Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-31 19:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/karolinska-sanker-beredskapen-vill-fa-igang-vard-som-fatt-vanta/

STHLM

Karolinska sänker beredskapen: ”Vill få igång vård som fått vänta”

01:57. Karolinskas sjukhusdirektör Björn Zoëga säger att man nu vill få igång den vård som hittills har fått vänta under coronakrisen.

Karolinska universitetssjukhuset anpassar nu vården till det minskade trycket av covidsjuka patienter, och sänker beredskapen till stabsläge. Enligt sjukhusdirektör Björn Zoëga handlar det om att planera för annan vård. 

– Vi vill få igång vår vanliga vård som fått vänta, bland annat kroniskt sjuka och barn, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga. 

Det har gått 57 dagar sedan Karolinska universitetssjukhuset gick upp i så kallat förstärkningsläge för att möta coronakrisen. Det har inneburit en stark centralisering av sjukhusets resurser och styrfunktioner. Som mest har Karolinska haft 132 patienter som intensivvårdats för covid-19, vilket motsvarade 63 procent av hela regionens intensivvårdade. Den siffran har nu minskat till 91 covidsjuka patienter som intensivvårdas, 55 procent. Och då är det dags att anpassa vården. 

– Vi har cirka 300 covidsjuka patienter och vi vet att covid-19 är här för att stanna under lång tid. Krisen är inte över. Men nu måste vi försöka få in dem i vår vanliga vård, och ta hand om det andra patienterna som vi också ska sköta – vårt högspecialiserade uppdrag, de kroniskt sjuka, barn och det akuta som har ökat igen, säger Björn Zoëga, i en intervju med DN. 

Björn Zoëga är sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.
Björn Zoëga är sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Nicklas Thegerström

Rent praktiskt innebär övergången till stabsläge en minskning av centralstyrningen, men ändå inget normalläge. 

– Vi kommer att ha lite färre strukturerade möten och mindre centralstyrning, men ändå en viss struktur och beredskap så att vi snabbt kan ställa om ifall det skulle komma en ny våg, då kan vi gå upp i förstärkningsläge igen. 

Samtidigt innebär stabsläget ett sätt att centralt kunna planera sjukhusets verksamhet inför sommaren och personalens semestrar. 

– I det här svåra läget då många är trötta behöver vi centralt kunna hjälpas åt med semesterplaneringen, så att att vi gör det på ett så rättvist sätt som möjligt. Här har ju alla ställt upp, så vi måste se till det blir en rättvis fördelning. 

När den vanliga vården ska komma igång är barnsjukvård, neuro och behandling av kroniska sjukdomar prioriterat.

– Men vårdskulden kommer i efterhand, och nu ser vi ett ökat tryck av akuta besök. Och vi vet att akutbesöken bland barn ökar på våren. 

Enligt Zoëga har cancerbehandlingarna och canceroperationer pågått även under pandemin. Köer har heller inte växt i någon större utsträckning genom att trycket av patienter som sökt vård har minskat. 

Björn Zoëga uppger att ungefär 300 covidsjuka patienter vårdas på Karolinska i nuläget. Hittills har 2.500 covidsjuka vårdats på sjukhuset.
Björn Zoëga uppger att ungefär 300 covidsjuka patienter vårdas på Karolinska i nuläget. Hittills har 2.500 covidsjuka vårdats på sjukhuset. Foto: Hanna Lilja

När det gäller barnsjukvården har personal behövts i covid-vården och runt 170 anställda har fått ställa om från barnsjukvård till att vara en del av covid-vården som i huvudsak gäller vuxna patienter. 

– Vi hoppas kunna komma igång med vård som har fått vänta. Köerna har vuxit lite på barnsidan. Vi kan börja få igång vår verksamhet inom barnsjukvården som flyttats fram. Nu börjar vi flytta tillbaka personalen. Och vill komma igång med vården för våra kroniker. 

Med omställningen följer också en minskning i antalet intensivvårdsplatser, och den har redan börjat med en minskning av platserna på Karolinska i Huddinge. På Nya Karolinska har hela våningsplan anpassats till enbart covid-vård. 

– Vi har valt att ha behålla mer av intensivvårdskapaciteten i Solna. Man kan ha mycket åsikter om det här huset, men det har varit konstruerat så att vi har kunnat bygga ut intensivvården på ett bra sätt. 

Karolinska är det sjukhus i landet som hittills har vårdat flest covidsjuka patienter, totalt 2.500 patienter, varav 350 inom intensivvården. Som mest har 700 patienter legat inne samtidigt och vårdats för covid-19. För att möta krisen ökade Karolinska antalet intensivvårdsplatser från 38 till 190 på ett par veckor. 

– Jag är väldigt stolt över att vi kunnat öppna så många platser, och den behandling vi har gett har varit oerhört professionell och lyckad för patienterna. Sedan har folk inom intensivvården arbeta oerhört hårt under de här dagarna och det är tufft, inte minst att arbeta i skyddsutrustning. 

– Vi har gjort medicinska prioriteringar, men vi har inte behövt säga nej till någon för att inte har haft plats, säger Björn Zoëga.

Coronakrisen medför en vårdskuld konstaterar Björn Zoëga.
Coronakrisen medför en vårdskuld konstaterar Björn Zoëga. Foto: Nicklas Thegerström

Även totalt sett har antalet vårdplatser på sjukhuset ökat, och för att tydliggöra det har Björn Zoëga gjort noteringar på whiteboarden inför DN:s besök. 

– Som mest har vi haft 1259 vårdplatser under den här perioden. Så många platser har vi inte haft sedan 2016, säger Björn Zoëga. 

Det var före flytten in i den nya sjukhusbyggnaden. En annan jämförelsepunkt är april 2019, då Björn Zoëga tillträdde sin post som sjukhusets högsta chef, och vårdplatsläget nådde ett slags bottennivå med 948 platser, vilket då understeg antalet chefer. 

– Det är ändå lite intressant när man ser tillbaka, säger Björn Zoëga. 

Prioriteringarna inom intensivvården har dock vållat laddade diskussioner, och läkare har vittnat om hur de tvingats till betydligt hårdare prioriteringar än vanligt, och att patienter som vi vanliga fall skulle ha fått en intensivvårdsplats prioriterats bort och frågan utreds nu av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, i hela regionen. 

– Jag är glad att man utreder det. Jag tycker att det är viktigt, för det har kommit folk och berättat att de inte är nöjda, och det har varit anonyma källor. Det är bättre att man utreder än att det hänger i luften. Så vitt vi kan bedöma, och chefläkarna här, så har vi lyckats väldigt bra. Men när vi satte igång detta så var det väldigt mycket rykten och oro. 

Det gäller inte bara prioriteringar, utan även om skyddsutrustning, säger Zoëga. 

När det gäller skyddsutrustningen pågår en förundersökning om brott mot arbetsmiljölagen, efter en sjuksköterskas död på Karolinska i Huddinge och där olika besked om skyddsutrustning kan ha spelat roll, enligt anmälande skyddsombud. Det är bra att även detta utreds konstaterar Björn Zoëga. 

– Men när det gäller skyddsutrustning, så har vi följt de regler och anvisningar som givits. Vi har även gått snäppet längre. Och jag har inte uppfattat att det råder någon brist. 

– Det handlar ju också att det här är en ny sjukdom. Jag hoppas att vi tillsammans med Karolinska institutet inom kort kommer att kunna visa genom vetenskapliga artiklar och rapporter att vi har hållit ihop under den här tiden. 

Läs mer: Läkare: Vi tvingas till hårda prioriteringar 

Läs mer: Här fattas de svåraste besluten – Karolinskas stabsmöte inifrån