Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 09:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/laget-for-karolinska-allt-varre-klarar-varken-vard-eller-ekonomi/

STHLM

Läget för Karolinska allt värre – klarar varken vård eller ekonomi

Karolinska får skarp kritik i landstingsrevisorernas årsrapport. Foto: Alexander Mahmoud

Miljardunderskott, fler anställda, färre patienter – men mindre vård. Läget för Karolinska har förvärrats, visar landstingsrevisorernas årsrapport. Dessutom bryter universitetssjukhuset fortfarande mot kommunallagen trots tidigare hård kritik tas informella beslut utan protokoll.

– Det är helt åt helskotta, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.

Rätta artikel

Det ekonomiska underskottet 2018 landade på 822 miljoner kronor – en betydande ökning jämfört med året innan. Då var underskottet knappt en åttondel så stort. Underskottet motsvarar 4,4 procent av sjukhusets omsättning.

Trots att antalet anställda på Karolinska har ökat med nära hundra personer, har produktionen av vård dessutom minskat kraftigt, slår landstingsrevisorernas årsrapport fast. Revisionen använder färgerna grönt, gult och rött i sin bedömning, där rött betyder att målen inte nås, och gult att de uppnås delvis. Betyget blir ”rött” både när det gäller att ge patienter vård i tid enligt vårdgarantin, och beträffande säker vård.

2017 fick sjukhusets styrelse en anmärkning av revisorerna för bristande ledning och styrning. Kort därpå byttes hela styrelsen ut. Nu konstaterar revisorerna att läget 2018 var ännu sämre, både vad gäller vård och ekonomi.

Exempelvis fick bara 62 procent av patienterna tid för ett första besök hos specialistläkare inom 30 dagar, vilket är långt under regionens mål. Sjukhuset klarar inte heller målen för operation inom vårdgarantins 90 dagar. 

Efter de stora problemen med köer till canceroperationer sommaren 2017 har särskilt fokus lagts på dessa operationer, som nu bedöms vara under kontroll. Samtidigt har det trängt undan andra patienter som nedprioriterats, och 300 fler har fått vänta mer än 90 dagar på operation. 

Karolinska har fått stora ekonomiska tillskott av landstinget, numera Region Stockholm, för att korta köerna, med 280 miljoner kronor under 2018. Det har hjälpt till att hålla köerna i schack, men kommer inte att korta köer långsiktigt, enligt sjukhuset. 

Antalet vårdplatser har minskat kraftigt på sjukhuset samtidigt som omorganisation och sjukhusflytt: 17 procent mellan 2017 och 2018. Samtidigt har överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter ökat, vilket ökar risken för vårdskador. 

Den minskade produktionen förklaras bland annat med att sjukvård inte flyttat ut från Karolinska som planerat, liksom av omorganisation och flyttar i både öppen och slutenvård. Upptrappningen av vårdkapaciteten efter inflytten i Nya Karolinska har tagit längre tid än beräknat, bland annat på grund av tekniska problem. Samtidigt har sjukhuset stora problem med att bemanna och hålla vårdplatser öppna. 

Vid stickprover framkommer att upphandlingar strider mot lagar och regler. Bland annat har direktupphandlingar, inte minst av bemanningstjänster, gjorts utanför ramavtalen under flera år för mångmiljonbelopp. Vid en domstolsprövning riskerar sjukhuset böter, konstaterar revisorerna. Även vid köp av konsultinköp finns det fortsatt bristande hantering. 

Sjukhusets styrelse har tidigare kritiserats för att inte följa kommunallagen. Nu upprepar revisorerna kritiken, och pekar på att det är svårt att följa ärenden och att veta vad som har beslutats. 

Hanteringen av den ekonomiska krisen får också hård kritik. Sjukhusledningen har varit otydlig i sin rapportering till styrelsen – dessutom har kontakterna mellan Karolinska, landstingsstyrelsen och förvaltningen skötts den informella vägen. Under hela 2018 finns inga minnesanteckningar eller protokoll diarieförda, varken hos sjukhuset eller förvaltningen, gällande hanteringen av sjukhusets gigantiska underskott. En så kallad avvikelseprocess borde ha påbörjats för att reda ut vad som låg bakom problemen, påpekas det. Enligt Karolinska är det något man, trots allvaret, undvikit för att man ville ha en relation med landstinget som ”bygger på samförstånd.”

Först i januari i år tog hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslut om att Karolinska skulle kompenseras ekonomiskt under 2019. Inte heller det beslutet finns diariefört.

Ordförande för landstingsrevisorerna Hans-Erik Salomonsson (S) understryker att det lyser rött i revisionsrapporten.

– Vi riktar allvarlig kritik mot styrelsen när det gäller såväl det verksamhetsmässiga som det ekonomiska resultatet.

Han känner samtidigt empati med den nya styrelsen, som tillträdde förra sommaren.

– Jag tycker synd om styrelsen. Det är inte ett roligt jobb. Man tog över där man infört en ny organisation, där det inte går att styra ekonomin och där det råder en fortsatt ekonomisk katastrof.

Den nya styrelsen har fortsatt att bryta mot kommunallagen, och även upphandlingar har hanterats oriktigt. Hur allvarligt är det?

– Vi är inte nöjda. Men den allvarligaste frågan är ekonomin och verksamhetsmålen och vi ser en stor vilja och ambition hos den här styrelsen, långt ifrån det som fanns hos den tidigare. 

Enligt Hans-Erik Salomonsson är det av den anledningen man väljer att inte rikta en anmärkning mot styrelsen detta år. Han skyller stora delar av situationen på hälso- och sjukvårdsförvaltningen och även på den nya organisationsformen.

Hur stor är chansen att detta går att vända?

– Det finns ingen chans att hinna vända det här i år. Nästa år – det blir svårt. Det är ju en enorm organisation.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, slår fast att beslut och protokoll måste finnas i all ärendehantering för att följa kommunallagen.

– Det handlar om insyn och lokaldemokratiska processer. Det är inte så konstigt att revisorerna tycker att det är anmärkningsvärt. Man bryter mot kommunallagen i dess beståndsdelar om man går över från att vara en formell förvaltning till att vara något slags diskussionsklubb, säger han.

Revisorerna skriver att den informella hanteringen har förvärrat den ekonomiska krisen genom att man fördröjt nödvändiga beslut.

– När det inte finns protokoll och underlag så blir det bristande kontroll. Det är väldigt svårt att få kontroll på en verksamhet om gubbar - eller även gummor - går runt och pratar med varandra i största allmänheten.

Är det enligt regelverket?

– Nej, det påminner om ett slags bastuklubb, oaktat kön. Det är helt åt helskotta.

Enligt Olle Lundin har revisorerna möjlighet att rekommendera fullmäktige genom att inte bevilja regionstyrelsen ansvarsfrihet.

– Det är de sanktioner som finns. Om man tycker att det är allvarligt så ska man ju drämma till med det man har.

Sjukhusdirektören Björn Zoëga säger att han fick veta underskottet var så stort som 1,5 miljarder i mitten av april. Då hade den tidigare ekonomidirektören fått sluta. 

– Jag försöker att blicka framåt. Jag tror att de flesta försökt göra sitt bästa här. Det har varit för många småkriser som man försökt lösa samtidigt, säger Björn Zoëga. 

Vice ordförande i styrelsen Eva Fernvall säger att det finns befogad kritik. 

– En del handlar om hur utflyttningen till andra vårdenheter fungerat, en del om inhyrning av personal. Vi måste ta vårt ansvar för att driva det här på ett bättre sätt än vad som gjorts.

Vad kan ni göra främst?

– Vi har ett programkontor som ser över pengasituationen, vårdresultaten och att få ned vårdköer. Det viktiga nu är att få kontroll över den ekonomiska situationen, och även att få med medarbetarna i förändringsarbetet. Det är en grannlaga uppgift där vi behöver hjälpas åt, och som Björn Zoëga redan tagit sig an på ett väldigt strukturerat och bra sätt.

Hur ser du på möjligheten att vända utvecklingen?

– Det måste vi. Förhoppningen är att det inte tar för lång tid. Nu har vi precis bytt ledning, och det gäller för oss att se vad vi kan göra både på kort och lång sikt.

Läs mer: Karolinska inför anställningsstopp på grund av krisen