Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 07:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/landstinget-vill-snabba-pa-t-banebygget/

STHLM

Landstinget vill snabba på t-banebygget

– Vi vill tidigarelägga byggstarten av Spårväg syd, Roslagsbanan och t-banan Fridhemsplan–Älvsjö med några år, säger Tomas Eriksson (MP), miljö- och kollektivtrafikslandstingsråd.
– Vi vill tidigarelägga byggstarten av Spårväg syd, Roslagsbanan och t-banan Fridhemsplan–Älvsjö med några år, säger Tomas Eriksson (MP), miljö- och kollektivtrafikslandstingsråd. Foto: Peter Nordahl/IBL

Landstingsstyret vill ta ledartröjan när Stockholm blir region vid nyår. En prioriterad uppgift blir att snabba på bygget av tunnelbanan Fridhemsplan–Älvsjö, Spårväg syd och Roslagsbanan i tunnel till Centralen.

Mia Tottmar
Rätta artikel

– Vi ska ha en dialog med de berörda kommunerna och se om de genom medfinansiering kan medverka till att tidigarelägga projekten, säger finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M).

Den blågröna majoriteten har slagit fast att Region Stockholm under 2019 ska pröva förutsättningar för att tidigarelägga investeringarna i 2017 års Sverigeförhandling genom samtal med berörda kommuner om möjlighet till förskottering. Tomas Eriksson (MP), miljö- och kollektivtrafikslandstingsråd, tror att det vore väldigt positivt för Stockholmsregionen.

Läs mer: Spårsatsning för 30 miljarder ger 100.000 nya bostäder

– Vi vill tidigarelägga byggstarten av Spårväg syd, Roslagsbanan och t-banan Fridhemsplan–Älvsjö med några år, säger han.

I dag ser tidsplanen för projekten ut så här:

• T-bana Odenplan– Arenastaden, klar 2024.

• T-bana Barkarby, klar 2024.

• T-bana Nacka-Söderort, klar 2026-2027.

• Spårväg syd, klar 2034.

• T-bana Fridhemsplan-Älvsjö, klar 2035. 

• Roslagsbanan i tunnel via Odenplan till Centralen, klar 2037.

– Vi får ett tredje ben när vi blir region – samordningsansvaret för regional planering. Vi ska mycket tydligare bli Stockholms röst i krav på den nationella nivån. Trängselskatten som går till infrastruktursatsningar är stockholmarnas pengar, säger Irene Svenonius.

Det är en fördel, menar hon, att regionpolitikerna är valda av länsborna medan Länsstyrelsen – som fram till nyår har ansvaret för bland annat länsplanen för transportinfrastruktur – är en statlig myndighet.

– Vi vill, med viss ödmjukhet, vara borgmästare för länet mot den statliga nivån, regionens samlade röst, säger Irene Svenonius.

Landstingsråden Gustav Hemming (C), Irene Svenonius (M), Thomas Eriksson (MP), Ella Bohlin (KD) och Anna Starbrink (L).
Landstingsråden Gustav Hemming (C), Irene Svenonius (M), Thomas Eriksson (MP), Ella Bohlin (KD) och Anna Starbrink (L). Foto: Lisa Mattisson

I förra veckan träffade hon och de andra gruppledarna i landstingsmajoriteten Stockholms handelskammare, för att höra vilka problem de ser i regionen.

Nu vill se en massiv satsning på utbyggnad av tunnelbanan.

– Stockholm har tappat lite mark på flera områden men vi ligger i framkant när det gäller kollektivtrafiken. Nu vill se en massiv satsning på utbyggnad av tunnelbanan, säger Handelskammarens vd Andreas Hatzigeorgiou.

Centerns gruppledare Gustav Hemming menar att statens bidrag till infrastruktur i Stockholm måste öka.

– I länsplanen finns 8,5 miljarder kronor som ska räcka till 2029. Vi kan inte ha både skatteutjämning, där Stockholm är det enda landstinget som betalar, och en statlig underfinansiering av infrastrukturen i Stockholm, säger han.

I förordet till länsplanen skrev dåvarande landshövding Chris Heister att behovet för investeringar var 200 miljarder.

Enligt Andreas Hatzigeorgiou och Handelskammaren är Stockholms flaskhalsar arbetskraftsbristen, bostäderna, trafiken samt sammanhållningen och integrationen. 

– Vi har börjat tala om en kompetenskris, även nu när konjunkturen blir svagare ökar kompetensbristen, så har det inte varit tidigare, säger han.

I dag gäller kompetensbristen inte bara högutbildad arbetskraft utan finns även i serviceyrken som kockar, busschaufförer och taxichaufförer. Från nyår tar den nya Region Stockholm över ansvaret för att analysera regionens kompetensförsörjning. 

– Det ser bättre ut inom förlossningsvården, fler barnmorskor – som har arbetat med annat – kommer tillbaka. Men vårdcentraler och barnavårdscentraler har svårt att rekrytera till vissa områden, personalen är orolig för sin säkerhet, säger Kristdemokraternas gruppledare Ella Bohlin.

Läs mer: Nya t-banan blir en gren på röda linjen 

Andreas Hatzigeorgiou menar att säkerhet är en lokaliseringsfaktor för utländska investeringsbolag, som enligt honom har satt samman varningslistor på områden i Stockholmsregionen där man inte bör investera. Även Irene Svenonius anser att Stockholm har börjat tappa när det gäller säkerhetsfrågorna.

Inom vården uppger 11 procent av personalen att de har upplevt hot och våld i tjänsten, på vissa akutmottagningar är det närmast varannan.

– Vi har ett ansvar för att det är tryggt i vården och kollektivtrafiken. Inom vården uppger 11 procent av personalen att de har upplevt hot och våld i tjänsten, på vissa akutmottagningar är det närmast varannan, säger hon.

Landstingsmajoriteten vill sätta upp kameror och erbjuda all personal utbildning i hur man hanterar hot och våld.

– Och vi behöver göra stora insatser i utsatta områden, att bygga ut primärvården i hela länet är en av våra stora satsningar, säger Liberalernas gruppledare Anna Starbrink.

På tisdag inleds landstingets budgetdebatt. Den som vill kan följa den på plats från åhörarläktaren i Landstingshuset på Hantverkargatan.