Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Krav på p-platser hindrar bygget av smålägenheter

Alla kommunpolitiker talar om behovet att bygga ettor och tvåor. Samtidigt är kommunernas regler för hur många bilplatser varje lägenhet måste ha ett stort hinder för att bygga små bostäder. De så kallade parkeringstalen bör sänkas eller strykas, menar en ny rapport.

Bostadsbyggandet i Stockholms län har ökat sakta, men byggtakten behöver öka mer för att hålla jämna steg med folkökningen. De senaste åren har de flesta av länets 26 kommuner skruvat bostadspolitiken mer mot att bygga små lägenheter än att bygga stort. Det är en förändring som anses svara bättre mot det verkliga behovet av bostäder. Men det har än så länge varit svårt att få fart på byggandet av såväl vanliga små bostäder som studentbostäder.

Det finns många anledningar till att det går trögt, men en är att kraven på bilparkeringar är så höga i många kommuner att det blir väldigt dyrt att bygga små bostäder.

– Det råder i stort sett politisk enighet om att vi inte ska bygga bostadshus med stora asfalterade parkeringar. Och ska vi bygga garage kostar det 300 000–400 000 kronor per garageplats. Det gör bostäderna onödigt dyra, om de över huvud taget byggs, säger Pelle Envall på Transportutredningsbyrån, som utrett parkeringstalen för nya bostäder delvis på uppdrag av landstinget.

Parkeringstal är en av många svenska regler för bostadsbyggande som finns i plan- och bygglagen. Det betyder att kommunerna ska ha politiska beslut på hur mycket bilparkeringar som ska finnas.

I Stockholms län varierar parkeringstalen mycket – från 0,25 platser per lägenhet för smålägenheter i Sundbyberg till 1,7 platser per lägenhet i Vallentuna. I genomsnitt ligger kommunernas krav på bilparkeringar på omkring en plats per lägenhet – för tvårummare ligger kravet i snitt på 0,85 platser per lägenhet.

Pelle Envall anser generellt att kraven på parkeringsplatser är för höga och att de har formats som en svensk variant av hur USA planerade sina städer på 1960 och 70-talet. Många familjer har i och för sig mer än en bil, men drygt hälften av de hushåll som bor i lägenhet saknar bil.

– Det betyder definitivt att det är onödigt och dyrt att kräva en bilplats per lägenhet om det byggs tvårummare, betonar Pelle Envall.

Han ser Stockholm som något av ett föredöme sedan staden för omkring ett år sedan införde flexibla och ”gröna” parkeringstal. Det betyder bland annat att det ställs låga krav på bilparkeringar och lite högre krav på cykelparkeringar i kollektivtrafiknära lägen, särskilt om huset i huvudsak har små bostäder.

– Det är den vägen alla kommuner borde välja. I framtiden måste kommunerna också satsa på bilpooler och köp av parkeringar i gemensamma anläggningar i stadsdelarna som lösningar för bilisterna, säger Pelle Envall.

Om en garageplats kostar 300 000–400 000 kronor skulle lösningen kunna vara att bilägarna betalar vad platsen kostar så att de som inte har behov av bilplats slipper betala den på hyran eller avgiften. Så enkelt är det dock inte. Den byggherre som bygger för många garageplatser får tomma platser som alla i huset måste vara med och betala. Och den byggherre som tar fullt betalt för sina platser får också räkna med tomma garage. Det krävs en månadskostnad på omkring 2 000 kronor per plats för att täcka byggkostnaderna. Så mycket är få bilister beredda att betala så länge det är mycket billigare att stå på gatan.

Fakta. Parkeringskrav

Här är några exempel på kommunala krav på parkeringsplatser:

Bilplatser per lägenhet

Järfälla 0,6–1,1

Lidingö 1,1–1,6

Nacka 0,5–1,2

Solna 0,7–1,2

Sundbyberg 0,25–1,1

Upplands Väsby 0,57–1,5

Vallentuna 0,6–1,7

Vaxholm 1,3–1,5

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.