Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 15:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/kth-studenter-la-plugget-at-sidan-for-att-berakna-virusets-spridning/

Sverige går samman

KTH-studenter la plugget åt sidan för att beräkna virusets spridning

André Gerbaulet och Robin Sandström.
André Gerbaulet och Robin Sandström. Foto: Privat.

Isolering hindrar inte innovativa idéer från att frodas. KTH-studenterna Robin Sandström och André Gerbaulet valde bort varsin tenta för att ta fram ett prognosverktyg över hur mycket coronaviruset kan komma att spridas i Sverige.

Vissa som tvingats in i karantän är mer flitiga än andra. Fråga bara Robin Sandström och André Gerbaulet. De senaste tre veckorna har de spenderat över 120 timmar var, plus offrat varsin tenta, på ett särskilt intensivt projekt. Det hela har nu mynnat ut i ett prognosverktyg med syfte att beräkna hur mycket coronaviruset kommer att spridas i Sverige framöver. Tanken är att verktyget ska göra att epidemiologer ska kunna följa sjukdomsutvecklingen.

– Vi gjorde det till vårt egna lilla forskningsprojekt, säger Robin Sandström.

Robin Sandström och André Gerbaulet har utgått från en etablerad modell som tidigare använts vid liknande situationer, exempelvis vid SARS-utbrottet 2003. Utöver de fyra vanliga kategorierna som brukar användas för att dela in människor vid epidemier och pandemier (”mottagliga”, ”exponerade”, ”smittade” och ”friskförklarade”) har Robin Sandström och André Gerbaulet även adderat ”i karantän” och ”isolerade” för att kunna utvärdera åtgärder. Resultaten har sedan jämförts med andra drabbade länder för att få fram en slutsats.

– Enligt våra beräkningar kommer 50-60 procent av befolkningen ha smittats innan sommaren om vi inte vidtar fler åtgärder. Så småningom kommer vi i så fall uppnå flockimmunitet, säger Robin Sandström.

Verktyget har redan testats mot mätpunkter i de tidiga stadierna av virusets spridning i Sverige och omvärlden. Med gott resultat, enligt Robin Sandström.

– När man jämför våra resultat med andra länders prognoser som redan presenterats stämmer det överens ganska väl. Vi tror att modellen kan ge ganska bra kortsiktiga prognoser innan man hinner ser effekterna av några åtgärder som tagits i samhället. Vi hoppas att modellen kan vara ett stöd till att övervaka utbrottet, och förbereda sjukvården på vad som skulle kunna hända. 

Flera forskare har hört av sig till studenterna och velat ta del av arbetet. Nu hoppas de att verktyget kan komma väl till hands, trots att Folkhälsomyndigheten på måndagen släppte en egen rapport.

– Vi hoppas på att många kommer läsa igenom vår rapport och jobba med att vidareutveckla modellen. Allting vi skrivit ihop finns tillgängligt offentligt och vi är väldigt ödmjuka inför att man inte vet så mycket om covid-19 än och att det är svårt att ge exakta prognoser. Våra resultat skiljer sig en hel del från Folkhälsomyndighetens, det vore intressant för oss att veta vilken metod de använt för sin prognos då det inte riktigt framgår i deras rapport.

Läs mer: 18.000 elever har fått stöd i distansarbetet