Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-18 22:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/kommunpolitiker-kraver-regionens-garanti-for-lakare-pa-plats-for-beslut-om-palliativ-vard/

STHLM

Kommunpolitiker kräver regionens garanti för läkare på plats för beslut om palliativ vård

Bara 16 procent av de covidsjuka på särskilda boenden i Stockholm har remitterats till sjukhus.
Bara 16 procent av de covidsjuka på särskilda boenden i Stockholm har remitterats till sjukhus. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Social- och omsorgsnämnden i Lidingö fick veta att läkare på distans beslutat om palliativ vård för åtta äldre som var sjuka i covid-19.

Kommunpolitiker kräver nu att regionen garanterar att läkare är på plats när vården ska gå över från kurerande till palliativ.

– För oss handlar det här om liv och död, säger socialutskottets ordförande Suzanne Liljegren (L).

Lidingö har drabbats hårt av covid-19 och kommunen inrättade i våras en särskild avdelning för att isolera smittade i covid-19 och begränsa smittspridningen från de fyra äldreboenden som drivs i kommunens regi. Sammantaget vårdades 22 äldre covidsjuka på avdelningen. Den mest intensiva perioden med smitta och avlidna var över då de förtroendevalda i omsorgs- och socialnämnden vid ett nämndmöte i maj fick information om covidvården av en ansvarig läkare från Capio Legevisitten som svarar för läkarinsatserna. Informationen fick Suzanne Liljegren, (L), ordförande i socialutskottet och ledamot i nämnden, att reagera.

– Hon sa att besluten om palliativ vård fattats av läkare på distans. Jag tänkte - ”nu hörde jag fel”, säger Suzanne Liljegren.

Som svar på direkt fråga fick hon sedan klart för sig att av de totalt åtta äldre som avlidit i covid-19 på avdelningen, hade ingen bedömts av läkare på plats innan beslut fattades om palliativ vård. Ingen hade heller remitterats vidare till sjukhus, uppger Liljegren.

Enligt kommunen har kontakten med läkarorganisationen främst skett via telefon.

Siffror från Socialstyrelsen har nyligen visat på en stor variation i landet i andelen avlidna covidsjuka äldre i särskilt boende som fått sjukhusvård. Stockholms län sticker ut med en mycket låg andel som remitterats till sjukhus, 16 procent, jämfört med 90 procent av äldre med hemtjänst.

Läs mer: Läkarbesöken minskade till äldreboenden under pandemin

– Det är allvarligt – om personer har hemtjänst kan de själva eller anhöriga avgöra om de ska skickas till sjukhus. På särskilt boende är det läkaren som avgör, säger Suzanne Liljegren.

Kommunen märker nu av en tydlig nedgång i antalet belagda platser på kommunens vård- och omsorgsboenden sedan i februari.

– Människor vågar inte tacka ja till en plats för sina nära och kära, för de är rädda för att man inte ska skicka en ambulans.

För att försäkra sig om läget vände sig Suzanne Liljegren även till Thomas Lindén på Socialstyrelsen, och fick klart för sig att ett beslut om palliativ vård kan fattas på distans endast i undantagsfall.

I ett brev till den särskilda sjukvårdsledningen i regionen, RSSL, som Lidingö tidning var först att rapportera om, efterfrågar Suzanne Liljegren tillsammans med Liberalerna i kommunen en försäkran om att alla beslut om Lidingöbor ska få livsuppehållande vård eller palliativ vård normalt ska fattas av minst en läkare på plats.

Kommunpolitikernas engagemang har fått gehör lokalt, och flera pensionärsorganisationer har uttryckt sitt stöd, enligt Liljegren.

Mitt i centrum ligger seniorboendet Tor, där de engagerade i den lokala hyresgästföreningen Toringarna följer frågan.

– Vi står helt bakom det – det är ju en försäkring för oss om det skulle bli aktuellt, säger Ingvar Mattsson, ordförande i föreningen.

Ingvar Mattsson, ordförande i den lokala hyresgästföreningen, i mitten, Bo Sonesson, t v, och Karin Westberg.
Ingvar Mattsson, ordförande i den lokala hyresgästföreningen, i mitten, Bo Sonesson, t v, och Karin Westberg. Foto: Alexander Mahmoud

Han och de övriga i styrelsen har ställt sig bakom Liberalernas krav. De boende har alla nått en respektingivande ålder, men klarar sig ännu i sina egna lägenheter, där vissa av de boende har hemtjänst.

– Jag tycker att det är förskräckligt att så många äldre som dött som inte har fått en läkarbedömning, säger Karin Westberg, 85.

Men regionen utfärdar inga garantier.

I ett svarsbrev till Liberalerna hänvisar Christoffer Bernsköld, enhetschef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, till riktlinjer från Socialstyrelsen och skriver:

”Läkaren måste i varje enskilt fall göra en individuell bedömning om det är lämpligt att genomföra läkarbesöket på distans eller om patientens vårdbehov förutsäger en fysisk kontakt. Det innebär att vi från Regionens sida inte kommer formulera ett krav med likande innehåll som du frågar om, utan kommer fortsätta följa de riktlinjer som socialstyrelsen ger ut”.

Christoffer Bernsköld säger till DN:

– Som region kan vi inte gå in och garantera att det sker på ett visst sätt. Det är läkare och personal på boendena som avgör vad som är mest lämpligt, säger Christoffer Bernsköld.

Suzanne Liljegren är inte nöjd med svaret.

– Jag uppfattar att undantagen har blivit rutin. Att läkare är på plats återigen måste bli det normala – enligt Socialstyrelsens riktlinjer.

Margareta Danelius, chefläkare för Capio Sverige, skriver i ett mejl, att hon inte känner igen beskrivningen av ärendet:

”Våra läkarinsatser på särskilda boenden har organiserats utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. Undvikandet av annat än oundgängliga av fysiska kontakter har syftat till att värna om patientsäkerheten genom att begränsa smittspridningen bland våra sköra äldre.”

Ämnen i artikeln

Lidingö
Äldreomsorg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt