Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-24 05:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/kritik-mot-lss-utredningen-kan-bli-extremt-svart-for-mindre-kommuner/

STHLM

Kritik mot LSS-utredningen: "Kan bli extremt svårt för mindre kommuner"

LSS-utredningen överlämnades på torsdagen till övergångsregeringen.
LSS-utredningen överlämnades på torsdagen till övergångsregeringen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Barn med funktionshinder och deras familjer riskerar att bli beroende av kommunens kompetens, vilja och budgetläge. Det anser Kristina Axén Olin (M), som är oroad över LSS-utredningens förslag.

– För en mindre kommun kan det bli extremt svårt, säger hon. 

Amanda Lindholm
Rätta artikel

På torsdagen presenterades LSS-utredningen som handlar om hur den personliga assistansen ska hanteras. Utredningen har redan hunnit få tung kritik, både från intresseorganisationer och politiska partier

Ett av de mest kritiserade förslagen handlar om att barn under 16 år, och vuxna med psykiska funktionsnedsättningar, inte längre ska omfattas av ersättningen för personlig assistans. I stället är det kommunerna som föreslås ansvara för den typen av stöd. 

– Jag tror att det blir ett bättre och tryggare stöd för barnen. Det blir också bredare, dels kommer det att omfatta fler personer, dels är det även riktat till hela familjen, att också föräldrar och syskon kan klara sin vardag, sade utredare Gunilla Malmborg vid presskonferensen.

Utredaren Gunilla Malmborg.
Utredaren Gunilla Malmborg. Foto: Henrik Montgomery/TT

Kristina Axén Olin är moderat riksdagsledamot och tidigare finansborgarråd i Stockholm stad. Hon anser att slutsatserna i LSS-utredningen är oroande och säger att förslagen kring kommunernas ansvar kan slå hårt mot såväl barn och familjer som mot kommuner.

– Det blir inte mer enhetligt utan tvärtom. Det blir 290 kommuner som kommer bedöma olika. Nu kommer vi få ännu större skillnader i olika kommuner, säger hon.

Enligt utredaren handlar kommunernas ansvar för gruppen om att de bäst kan samordna exemepelvis skola och barnomsorg och på så vis säkra kvalitet och uppföljning. Men Axén Olin ser flera problem med förslaget.

Som tidigare kommunalpolitiker i tio år är jag väldigt bekymrad över att familjer blir beroende av en kommuns kompetens, vilja och budgetläge.

– Som tidigare kommunalpolitiker i tio år är jag väldigt bekymrad över att familjer blir beroende av en kommuns kompetens, vilja och budgetläge, säger hon och fortsätter:

– I storstäder, både Stockholm, Göteborg och Malmö kanske det kommer att fungera, både kvalitets- och budgetmässigt. Men för en mindre kommun kan det bli extremt svårt, bland annat att hitta kompetens, med personal som kan LSS och handikappomsorgen.

Kristina Axén Olin (M).
Kristina Axén Olin (M). Foto: Claudio Bresciani/TT

Axén Olin nämner att det finns en brist på gruppbostäder, både inom äldreomsorg, men också gruppbostäder generellt för personer med olika funktionshinder.

– Ingen kommun kommer att vilja bygga det i fortsättningen eftersom man inte vill att familjer med barn som har funktionshinder - eller vuxna med psykiska funktionshinder - ska flytta dit.

Det i utredningen som Kristina Axén Olin tycker är bra, och som hon tror att det finns en stor politisk enighet kring, är att den personliga assistansen ska vara statligt finansierad, vilket hon tycker borde gälla även för barn under 16 år och vuxna med psykiska funktionsnedsättningar.

– I övrigt skulle det mesta i utredningen leda till att det blir sämre, säger hon.

Riksdagsledamot Åsa Lindhagen (MP) är ledamot i socialutskottet och var socialborgarråd i Stockholm stad under förra mandatperioden. Hon säger att hon har delat oron som lyfts under utredningens gång och att oron kvarstår.

Vi kan inte vara kvar där vi är nu där familjer kommer i kläm och människor inte får den hjälp de behöver.

– Men vi behöver titta igenom utredningen ordentligt. Den kom ju i går och är väldigt omfattande. Det är viktigt att titta på utredningen och se, om vi inte vill ha det på det sättet den föreslår - vad vill vi se i stället? Vi kan inte vara kvar där vi är nu där familjer kommer i kläm och människor inte får den hjälp de behöver, säger hon.

Även Lindhagen ser att förslagen skulle kunna innebär såväl ekonomiska som praktiska påfrestningar, särskilt för små kommuner.

– Tanken är att kommunerna ska kompenseras för de här nya insatserna. Men man behöver fortfarande utforma insatserna, de finns ju inte i dag. Det är en sak som det absolut kan finnas funderingar kring, hur man ska hitta rätt personal med rätt kompetens. Men rekrytering är ju generellt en utmaning på många håll inom välfärden. 

Ett annat förslag Åsa Lindhagen nämner som ett exempel på något som kan få konsekvenser för kommunerna handlar om att det ska finnas 15 timmar för andra behov än de grundläggande.

– Tanken är att det ska vara ett golv och inte ett tak, men vi vet inte vad det kan få för effekter. Och om det blir normerande - det kan finnas en sådan risk - så kan det bli konsekvenser för kommunerna eftersom det finns personer som har större behov av stöd och där man kommer att söka andra tjänster från exempe