Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Karolinskas produktionsdirektör kallar sig läkare – mot reglerna

Nya Karolinska Sjukhuset i Solna. NKS.
Nya Karolinska Sjukhuset i Solna. NKS. Other: Alexander Mahmoud

Karolinska universitetssjukhusets produktionsdirektör Andreas Ringman Uggla kallar sig läkare, men saknar legitimation.

Det kan strida mot patientsäkerhetslagen, enligt jurister på Socialstyrelsen och Läkarförbundet.  

– Att använda titeln ”läkare” utan att vara legitimerad är vilseledande, ett bedrägeri, säger Yvonne Dellmark, ordförande för sjukhusets läkarförening.

DN har i flera artiklar berättat om hur Andreas Ringman Uggla gått från att jobba som konsult för bolaget Boston Consulting Group, BCG, direkt in i Karolinskas sjukhusledning som produktionsdirektör. Därifrån har han låtit BCG vinna upphandlingen av konsulttjänster, och stått som sjukhusets fakturareferens för mångmiljonbelopp. Eventuellt jäv ska efter DN:s granskning utredas internt.

Ringman Uggla presenterar sig som läkare. När han som konsult för BCG talade på en konferens 2014 om värdebaserad vård, styrmodellen som BCG sålt in till Karolinska, anges i programmet att han är läkare. Till DN i mars i fjol säger han "Jag är läkare".

Han har även benämnts som barnläkare i en intervju med Dagens Industri 2015.

Men Andreas Ringman Uggla har varken läkarlegitimation eller specialistutbildning.

Han erhöll läkarexamen från Karolinska institutet i maj 2008, och vikarierade därefter som underläkare under ett år på Karolinska universitetssjukhuset, tills han började som konsult på BCG. 

Men en läkarexamen räcker inte för att få kalla sig läkare, enligt jurister vid Socialstyrelsen och Läkarförbundet som DN talat med.

Enligt patientsäkerhetslagen får yrkestiteln läkare användas ”endast av den som har legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring (allmäntjänstgöring, AT)”, och straffet vid brott mot lagen är böter.

Det är vanligt att medicinstuderande eller nyutexaminerade i väntan på AT-tjänstgöring vikarierar som underläkare. Den som inte har svensk legitimation får i sådana fall utöva läkaryrket, men då under en begränsad tidsperiod. Socialstyrelsen, och i vissa fall landstingen, beslutar då om särskilt förordnande.

Andreas Ringman Uggla.
Andreas Ringman Uggla. Foto: Johan Garsten, Johan Garsten/Karolinska Universitetssjukhuset

Enligt Erik Magnusson, tf enhetschef på avdelningen för behörighet på Socialstyrelsen är det skillnad på att utöva yrket, och att presentera sig med en yrkestitel.

– I Sverige får man läkarexamen och sedan gör man allmäntjänstgöring. Under den tiden kan man kalla sig AT-läkare. Man kan även jobba som vikarierande underläkare, men inte heller då är man läkare.

I en intervju med Dagens Industri från 2015 benämns han som barnläkare.

Det krävs en lång bana på minst 12 år för att erhålla specialistkompetens: läkarlinjen på 5,5 år, AT-tjänst i minst 1,5 år och 5 års specialistutbildning, så kallad ST-tjänstgöring.

Enligt flera källor på Karolinska universitetssjukhuset har Ringman Uggla under presentationer för de anställda fått många att tro att han inte bara är läkare utan även specialist inom pediatrik.

— Andreas Ringman Uggla brukar referera till sina erfarenheter från barnkirurgen. Mellan raderna kan det då uppfattas som att han har lång erfarenhet. Men han har bara jobbat här i några veckor. Det var på sommaren efter examen som han vikarierade som underläkare, säger Tina Granholm, barnkirurg på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Patientsäkerhetslagen om skyddade yrkestitlar är tydlig även gällande specialistkompetens.

– Endast den som har ansökt och fått bevis på en viss specialistkompetens från Socialstyrelsen får ange att den har en sådan specialistkompetens. De här yrkestitlarna inom sjukvården är viktiga att skydda, säger Tomas Hedmark, jurist vid Läkarförbundet.

Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinska universitetssjukhusets läkarförening understryker:

– I Sverige är examen från läkarlinjen bara en del av utbildningen. Grundutbildningen vid högskola eller universitet ger inte behörighet att agera självständigt eftersom man ännu inte har den kompetens och erfarenhet som krävs för att få kalla sig legitimerad läkare. Att använda titeln ”läkare” utan att vara det är vilseledande, ett bedrägeri. Som individ måste man kunna lita på att en läkare har den kompetens man kan förvänta sig i alla situationer.

DN har sökt Andreas Ringman Uggla och Karolinska universitetssjukhusets ledning för en kommentar. Sjukhuset svarar via presstjänsten i ett mejl att man efter studier på läkarprogrammet får en läkarexamen, vilket är en yrkesexamen: 

”Man är då läkare och har exempelvis rätt att ingå medlemskap i yrkesföreningen Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, som är den näst största yrkesföreningen inom Sveriges Läkarförbund. Ytterligare exempel på hur termen ”läkare” används är att man till och med att legitimation erhållits är just ”olegitimerad läkare”, varefter man är ”legitimerad läkare” efter erhållande av legitimation (AT läkare är till exempel olegitimerade). Andreas Ringman Uggla har läkarexamen samt är därtill disputerad inom medicinsk vetenskap, dvs han är läkare och medicine doktor. Angående referensen till artikeln i DI 2015; Andreas Ringman Uggla har aldrig angivit att han skulle vara barnläkare”.

Fakta.Vem är läkare –så säger lagen

Regler om skyddade yrkestitlar och vem som har rätt att utföra läkaryrket har sitt ursprung i den första kvacksalverilagen som antogs i Sverige 1915. Den kom för att skydda människor från bedragare som utgav sig för att ha en högre medicinsk utbildning och erfarenhet än vad de har.

Sedan 1998 återfinns bestämmelserna i den bredare patientsäkerhetslagen. 

Av 4. kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att yrkestiteln ”läkare” får användas endast av den som har legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring (allmäntjänstgöring, AT).

Av 10. kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår vidare att den som bryter mot bestämmelserna i 4 kap. 5 § döms till böter.

Den som inte har svensk legitimation får i vissa fall särskilt förordnas att utöva läkaryrket. Det innebär att personen under en bestämd tid får tillstånd att utöva yrket. Socialstyrelsen, och i vissa fall landstingen, beslutar då om särskilt förordnande.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.