Tv-skärmar som kirurgerna inte ser, små rum, oduglig ventilation, glasytor som läcker sekretessuppgifter, svåra odörer som inte kan vädras ut – och it-haverier som riskerar patientsäkerheten.
Läkarföreningen har lämnat in anmälan om så svåra arbetsmiljöbrister på Nya Karolinska att de kräver att Gamla Karolinska inte säljs.
Och 9.000 namnunderskrifter har lämnats in till fastighetslandstingsrådet Paul Lindquist (M) i protest.
På tisdagen väntas det definitiva beslutet i landstingsfullmäktige om att sälja den gamla huvudbyggnaden Gamla Karolinska.
Under fredagen lämnade Läkarföreningen in en anmälan enligt arbetsmiljölagen om allvarliga brister på Nya Karolinska, till sjukhusdirektör Melvin Samsom.
Bristerna har påtalats ända sedan inflytten började. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har också gjort inspektion efter upprepade rapporter om patientsäkerhetsrisker då larm, telefoni och hissar inte fungerar. Även sjukhusledningen har öppet kritiserat lokalerna. Bland annat har Melvin Samsom i ett brevsvar till Ivo, uttryckt att barnakuten inte är anpassad för barn.
Men enligt läkarföreningen är bristerna fortfarande så allvarliga att den planerade försäljningen av Gamla Karolinska nu måste stoppas.
Här är felen som läkarna räknar upp:
Mycket stor brist på administrativa arbetsplatser, för att exempelvis diktera eller skriva journaler, ringa patienter, anhöriga och kollegor.
Många läkare går i dag omkring med ryggsäckar med papper och böcker som behövs tillgängligt, vilket lett till ryggbesvär i flera fall.
För små rum – dålig ventilation. Generellt är rummen för ronder och konferenser för små, och ventilationen anpassad för färre antal personer. Ofta får inte läkarstudenter plats i rondrummen, vilket försämrar deras utbildning.
Mottagningsrum utan fönster. Flera arbetsrum saknar fönster, vilket riskerar stress, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter.
Odörer som inte kan vädras bort. Inga fönster på NKS går att öppna för vädring. Det innebär stora problem med odör i patient- och mottagningsrum.
DN har talat med läkare som bland annat beskriver att det ofta förekommer odörer i samband med patienter med gynekologiska eller mag-tarm åkommor. ”Patienter bajsar på sig, det måste man räkna med, och det brukar ju kunna åtgärdas enkelt”.
Läs mer: Karolinska skickar hjärtpatienter för operation i Norge
En speciell odör-grupp jobbar just nu i ett projekt med tänkbara lösningar. Tidigare har utsläpp av gasen ozon diskuterats för att neutralisera lukter, men på grund av hälsorisker är främsta potentiella lösningen nu ett team som ska dyka upp med en UV-utrustning och sanera uppkomna odörer med ljus. Enligt Läkarföreningen är dock tidsåtgång och säkerhetsaspekter oklara.
För trånga granskningsutrymmen. På thoraxröntgen, barnröntgen och ekokardiografi har läkare som vill granska en röntgenundersökning problem att hitta plats. Utrymmena har skärmar tätt ihop vilket gör rummen varma. Ventilationen är dålig och fönster saknas. Läkarföreningen önskar mätning av koldioxidhalten i samtliga rum, då luften ofta känns tung att andas.
Problem att hålla sekretess. De stora, öppna, inglasade ytorna orsakar stor insyn och problem att bibehålla patientsekretess.
Hög ljudnivå. I det öppna landskapet är det svårt med ljuddämpning, med ökad stress till följd.
Bristande ljusförhållanden. I delar av NKS finns klimatstyrda persienner som inte kan regleras manuellt. Det försvårar arbete vid bildskärm. På flera ställen finns LED-belysning som bedöms ha orsakat migränanfall hos personalen.
Läkemedel riskerar förstöras. Läkemedelsrummen är för små och ofta varmare än de 25 grader som är maximal temperatur för att förvara läkemedel.
Brist på förråd gör att annan utrustning ställs i läkemedelsrum och i korridorer, vilket försvårar städning och framkomlighet för patienter och personal.
Allvarliga it-problem med nätverk, larmpaneler, patientkallelsesystem, patientmonitorsystem som telemetri. Läkarföreningen varnar för att medlemmar riskerar förlora sin yrkesbehörighet på grund av patienter som skadas då tekniken brister.
Allvarliga problem med telefoni med fel på bland annat telefoner och myco-enheter, en mobil larmenhet, vars batteritid inte ens håller för ett jourpass. Samtal bryts och personal går inte att nå, vilket leder till bristande patientsäkerhet.
Brist på jourrum. I dag finns endast elva jourrum, trots att runt 50 jourlinjer ska in på NKS. Bland dem som finns ligger flera för långt från verksamheten, trots att vilande läkare snabbt ska kunna ta sig till akuta händelser.
Rummen saknar relevant datorkapacitet, toalett, dusch och lås, vilket försämrar arbetsmiljön.
Uppåt 4 000 klädskåp saknas. Som en konsekvens måste de anställda varje dag byta om på Gamla Karolinska och promenera emellan fram till årsskiftet 2018/19. Skåpen som då planeras är för små.
Operationssalarna är inte anpassade för operation:
– El- och gasuttag sitter så högt att korta personer inte når och sladdar hänger ivägen.
– Stora specialbeställda 85-tumsskärmar är felplacerade så att kirurger och anestesipersonal har svårt att se. De har fel klassificering för att klara fuktighet i operationssal. Fördröjning i bilden ger också medicinsk osäkerhet. De samlar damm och alstrar för mycket värme.
– Sängväntrum saknas, vilket försvårar planering och patientflöden.
– Strålskydd vid operation med strålning saknas i flera salar.
– På grund av dålig ventilation vill man minska partiklar i luften med en ny typ av olefininehållande operationskläder. De är extremt täta, obekväma och varma, och orsakar eksem, irritation i luftvägar och astmaanfall.
– Omklädningsrum saknas, vilket gör att personal måste gå i operationskläder genom allmänna ytor med risk för kontaminering.
Ont om sittplatser, brist på personalrum, för få mikrovågsugnar, diskmaskiner och kylskåp.
Förflyttningar mellan olika hus under en arbetsdag medför stress. Problem med dörrar och hissar ökar stressen och riskerar fördröja akuta transporter. Trapporna är branta och oergonomiska.
Melvin Samsom har till den 18 februari på sig att svara, och bedöms inte svaren vara betryggande går huvudskyddsombuden vidare med anmälan till Arbetsmiljöverket. Läkarföreningens ordförande på Karolinska universitetssjukhuset Yvonne Dellmark:
– Allt är egentligen bedrövligt, men en poäng med den här skrivelsen är att någon måste ta ett övergripande ansvar för problemen. Som det är nu blir det en ohållbar arbetssituation.
Hon lämnade tillsammans med tre andra läkare på måndagseftermiddagen in drygt 9.000 namnunderskrifter till fastighetslandstingsrådet Paul Lindquist (M) i landstingshuset på Hantverkargatan. Undertecknarna, varav hälften arbetar inom vården, kräver att försäljningen av huvudbyggnaden på Gamla Karolinska stoppas.
Utöver de uppräknade bristerna tar hon upp att befolkningen i länet 2030 enligt prognoserna väntas vara en halv miljon större än man räknade med när beslutet togs att bygga Nya Karolinska.
– Därför blir det extra viktigt att ha kvar lokalerna i Gamla Karolinska som en buffert för vård, utbildning och forskning. Det är fullt fungerande sjukhuslokaler som man i framtiden kan använda till geriatrisk vård, specialistvård och annan verksamhet som inte får plats på Nya Karolinska, säger Dellmark.
Ända tills för kort tid sedan har det funnits en bred politisk uppslutning kring att fastigheten, som är en del av det gamla sjukhusområdet, ska säljas. Sedan i fredags, då landstingsdirektör Malin Frenning kallade landstingsstyrelsens arbetsutskott efter en hastig jävsutredning av en tidigare ledamot i sjukhusstyrelsen, som nu sitter i bolagsstyrelsen för den föreslagna köparen, har varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet velat kommentera det förestående beslutet. Moderaterna, å sin sida, betonar vikten av att affären verkligen blir av.
– Läkarna jag mötte framförde en hel del kloka synpunkter när det gäller Nya Karolinska, men det förändrar inte den inriktningen som vi valt, säger Paul Lindquist.
Han pekar på att försäljningen bygger på beslut som redan är fattade.
– Besluten fattades för tio år sedan när man kom fram till att inte renovera det gamla sjukhuset, och försäljningen är delvis en förutsättning för att kunna göra de nya investeringarna i bland annat Nya Karolinska och utbyggnaden av andra sjukhus, säger Paul Lindquist.
Försäljningen till fastighetsägaren Niam väntas inbringa 2,3 miljarder kronor till landstinget, en intäkt som minskas genom att landstinget som behöver lokalerna, ska hyra dem för 215 miljoner kronor årligen fram till 2020.
Läkarna är också kritiska till att landstinget väljer att hyra lokaler till höga kostnader i stället för att äga dem.
– Om man säljer lokalerna blir man mer utlämnad. Det är inte alls lika lätt att påverka en hyresvärd jämfört med om man äger sina egna lokaler, säger Yvonne Dellmark.
Häromdagen rapporterade DN om att patienter ska skickas till Norge för att man inte klarar av hjärtoperationerna i det nya sjukhuset.
- Det är lite svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget, men kontentan är ändå att Nya Karolinska inte är ett personalvänligt hus, säger Dellmark.
Sara Åsbrink, huvudskyddsombud och förtroendevald för läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset:
– Det allvarliga i det här är att det är så många brister i arbetsmiljön på NKS, som är svåra att åtgärda eftersom de har med byggnadens konstruktion och den ursprungliga planeringen att göra. Det skapar en så stor frustration att det gör att många anställda överväger att sluta på sjukhuset.
Hon pekar också på att många av bristerna är så stora att de kanske inte går att åtgärda och samtidigt arbeta i lokalerna.
– Det kan bli så att man måste flytta tillbaka delar av verksamheten, och då måste man verkligen ha de gamla lokalerna kvar, säger Sara Åsbrink.
Sjukhusdirektör Melvin Samsom uppger till DN att han utifrån Läkarföreningens skrivelse har bjudit in till samtal den 15 februari samt lovat att skicka skriftligt svar senast den 18:e, enligt önskemål.
– Problemen med arbetsmiljön som tas upp är kända, och sjukhuset har ett pågående arbete kring hur dessa ska lösas samt förbättringar som ska vidtas. Vi har jobbat kontinuerligt med detta sedan inflytt för ett drygt år sedan, inom olika områden, vilket kan göra det svårt att få en överblick över de åtgärder som vidtas. Vi ska nu gå igenom de områden som Läkarföreningen pekar på för att se om vi behöver göra några tillägg till pågående åtgärder, säger Samsom i en skriftlig kommentar.
Flera anmälare till förvaltningsrätten kräver inhibition av försäljningen. Förvaltningsrätten har avslagit denna begäran och den har överklagats till kammarrätten som handlägger ärendet.
