Läkarna till ledningen: Vi kan inte garantera patientsäkerheten

”Situationen är urakut”, skriver läkarna i brevet som är riktat till sjukhusdirektör Melvin Samsom, sjukhusets chefläkare och HR-chef. Läkargruppen på neurologiska kliniken på Karolinska Huddinge efterlyser ett åtgärdspaket för att lösa den akuta sjuksköterskebristen så att fler vårdplatser kan hållas öppna. Man pekar på en snabb utveckling då neurologiska kliniken för bara tre år sedan hade 60 vårdplatser.

Som DN berättat råder akut platsbrist inom neurovården på Karolinska universitetssjukhuset och från och med måndag kommer bara fyra vårdplatser av dagens 40 vårdplatser att vara öppna för akuta patienter från hela södra delen av Stockholms län med 1,1 miljon invånare.

— För tre år sedan hade vi 60 vårdplatser och alla de platserna gick åt. Fyra platser av 60 är skillnad, säger Anneli Kask Löfstedt, klinikombud för läkarföreningen på Neurologiska kliniken, och en av undertecknarna. I sitt brev skriver läkarna att de inte kan garantera patientsäkerheten med en så drastisk minskning av vårdplatserna.

— Det betyder att vi inte har några specifika neurologiska vårdplatser där patienterna kan läggas in. Om en neurologpatient läggs in på en urologavdelning eller någon annanstans, så får de inte den kvaliteten på vården som de ska ha, för sköterskorna där är inte vana med den typen av patienter.

Enligt läkarna beror den rådande krisen i grunden på missnöje med lönesituationen och arbetsmiljön med ständiga överbeläggningar och beordrade extrapass för sjuksköterskorna. En tilltagande sjuksköterskebrist har gjort att antalet platser minskat drastiskt.

— Här på kliniken har man gjort så gott man kan, men nu går det inte att effektivisera längre. Platsbristen har ökat de senaste åren och nu blivit så katastrofal att den neurologiska kliniken inte finns kvar på grund av sköterskebristen. Att flytta runt patienterna är ingen lösning. Det behövs helt enkelt fler vårdplatser, säger

Anneli Kask Löfstedt.

En sjuksköterska som fortfarande arbetar kvar på den neurologiska kliniken säger att det är den pågående omorganisationen på Karolinska, då bland annat vården ska organiseras i teman i stället för kliniker, och en matrisorganisation införs, är en stor grund till missnöjet. I den nya organisationen har även alla chefer fått söka om sina jobb.

— Jag skulle säga att omorganisationen av hela Karolinska ligger bakom det här. Det tillsätts många chefer, men vi förstår inte vitsen med den. Det har bildats olika temagrupper, men många har inte hunnit gå på de mötena. Nu är det många som pluggar, och andra som bytt jobb, säger sköterskan.

Sköterskan, som själv jobbar kvar har varit med under tiden som antalet platser minskat. 

Hur är det att jobba när antalet platser gradvis dras ner?

— Nu har man minskat ner på antalet platser så att det nästan inte finns några patienter kvar. På så sätt blir det inte lika pressat för oss sköterskor, säger sköterskan.

För att komma tillrätta med situationen föreslår läkargruppen ett avsteg från landstingets lönepolicy för att kunna matcha sjuksköterskornas löneanspråk.

— Vi har pratat runt med sköterskorna, och tror att högre lön hjälper även om det inte är hela lösningen. Men högre lön och en bra arbetsmiljö krävs för att den här onda spiralen ska brytas, säger Anneli Kask Löfstedt.

DN har sökt sjukhusdirektör Melvin Samsom, som inte är tillgänglig. Anna-Karin Samuelson, HR-chef på Karolinska universitetssjukhuset säger att hon fick läkargruppens brev i torsdags kväll.

— Det här är förfärligt tråkigt. Jag fick brevet i min hand av det lokala ombudet från läkarföreningen i går eftermiddag.

Anna-Karin Samuelson säger att det ska hållas ett möte med vårdenhetscheferna på neurologiska kliniken i början av veckan.

— Vi vill ha alla tankar och ideer om hur man kan få en stabil situation. Det är klart att det här står väldigt högt upp på vår agenda, säger Anna-Karin Samuelson.

Läkarföreningen efterlyser ett akut åtgärdspaket, och bland annat gör avsteg från den landstingets lönepolicy för att kliniken ska kunna möta lönekraven. Vad säger du om det?

— Det sker en löneöversyn på enheten och vi har redan påbörjat en analys om lönestrukturen på neurokliniken specifikt.

Mer långsiktigt säger Anna-Karin Samuelson att det gäller att säkerställa en god arbetsmiljö, och att arbeta med hälsosamma scheman.

— På det sättet kan vi göra helg- och nattpassen attraktiva.

Det är bara sju sjuksköterskor av 30-talet sjuksköterskor som arbetar kvar på kliniken i Huddinge. Hur har det kunnat gå så här långt?

— Det är mycket förändringar just nu, och vi får vara ödmjuka inför att det blir oroligt. Vi måste ju ha en god grundbemanning, och jag förstår att man har rekryterat och rekryterar så att det är personal på väg in.

Det är bara fyra vårdplatser som kommer att vara öppna från och med måndag. Finns det något ni kan göra för att lösa den akuta situationen?

— Vi behöver först lyssna på vårdenhetscheferna för att höra deras goda förslag. Men vi har också ett eget bemanningscentrum. Det kan hända att vi måste omfördela resurserna, säger Anna-Karin Samuelson.

I viss mån drabbar det alla som hamnar på sjukhuset just nu.

Under våren har två tredjedelar av sjuksköterskorna slutat. Nu arbetar bara sju kvar. Som en viktig del föreslår läkarna att kliniken får göra undantag från de strikta lönenivåerna inom landstinget för att ge klinikledningen mandat att locka tillbaka personal.

”Under augusti 2017 har platsläget inom slutenvården på kliniken nått ett så pass kritiskt läge att vi är tvungna att uttrycka vår oro för patientsäkerheten”, skriver läkarna i brevet.

– I viss mån drabbar det alla som hamnar på sjukhuset just nu, säger Anneli Kask Löfstedt.

Det hänvisas bland annat till att platsbristen inte bara gäller neurokliniken utan att situationen är ansträngd även på andra delar av sjukhuset, bland annat på neurologiska kliniken i Solna dit temachefen Magnus Andersson uppgett att patienterna ska skickas över från Huddinge, när de inte kan läggas in där.