Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-28 09:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/kriminolog-darfor-skadas-allt-oftare-utomstaende-vid-gangskjutningar/

STHLM

Kriminolog: Därför skadas allt oftare utomstående vid gängskjutningar

Minst 46 utomstående personer drabbades i totalt 36 grova våldsbrott under åren 2011–2020. Knappt 40 procent av de våldsbrotten är uppklarade.
Minst 46 utomstående personer drabbades i totalt 36 grova våldsbrott under åren 2011–2020. Knappt 40 procent av de våldsbrotten är uppklarade. Foto: Elin Åberg

Det har blivit vanligare att en utomstående person skadas eller dödas vid gängskjutningar. Det konstaterar Mikael Rying, kriminolog vid Noa. En av förklaringarna, enligt honom, är ett förändrat beteende hos de kriminella gängen.

– Sedan 2009 har 15 till 20 personer, som inte har haft med de kriminella konflikterna att göra, blivit skjutna och dödade vid gängskjutningar, säger Mikael Rying, kriminolog vid Noa, Polisens nationella operativa avdelning.

Om man även räknar in sprängningar i kriminella miljöer i Sverige under åren 2011–2020 så visar en kartläggning att minst 46 utomstående drabbats i totalt 36 grova våldsbrott. 24 skjutningar och tolv sprängningar ingick i de 36 våldsbrotten. Kartläggningen presenterade Joakim Sturup, kriminolog och analytiker vid Polisregion Stockholm i en debattartikel i DN i november i fjol. Han pekar på att av de drabbade var åtta minderåriga under 15 år.

Enligt Joakim Sturup hade knappt 40 procent av de 36 våldsbrotten där ”tredje person” skadats eller avlidit klarats upp.

I lördags skottskadades två barn i samband med vad som misstänks vara en gängskjutning i Flemingsberg. Efter skjutningen kunde polisen inom bara några timmar gripa nio personer i åldrarna 17 till 29 år. De anhölls skäligen misstänkta för grovt vållande till kroppsskada och grovt vapenbrott, men släpptes på fri fot på tisdagen.

– Det är inte första gången som barn råkar illa ut. Till exempel 2015 dödades en 4-årig flicka vid en bilsprängning i Göteborg. Vid sprängningen dog också flickans pappa och två andra män. Det fallet är fortfarande ouppklarat, säger Mikael Rying.

Mikael Rying ger fler exempel: 2016 dog en 8-årig pojke när en handgranat kastades in genom fönstret till en lägenhet i Biskopsgården i Göteborg. I fjol dödades en 12-årig flicka i Botkyrka i Stockholm.

Varför har det blivit vanligare att ”tredje person” skadas eller dödas vid skjutningar och sprängningar?

– Den främsta orsaken är att det har blivit fler skjutningar i samband med gängens uppgörelser, och att fler och fler yngre skjuter. Det är inte ovanligt att 16- och 17-åringar i kriminella kretsar bär vapen i dag, säger Mikael Rying.

– När så unga personer är ute och skjuter är de varken säkra på hur de ska använda vapnet, eller hur de ska skjuta. Skjuter de med en k-pist och sprider kulorna så kan vem som helst råka illa ut. Risken är mindre om de skjuter från nära håll eller mot någon som sitter i en bil, fortsätter han.

Mikael Rying ser också en annan orsak till att fler personer som inte är inblandade i konflikterna skadas eller dödas vid skjutningar:

– Tidigare planerade de kriminella gängen morden på ett annat sätt, den som sköt visste oftast exakt vem man var ute efter. Nu lejer gängen oftare någon för uppgiften och eftersom personen ibland bara får en beskrivning på det tilltänkta offret, så kan det hända att de skjuter fel person. Dagens gängskjutningar framstår inte alltid som så genomorganiserade, säger Mikael Rying.

Läs mer:

Polischefen: Vi är i ett akutläge

Tre åtalas efter dödsskjutning av 12-årig flicka

Ämnen i artikeln

Göteborg
Gängvåld
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt