Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-30 19:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/lakarbesoken-minskade-till-aldreboenden-under-pandemin/

STHLM

Läkarbesöken minskade till äldreboenden under pandemin

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Antalet läkarbesök till äldreboenden i Region Stockholm minskade med en fjärdedel under första halvåret i år, jämfört med i fjol.

Under pandemin har en stor del av läkarkontakterna i stället skötts på distans.

Enligt regionen ska ett digitalt läkarbesök hålla samma kvalitet som om läkaren är på plats och träffar patienten.

De fysiska läkarbesöken har minskat med 24 procent under januari till juli i år jämfört med samma period 2019*, visar statistik från regionen som DN begärt ut. Under pandemin har vart tredje läkarbesök i stället skett på distans.

I regionen har två bolag, Familjeläkarna i Saltjöbaden AB och Capio Legevisitten AB, det medicinska ansvaret för majoriteten av alla 390 boenden.

Under april månad, då flest avled i covid-19, sköttes mer än hälften, 52 procent, av läkarkontakterna på distans av Familjeläkarna – på boendena som Capio Legevisitten ansvarade för var siffran 70 procent. Smittan tog sig in på hälften av regionens boenden och över tusen personer har avlidit.

Enligt avtalet med Region Stockholm ska bolagen tillhandahålla läkarinsatser för alla som bor på ett särskilt boende, dygnet runt. Insatserna ska utgå från individuella medicinska behov. Bolagen får 9.951 kronor per år per listad på särskilt boende. För akuta besök: 708 kronor.

Till och med juli i år har regionen fakturerats 92 miljoner kronor för läkartjänster, varav 41 miljoner fakturerats från Familjeläkarna och 45 miljoner från Capio Legevisitten. Kostnaden för regionen har minskat med 8 procent jämfört med i fjol, och alltså inte sjunkit i takt med nedgången av fysiska läkarbesök.

Vård ska enligt regionen ges ”digifysiskt” – på det sätt som anses lämpligast av vårdgivaren, skriver presstjänsten i ett mejl.

”Distansbesök ska hålla samma höga kvalitet som ett fysiskt mottagningsbesök”.

DN har tidigare berättat om att beslut om palliativ i stället för kurativ, behandlande, vård av covidsjuka äldre på boenden i flera fall tagits på distans. Sedan dess har Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, tillsatt en granskning där flera regioner uppgett att palliativ vård satts in för tidigt.

DN skickade i juni ut en enkät till de boenden i regionen som Capio och Familjeläkarna ansvarar för – 359 av totalt 390 boenden. En stor andel svarade inte, vissa gav ett gemensamt svar från ägarkoncerner som Attendo eller Vardaga, andra hänvisade till respektive läkarbolag. Bland de 70 boenden som svarade, uppgav 23 att de från mars till maj inte haft några fysiska läkarbesök på boendet. 31 boenden svarade att beslut om att inleda palliativ vård för patienterna tagits via telefon, andra att telefonordinationer är vanliga.

För Botkyrka kommun, där Familjeläkarna ansvarar för 349 äldre på boenden, uppges att det hänt att läkare ordinerat palliativ vård över telefon. Samtidigt har man inte utnyttjat det mobila sjukvårdsteamet från Avancerad sjukvård i hemmet, som kan ge dropp och syrgas.

”Vi har haft möjlighet till stöd från ASIH men inte behövt utnyttja det”, skriver verksamhetschef Anders Olsson i ett mejl.

Christoffer Bernsköld, enhetschef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppger att många läkare gick över till digitala kontakter i samband med besöksförbud och Socialstyrelsens rekommendationer om att undvika onödiga läkarbesök.

Enligt honom var många av de äldre multisjuka och i många fall har läkare gjort bedömningar på distans med den kunskapen.

Borde inte läkarbesöken tvärtom ha ökat under pandemin, när så många insjuknat och avlidit?

– Det är svårt att säga, säger Bernsköld, som uppger att regionen ser över möjligheten att göra en liknande granskning som i Region Östergötland, där man gått igenom dödsfall och bakomliggande sjukdomar.

Capio Sveriges chefläkare Margareta Danelius förklarar minskningen av fysiska läkarbesök i början av pandemin:

– Det är en patientsäkerhetsfråga. Med pandemin lade vi enormt fokus på att skydda våra sköra äldre på de boenden som vi har ansvar för, och att inte utsätta dem för risk för smitta. Det var också Socialstyrelsens riktlinjer till oss, att man skulle undvika de fysiska besöken så mycket som möjligt, för de äldres skull.

Capio Sveriges chefläkare Margareta Danelius anser att det är vården patienterna får på äldreboenden som är det viktiga – inte om läkarna kommer fysiskt eller inte.
Capio Sveriges chefläkare Margareta Danelius anser att det är vården patienterna får på äldreboenden som är det viktiga – inte om läkarna kommer fysiskt eller inte. Foto: Barzan Dello

Socialstyrelsen sade ju att man skulle undvika onödiga besök – gjordes alla nödvändiga besök, fysiskt?

– De använde ordet ”oundgängliga” och det är klart att det ger ett visst tolkningsutrymme. Det viktiga är inte att titta på antalet besök, utan på effekten för patienten. Att vi dels har kunnat ge dem den vård de behöver, men också kunnat skydda mot smitta i den mån det har gått.

Distansbeslut om palliativ vård säger Danelius är komplext, men kontinuerlig kontakt med läkare och personal ger ett bra underlag.

– Då kan det vara så att ett fysiskt besök inte bidrar med något. Det kan tvärtom vara så att det är bättre med en distanskontakt med den som känner patienten väl, än ett fysiskt besök från någon som träffar patienten för första gången.

Familjeläkarna ansvarar för läkarinsatserna på 190 äldreboenden med 7.500 äldre. DN har utan framgång sökt vd Stefan Amér för en intervju sedan i maj.

– Vi sitter i ett planeringsmöte inför hösten. Om du mejlar dina frågor så kommer du att få svar, säger han nu.

Bolaget beskriver i mejl att besöken minimerats för att minska smittspridning, och hänvisar till riktlinjer från regionen, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. En stor mängd besök har trots det utförts vid behov, enligt företaget som uppger att man nu utvärderar hur rekommendationerna påverkat.

Statistiken behöver analyseras, enligt Familjeläkarna:

”Man kan alltså inte bara ta en siffra på antalet fysiska läkarbesök och sätta det i relation till ett utfall för att hävda att det skulle ha något samband i sig.”

Allmänläkaren Panteha Hatefi hade tidigare medicinskt ansvar för ett 60-tal äldre på ett servicehus i Stockholm, och ingår i styrelsen för Svensk föreningen för allmänmedicin. Hon anser att de minskade fysiska läkarbesöken under pandemin väcker många frågor.

– Man undrar vad det är för bedömningar som har skett på distans, vad det är för tillstånd man tyckt lämpar sig. Beslut om palliativ vård - har det skett per telefon och har man då kunnat prata med patienten? Har planering av vården skett i samråd med patienten? Om det handlar om en läkemedelsgenomgång så kan den absolut ske på distans, men vid en akut försämring så måste man träffa och undersöka patienten, säger Panteha Hatefi.

Att distansbesöken ska ha ökat i syfte att minska smittspridning mellan boenden ställer hon sig skeptisk till.

– Då får du väl hålla dig till ett boende! Som allmänläkare jobbar vi även på vårdcentralen, många även i covid-tält där vi möter patienter i skyddsutrustning. Det gäller att hålla sig till hygienregler och att ha adekvat skyddsutrustning för att bedriva en patientsäker vård. Varför skulle inte det fungera på äldreboenden?

* Fotnot: Siffrorna kan förändras, då eftersläpning i inrapportering från vårdgivare till regionen kan ske med upp till tre månader.

Ämnen i artikeln

Äldreomsorg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt