Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Karta ska varna för dålig luft

Efter Pekinglarmet vill miljöförvaltningen ta fram astmariskkartor och göra luftprognoser fyra dagar i förväg över hela Stockholm.

– Vi behöver få ut bättre information på ett tidigare stadium till medborgarna, säger Malin Täppefur, chef på SLB-analys.

Stockholms stad fick många samtal från oroliga stockholmare när larmet gick om att luften var sämre än i Peking i slutet av januari. SLB-analys på miljöförvaltningen ansöker nu om pengar för att ta fram astmariskkartor som visar luftkvaliteten i realtid.

– Vi får väldigt mycket frågor om hur luften är där man befinner sig och det har vi inte exakt svar på. Framför allt astmatiker ska kunna planera sin medicinering och välja om man vill gå ut eller inte, säger Malin Täppefur, chef på SLB-analys.

I dag görs prognoser för nästkommande dag och visar en genomsnittlig haltnivå för hela staden. Den nya kartan skulle visa en sammanvägning både luftföroreningar och pollen – gata för gata. Med hjälp av europeiska luftkartor, meteorologiska data, pollenprognoser, lokala luftmätningar och geografiska data hoppas man vara steget före nästa gång förorenad luft lägrar Stockholm.

–  Vi vill kunna ge prognos redan fyra dagar i förväg. Haltkartan skulle kunna uppdateras en gång i timmen. Oavsett var du befinner dig i Stockholm så skulle du kunna få en aktuell lufthalt, säger hon.

Är Stockholmsluften lika smutsig som i Peking?

– Vi hade inte alls halter som man normalt har i Peking. Vi kom upp i 80 mikrogram av PM 2,5 och i Peking är det inte alls ovanligt med 200 till 500 mikrogram. Normalt har vi halter på 10 mikrogram vilket är långt under gränsen för utomhusluft. Det var extremt och sedan dess har värdena varit normala.

Hur kunde det ändå bli så allvarligt?

– Det blev väldigt kallt i Europa och luftmassan blandade sig inte under transporten in mot Sverige. Vi träffades av höga halter av fina partiklar som höll i sig ett dygn. Det är väldigt ovanligt och händer inte ens en gång per år, säger hon.

Astmariskkartan välkomnas även av miljöborgarrådet.

– En karta som i realtid illustrerar föroreningar och pollen skulle vara ett väldigt bra verktyg för utsatta grupper som har problem med dålig luft, som barn, äldre och astmatiker, säger Katarina Luhr (MP).

När kan den bli verklighet?

– Jag tycker att det är väldigt intressant och något jag skulle vilja se i Stockholm. Men vi måste först titta på tekniska förutsättningar, om det inte blir ett jättedyrt projekt skulle det kunna vara en prioritet inför höstens budget, säger hon.

Cirka 10 procent av stockholmarna lider av astma och forskare på Karolinska institutet har sett att luftföreningar påverkar både risken att utveckla astma och att få sänkt lungfunktion upp till tonåren.

– Effekterna på lungfunktion och hur lungorna växer är klart signifikanta på barn i Stockholm. Om man utsatts för höga föroreningshalter tidigt i livet har man tre till fyra gånger ökad risk för att få sämre lungfunktion upp till tonåren, säger Erik Melén, docent på Karolinska institutet.

Han möter barn med nedsatt lungfunktion som läkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och ser behovet av en astmariskkarta.

– Många familjer med barn som har astma eller luftvägsproblem är bekymrade över vad det betyder att bo i stan. Borde vi flytta eller kan vi bo kvar? Det är frågor som kommer som ett brev på posten med sådana här larm, säger han.

Vad uppmanar ni de oroliga?

– Har man väldigt känsliga barn kan man undvika de mest trafikerade vägarna. Ju mindre exponering desto bättre för lungorna, framför allt tidigt i livet. Det är väldigt tydligt att luftföroreningar drar i gång inflammation i luftvägarna, ökar slembildning och kan ge astmatiska attacker.

Nu har Södersjukhuset och Karolinska institutet startat 24-årsuppföljning av BAMSE-studien som startade 1994 för att ta reda på om även vuxensjukdomar som KOL påverkas av mer än rökning.

– Många riskfaktorer som passiv rökning, luftföroreningar eller att vara för tidigt född kan spela in och börja redan i småbarnsåldern, säger Erik Melén.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.