Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 02:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/krav-pa-skarpt-sakerhetstank-efter-olyckan-pa-varmdo-det-ar-tufft-att-vara-bussforare-i-dag/

STHLM

Krav på skärpt säkerhetstänk efter olyckan på Värmdö – ”Tufft att vara bussförare i dag”

Busschauffören skadades allvarligt i olyckan på Värmdö på måndagsmorgonen.
Busschauffören skadades allvarligt i olyckan på Värmdö på måndagsmorgonen. Foto: Miranda Solvang

Efter frontalkrocken med en buss och en bärgningsbil på Värmdö, där 20 skadades varav fyra allvarligt, har frågan om säkerheten på bussarna åter blivit aktuell.

– Vi tycker inte att man ska kunna köra i höga hastigheter med en buss utan bälten, säger Marie Nordén på NTF.

Det var i måndags som en buss på linje 433 mot slussen krockade med en bärgningsbil på väg 222 på Värmdö. 12 personer fick föras till sjukhus, fyra med allvarliga skador, däribland föraren. Hans hälsoläge är fortsatt stabilt, men allvarligt, enligt Keolis.

Marie Nordén på organisationen Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, anser att mycket kan förbättras vad gäller säkerheten i samband med busstrafiken.

– Det är viktigt att bussar som inte erbjuder bälte och har stående passagerare inte kommer upp i höga hastigheter, men om olyckan är framme är det viktigt att kunna ha bälte, precis som i personbilar. Samtidigt är bussen ett av våra säkraste transportsätt och kollektivtrafiken är något vi vill uppmuntra att man använder, säger Nordén.

Mario Gavran är förbundsombudsman på Kommunal, fackförbundet som företräder busschaufförer.

– Vi ser trafiksäkerheten som en del i det kontinuerliga arbetet våra skyddsombud och arbetsgivarna gör för att säkerställa att bussarna uppfyller kraven. Det är alltid arbetsgivarens ansvar att de här bitarna är på plats.

Gavran pekar på bussolyckan i Sveg 2017, i vilken tre ungdomar dog och 16 skadades, som den senaste gången de här frågorna diskuterades. Då tillsattes en haveriutredning, och Kommunal stämde bussföretaget.

– Vi är alltid öppna för att titta på hur man kan färdas på ett tryggare och säkrare sätt. En viktig aspekt är att utbilda förarna, både när man tar busskörkort men även fortlöpande under karriären, säger Mario Gavran.

Myndigheterna, poängterar Marie Nordén, har störst ansvar för att anpassa förnas situation och behöver ge dem tid att sakta ner vid behov – även om det innebär förseningar.

Vilket ansvar ligger på busschaufförerna?

– De har ansvaret att framföra fordonet på ett säkert sätt. Samtidigt har de en tidtabell att hålla. Jag tycker att man får signaler att det är väldigt tajt. Utrymmet att till exempel köra långsammare på grund av dåligt väglag finns inte. Jag skulle säga att det är tufft att vara bussförare i dag, med små marginaler.

Nordén förtydligar att det inte finns något som pekar på att just stress skulle ligga bakom krocken i måndags.

Vid olyckan på Värmdö fanns bälten på samtliga sittplatser, men det var även möjligt att stå upp. Hastighetsbegränsningen på sträckan där fordonen kolliderade var 70 km/h. I dag ställs krav på bussförare i linjetrafik att informera om säkerhetsbälte – men förarna kan inte lagföras om bältena inte sitter på. Marie Nordén tycker att regelverket är rimligt.

– Det blir ett väldigt stort och i princip omöjligt ansvar att lägga på chauffören att kräva att han ser till att alla är bältade. Men informationen skulle kunna öka där bälte finns. Man kan använda förinspelade budskap och textskyltar med uppmaningar, säger hon och avslutar:

– Man bör även uppmuntra sina chaufförer att ha bälte. Om chauffören använder bälte ger det en viktig signal. Vi vet att deras bältesanvändning är väldigt låg i regionaltrafiken.

I vilken utsträckning passagerarna på bussen använde bälte är för tidigt att svara på, uppger polisen. Inte heller Keolis har i nuläget information om den saken.

Läs mer:

Trafikverket ifrågasätter uppgifter om halka vid bussolyckan

Taxiföraren var först på plats: ”Har aldrig sett något värre”

Ämnen i artikeln

Värmdö
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt