig förvandling gäller detsamma alltså för oss stockholmare. Och av allt att döma hade vi det roligare förr.

Karl Dalén är sociala medier-redaktör och har varit kroniskt konservativ sedan starten 1983.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.