Ett par timmar efter beskedet om varslet av 250 läkare och 350 undersköterskor på sjukhuset tar Karolinskas sjukhusdirektör Björn Zoëga emot i grå kostym och allvarlig min inne på ett rum för avancerad vård av barn på Nya Karolinska i Solna.

Vad innebär det här varslet?

– Det innebär att vi behöver anpassa oss till ett smalare uppdrag som vi har nu jämfört med 2016-2017.

Som DN tidigare berättat lider sjukhuset av ett väntat budgetunderskott på 1,6 miljarder kronor i år. 

– Det är klart att vi har ett betydande underskott och vi får inte lika mycket betalt som tidigare. Det flyttades vård för 950 miljoner från Karolinska till andra vårdgivare 2018 och vi har inte anpassat vår kostym till det.

Så det här har inget med en misskött ekonomi att göra?

– Om det är en misskött ekonomi är svårt att säga. Vi skulle ha tagit tag i detta tidigare. Vi har försökt att undvika att göra detta med olika andra åtgärder: varsel för administrativ personal, anställningsstopp, sortering av andra kostnadsposter. Men hade vi gjort det här tidigare hade det inte varit lika smärtsamt.

Enligt Björn Zoëga är det svårt att bedöma vad varslen kommer att innebära konkret. En process har satts igång för att förhandla med de fackliga organisationerna.

– Det handlar om hur långt vi kan komma och vad vi har absolut behov av att ha på plats för att kunna bedriva en patientsäker och bra vård.

Vad är det för typ av vård som kommer försvinna?

– Vård som utgör 8-9 procent av det totala uppdraget har redan flyttat ut, bland annat olika akutuppdrag där vi inte längre har en öppen akutmottagning, vissa uppdrag har tagits över av olika vårdval, och även av Sös och Danderyd. Det är ingen vård som kommer att försvinna.

Men kan så här många läkare och undersköterskor försvinna utan att det drabbar patienterna?

– Vi har gjort en analys av detta och vi hoppas och det är vår tro att vi kan bedriva en patientsäker vård av lika hög kvalitet och för lika många som tidigare. Det är inte något vi kommit på att vi ska göra nu, utan vi har utrett var vi kan bli färre.

I vilka delar är det då?

– Det är överallt på sjukhuset. Det är överbemannat i dag jämfört med vårt uppdrag.

Innebär det att det är läkare och undersköterskor som går utan jobb i dag?

– Det handlar inte om individerna. Jag tror alla har mycket att göra, jag tror inte det är någon som går och rullar tummarna. Men det här är en anpassning till det vi ska göra och nu måste vi prioritera och jobba på ett annat sätt.

Jag tror alla har mycket att göra, jag tror inte det är någon som går och rullar tummarna

Anställda vi pratar med i dag beskriver att de upplever att de redan är underbemannade. Vad säger du om det?

– Det är svårt att bemöta. Men vi kan säga att 2015 var vi 15.600 på plats och hade ett större uppdrag. Nu har vi färre vårdplatser öppna och är lika många som då. Något måste ändras.

DN har tidigare berättat om att ekonomin inte gått att styra, och att ett it-projekt för 190 miljoner kronor som skulle få bättre styrning på ekonomin lagts ned och tvärtom lett till minskad ekonomisk kontroll.

– Det är klart att det påverkade vår underskott till viss del. Och det här varslet kommer inte fixa vårt underskott – inte ens i närheten. Vi håller på att se över vår nya verksamhetsmodell, olika hyror, läkemedelskostnader och de klassiska saker man gör när man har ett företag i bekymmer. Det är klart vi hoppas det blir lättare att styra det här när vi får vårt informationssystem att fungera till årsskiftet.

Den omorganisation som skett på Karolinska har varit starkt kritiserad. Hur har den påverkat?

– Det är svårt att säga. Den har påverkat hur vi jobbar och kan ha påverkat ekonomin, men vi håller på att justera vår organisation och tittar framåt. Jag kan inte analysera och svara på om det kostat X antal miljoner.

Det är fortfarande vårdköer med patienter som väntar på att få vård på Karolinska. Vad säger du till de väntande patienterna om varslet?

– Våra köer har gått ned rejält men det finns fortfarande köer. Vi hoppas kunna leverera en bra och patientsäker vård utan ökade väntetider.

Ni kan inte garantera att det här inte påverkar patientsäkerheten?

– Nej, fullständiga garantier går aldrig att ge. Den som säger det – oavsett vad man har för ekonomi – ljuger. Men vi kan följa upp patientsäkerheten på ett strikt sätt varje vecka med olika parametrar. Vi har god erfarenhet av att inte låta det gå åt fel håll, och ser vi att det går att fel håll kommer vi göra på ett annat sätt. Man jobbar efter att behålla den fina vården och forskningen som vi har här. Det är vårt mål.

Vad har reaktionerna varit bland de anställda?

– Det är klart att det är tråkigt att behöva göra detta. Vi har vänt på alla stenar under de senaste sex månaderna, men till slut har vi kommit fram till att vi behöver göra detta nu, annars blir det värre.

Vad blir nästa steg om detta inte räcker?

– Vi håller på med ett antal olika åtgärder och tror att vi kan få ihop en ekonomi så att vi kan bygga för framtiden.

Vi har talat med oroliga patienter utanför som undrar om vården är i fritt fall på Karolinska. Vad säger du till dem?

– De måste lita på att Karolinska gör sitt absolut bästa för att ge en patientsäker vård, att de inte ska behöva vänta för länge och att utveckla kvaliteten på vården. Jag tror att våra anställda kommer att kunna leverera det.

Vem ansvarar för att det blivit så här?

– Det kan jag inte uttala mig om. Jag har varit ansvarig här i sju månader och har försökt att göra det bästa av situationen. Det som är viktigt för mig och Karolinska är att komma vidare. Ansvarsfrågan ligger någon annanstans tycker jag.

Hur ser du på framtiden?

– Jag ser positivt på framtiden, men det kommer bli jävligt tufft. Vissa saker kommer att vara tråkiga och det är känslosamt. Men jag ser fram emot att vi får en balans och ha land under fötterna för att kunna utveckla oss och bli bättre på det vi gör.

Läs mer: Karolinska sparar – anställda uppmanas att inte ringa via sjukhusväxeln 

Läs mer: Kraftiga besparingar på samtliga akutsjukhus i Stockholm