Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 09:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/karolinska-drar-tillbaka-varsel-av-personal/

STHLM

Karolinska drar tillbaka varsel av personal

Bild 1 av 2
Foto: Magnus Hallgren
Bild 2 av 2
Foto: Nicklas Thegerström, Nicklas Thegerström, Nicklas Thegerström

De tidigare varslen om uppsägningar av vårdpersonal på Karolinska i Solna och Huddinge dras tillbaka. Enligt sjukhusdirektör Björn Zoega har personalstyrkan minskat utan att personal behöver sägas upp.

– Det känns bra att kunna häva varslen med den oro som det innebär, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör på Karolinska.

De 109 läkare och 157 undersköterskor som tidigare har varslats om uppsägning på Karolinska i Solna och Huddinge får stanna när sjukhusledningen häver varslen, som Svenska Dagbladet var först att rapportera om.

Samtidigt kommer 30 personer av den administrativa personalen att sluta under september.

– Det har varit olyckligt att varslen legat så länge - och det har att göra med pandemin. Men under den här tiden så har vi inte kunnat besätta tjänster och anställa. Med hjälp av varslen har vi äntligen lyckats nå målet att få ner antalet anställda med naturlig avgång, säger Björn Zoëga.

Varslen lades i november 2019 och har mött hård kritik och både Kommunal och Läkarföreningen har krävt att varslen ska dras tillbaka. Enligt Björn Zoëga fanns det inget annat sätt att spara pengar och minska personalstyrkan än att varsla - bland annat för att få ordning på sjukhusets rullande miljardunderskott och anpassa bemanningen till sjukhusets högspecialiserade uppdrag. Under 2019 gick Karolinska med 1,8 miljarder i underskott.

I början av 2019 stod det klart att sjukhuset behövde spara 420 tjänster för att få en budget i balans. Det var läget när Zoëga tillträdde sin tjänst i april 2019.

– När jag tillträdde min tjänst hade sjukhuset ett behov att minska personalstyrkan. Istället hade personalstyrkan ökat och vi var 20 fler. Vi har varken uppdrag eller ekonomi för att ha så pass mycket personal. Jag tror inte att vi hade klarat det utan att varsla.  säger Björn Zoëga och pekar på att den tidigare strategin att minska personalstyrkan med hjälp av naturliga avgångar och anställningsstopp visade sig ineffektiv. Därför blev det nödvändigt att varsla.

I maj 2019 lade sjukhuset ett varsel om 550 tjänster ur den administrativa personalen. I november följde sedan ett varsel för 600 läkare och undersköterskor, men omfattningen av det senare minskades i början av 2020 till 266.

Enligt Zoëga hade sjukhuset 15 920 anställda i maj 2019, vilket nu har minskat till 15 200. Antalet anställda kommer att ha minskats ytterligare till cirka 15 000 i december. Bland annat har varslen haft effekten att folk sagt upp sig.

– Det är folk som har slutat, och som kommer att sluta fram till årsskiftet bland annat genom att de gått i pension eller genom att de haft visstidsanställningar som vi inte kunnat förnya. Men vi behöver inte säga upp någon.

Att varslen inte hävdes när coronapandemin slog till mot huvudstaden upprörde sjukvårdspersonal i hela regionen. Kritiken växte ytterligare när det nyligen stod klart att sjukhuset beslutat att hyra in operationslag för att beta av vårdskulden, när varslen fortfarande låg kvar.

Björn Zoëga säger att han förstår att varslen skapat oro och dålig stämning.

– Jag ser det som väldigt positivt att vi nu kan lyfta varslen för att minska oron hos både undersköterskor och läkare.

Läkarföreningens ordförande Yvonne Dellmark:

– Det är positivt att varslen äntligen dras tillbaka. Framför allt har det ett starkt signalvärde. Vi har hela tiden tyckt att det är orimligt med varsel, för vi bedömer att alla anställda läkare behövs och att det aldrig har funnits utrymme att dra in på läkarbemanningen. , säger Yvonne Dellmark.

Hon säger att sjukhuset har bemanningsproblem på vissa områden på läkarsidan, vilket delvis förvärrats under tiden som personal varit varslad.

– När varslen legat har det gjort att personer har avgått med pension eller sagt upp sig, och vikariat inte återbesatts, så betyder det att sjukhuset har tappat kompetens. Extra bekymrade är vi för de läkare som nu väntar på utbildningstjänst med ST och AT när vikariatsmöjligheten minskas drastiskt, säger Yvonne Dellmark.

Kommunal på Karolinska skriver i ett pressmeddelande att sjukhuset, trots att varslen dras tillbaka, planerar personalneddragningar på sjukhuset genom att inte besätta tjänster.

- Det är skönt att ingen ska tvingas lämna sitt arbete. Men vi ser med oro på att tjänster försvinner där det redan idag är en väldigt tuff arbetsbelastning, säger Catharina Häggbom, förhandlingsansvarig för Kommunal på Karolinska universitetssjukhuset och lyfter den stora vårdskuld som Stockholms sjukvård har efter coronavåren.

– Trots det vill arbetsgivarna och det blågröna styret i Region Stockholm att de hårt pressade medarbetarna ska göra mer med färre kollegor. Det går inte ihop. Det duger inte med flaggor och applåder. Vi ser ingen minskning av övertid på sjukhuset och många av våra medlemmar mår dåligt på grund av den pressade situationen. Det finns inget utrymme att skära ner på anställda, snarare tvärtom, säger Catharina Häggbom.

Varslen som lades på flera sjukhus i Stockholm har väckt ilska hos anställda i hela regionen, och blev den tändande gnistan till det så kallade Sjukvårdsuppropet, som samlat vårdpersonal till manifestationer mot besparingar i vården. Tidigare stod det klart att inga anställda behöver sluta sina anställningar på Södersjukhuset och Danderyds sjukhus som också varslade personal under hösten.

– Det var på tiden att man drog tillbaka varslen. Med tanke på den underliggande personalbristen, vårdskulden och slutkörd personal efter covid-19 vore det vansinnigt att varsla personal i detta läge. Nästa steg är att man prioriterar om i budgeten och drar tillbaka besparingarna och anställnngsstoppen på alla Stockholmssjukhus, säger Akil Awad, läkare på Södersjukhuset och en av initiativtagarna.

Beskedet från Karolinska om att inga läkare och undersköterskor sägs upp välkomnas också av finansregionråd Irene Svenonius (M):

- Våra ansträngningar att fokusera sjukhusens olika uppgifter ger resultat och Karolinska har nu en bemanning som passar sjukhusets särskilda uppgifter. Att klara internt förändringsarbete utan vårduppsägningar är ett styrkebesked för Karolinska och hela sjukvården i Stockholm, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M)i ett pressmeddelande.

Vänsterpartiets sjukvårdspolitiske talesperson Jonas Lindberg skriver att det hävda varslet är en ”bra nyhet”.

– Men nu måste även besparingsprogrammen som ligger kvar slopas och det knäppa ”effektiviseringskravet”. Sjukhusen i Stockholm måste få förutsättningar att komma på fötter och inte hela tiden behöva kämpa med näsan ovanför vattenytan, säger Jonas Lindberg, och lägger till:

– Varslen kan alltså undvikas därför man inte väljer att ersätta personal som frivilligt har slutat till exempel på grund av för tuff arbetsmiljö.

Läs mer: Fack på Karolinska kräver att varsel dras tillbaka

Läs mer: Karolinska hyr in personal för 20 miljoner – samtidigt ligger varslen kvar

Läs mer: Digital demonstration kräver svar om vårdskulden

Ämnen i artikeln

Karolinska
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt