Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 12:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/karolinska-varslar-550-anstallda/

STHLM

Karolinska varslar 550 anställda

03:29. Skandaler och konsulter – så blev Nya Karolinska världens dyraste sjukhus.

Karolinska universitetssjukhuset varslar 550 anställda. Varslet gäller över 20 procent av sjukhusets administration och omfattar både medarbetare och chefer.

– Det är smärtsamt och besvärligt, men vi måste för att få bättre ordning på ekonomin, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga.

Rätta artikel

Att skära 420 tjänster räcker inte. Sjukhusdirektören Björn Zoëga meddelade på tisdagsmorgonen att sjukhuset lägger ett varsel på 550 tjänster. Sjukhusets höga chefer informerades på internt på måndag eftermiddagen, och på tisdagsmorgonen informerades alla anställda. 

En källa inifrån sjukhuset beskriver stämningen efter beskedet som lämnades på tisdagsmorgonen.

– Det har lagts varsel. Det kom nu på morgonen. Folk är oroliga. Det är kaosartat, säger källan. 

De 550 tjänsterna motsvarar 20-25 procent av Karolinskas totala administration. Sjukhuset har i dag motsvarande 2.230 heltidstjänster inom administration på lokal och central nivå.  

– Vi har ju sett att ekonomin fortsätter att skena åt fel håll, och då måste vi vidta åtgärder. Det är smärtsamt och besvärligt, men vi måste för att få bättre ordning på ekonomin men ändå värna patientsäkerheten och våra vårdplatser, säger Björn Zoëga när DN möter honom kort efter att beskedet om det omfattande varslet kommunicerats.

Han visar upp ett papper som framhåller på sjukhusets prioriteringar i tre punkter: patienten och patientsäkerheten, klinisk verksamhet, samt att sjukhuset inte ska stänga vårdplatser. 

– Det är våra tre prioriteringar och vår målsättning. Vi måste behålla vårdplatserna och kunna öppna fler. 

Hur kommer det att märkas? 

– Jag hoppas att patienten inte märker av det. 

När Karolinska nu varslat och aviserat kraftiga besparingar i administrationen betyder det att Karolinska siktar mot en administration motsvarande 2015 års nivå, tidpunkten innan den omdiskuterade omorganisationen och sjukhusflytten. 

Betyder det att ni går tillbaka till den gamla organisationen? 

– Nej, men jämfört med 2015 är vi lika många läkare och sjuksköterskor konstant, men det har blivit 20 procent fler administratörer, så vi måste lösa det. 

Tidigare har sjukhusledningen uppgett att det var motiverat med det stora antalet chefer i den nya organisationen. Men enligt Björn Zoega handlar det inte bara om chefer, utan även om administratörer. 

Skulle du säga att den tunga administrationen är kostnadsdrivande? 

– Ju mer administration du har, så är det klart att kostnaderna ökar. Vi har inte sett fördelarna i våra produktionssiffror. 

DN har tidigare rapporterat att Karolinska universitetssjukhuset har ett gigantiskt ekonomiskt underskott, samtidigt som sjukhuset producerar mindre vård. 

Kort efter att den nya sjukhusdirektören Björn Zoëga tillträtt den första april stod det klart att underskottet under årets första kvartal ökat till 1,5 miljarder kronor – en försämring med 400 miljoner kronor jämfört med prognosen i början av året. Ekonomidirektör Margareta Fast hade då fått lämna sin tjänst med omedelbar verkan

I början av året hade sjukhusets styrelse uttalat att runt 420 tjänster måste bort. Men i april stod det klart att det inte räcker. Zoëga sa i en intervju att han på kort tid fått klart för sig att det inte gick att vänta med att vidta åtgärder 

– Vi måste stoppa blödningen, sade Björn Zoëga då till DN.

Sjukhusdirektör Björn Zoëga. Foto: Allis Nettréus

Sjukhusdirektör Björn Zoëga säger nu att varslet inte räcker och att man även kommer att vidta andra åtgärder som att se över läkemedelskostnader, hyres- och it-kostnader. Zoëga nämner att sjukhuset betalar 550 miljoner i årshyra för lokaler i den gamla sjukhusdelen i Solna. 

Kommer ni att lämna Gamla Karolinska? 

– Inte helt. Men mer än hittills. Det är Flera lokaler som står tomma som vi inte har någon användning för. 

Sjukhusdirektör Björn Zoëga säger att Karolinska befinner sig i ett ekonomiskt krisläge. Foto: Allis Nettréus

Enligt sjukhuset är varslet starten på en process, där man i nästa steg ska identifiera roller som kan bli övertaliga längre fram. Processen ska pågå under några månader och bland annat omfatta konsekvensanalyser och facklig samverkan. En översyn ska starta över både lokala och centrala staber för att se hur antalet medarbetare ska kunna minska. 

Karolinskas styrelseordförande Håkan Sörman säger att varslet är riktat mot administrativa tjänster. 

– Det markerar att vi på alla sätt vill undvika att äventyra vården och patientsäkerheten.

Kommer det här påverka vården, med risk för vårdköer eller liknande?

– Vår bedömning är att det inte kommer att göra det. Det är den utgångspunkt vi haft.

Om det här inte påverkar vården, att de här 550 tjänsterna tas bort – betyder det att dessa tjänster varit onödiga?

– Nej. Onödiga i olika perspektiv. Man får också titta på vilken personalnumerär vi har i dag jämfört med några år tillbaka. Jag tror att det här handlar om att återgå till en nivå som fanns 2015 när det gäller administrativa tjänster. Det är alltid så, att det går att förändra och justera. Jag tror att det finns goda möjligheter att klara det här utan att det ska få negativa konsekvenser på vården, säger Håkan Sörman.

Karolinskas styrelseordförande Håkan Sörman. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Exakt vilka tjänster som berörs är inte klart i nuläget. Enligt Sörman är det inte troligt att man kommer klara situationen endast med naturliga avgångar.

Kommer 550 tjänster att räcka?

– Det är bedömningen nu, men det får man ju hela tiden bevaka. Åtgärdspaketet som vi haft under årets första månader har inte alls givit det resultat som vi hade tänkt oss. Det är inte tillfredsställande alls, säger Håkan Sörman.

– Den ekonomiska situationen är mycket allvarlig. Så situationen är mer allvarlig nu än den var första januari. Då sa vi 420 tjänster. Vi får se vad det blir i slutändan. Det kommer krävas mycket mer åtgärder än vad som hittills gjorts.

Vad är det man misslyckats med att åtgärda hittills?

– Delvis har man inte genomfört de åtgärder som vi sagt, och de åtgärder vi sagt har kanske inte haft effekt som vi tänkt. Det är minskning av personal framför allt, men även andra kostnadsminskningar.

Hur snabbt väntas det här ge effekt?

– Det här är en startsignal på en ny process. Vi ska klara budget 2019 i enlighet med det beslut som fullmäktige har fattat.

Men det finns alltså ingen anledning till oro för patienternas del?

– Det finns en väldigt tydlig inriktning mot att patientsäkerheten inte ska äventyras. De åtgärderna godkänns inte om de kommer närheten av det, säger Håkan Sörman.

Fackförbundet Vision organiserar de yrkeskategorier på Karolinska som enligt förslaget främst drabbas av varslet: chefer, medicinska sekreterare, administratörer, tekniker, projektledare. Visions sektionsordförande och huvudskyddsombud Pernilla Helmersson är bedrövad över beskedet.

– Jag vet inte vad man ska söka för ord. Det är sorgligt. 

Enligt förslaget ska chefer som är utbildade läkare, sjuksköterskor eller undersköterskor undantas.

– Det drabbar våra medlemmar och det känns tungt. Våra medlemmar har utbildat sig för att vara just administratörer inom vården. Många tänker inte på att administration är det magiska kittet som får allt att fungera. 

Att vården inte riskerar att drabbas av personalnedskärningarna inom administration håller Helmersson därför inte med om.

– Våra medlemmar, som finns inom kategorin ”övriga” i vården, är ofta de som utför små mirakel som läkare och sjuksköterskor tar för givet. Som att en remiss blir omhändertagen, eller att man får betalt för en patient på rätt sätt. Sådant som hela vården är uppbyggd kring.

Läkarföreningen har varit mycket kritisk mot den nya organisationen med värdebaserad vård, och till avskaffandet av klinikerna. Yvonne Dellmark , läkarföreningens ordförande på Karolinska, säger att varslet inte kom som en överraskning med tanke på hur ekonomin sett ut. 

Yvonne Dellmark, läkarföreningens ordförande på Karolinska. Foto: Marc Femenia

– Vi tror att den nya organisationen utgör en stor del av förklaringen till underskottet. För att kunna vända det här så är det viktigt att man ser över organisationen också och förändrar den, säger Yvonne Dellmark och fortsätter: 

– Vi hoppas på en organisationsförändring där man återskapar medicinska specialitetsområden. Den nuvarande organisationen med många smala flöden är kostnadsdrivande. Det är för tidigt att säga vilka tjänster som avslutas, men läkarföreningen ser inte att man kan avvara läkare utan att det påverkar vården. 

Som DN har berättat i flera granskande artiklar har Karolinska infört en helt oprövad vårdmodell med hjälp av Boston Consulting Group. Den nya organisationen skulle göra vården mer effektiv, men har införts utan att it-stöd varit på plats, och inneburit ett tillskott med 30 procent fler chefer. Som en konsekvens kan chefer på lägre nivå - i de så kallade diagnosflödena - inte ha kontroll på ekonomin och sjukhusets ekonomi går inte att styra.  

Landstingets revisorer har i sin årsrapport riktat skarp kritik mot både regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och mot sjukhuset, då underskottet under 2018 hanterats informellt utan minnesanteckningar eller protokollförda möten, vilket sannolikt förvärrat underskottet och bedöms stå i strid med kommunallagen.