Långa väntetider för att få vård

I Stockholm misstänks minst 20.000 personer lida av ätstörningar, enligt Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ). De flesta drabbade är tonårsflickor och unga kvinnor. Mörkertalet tros vara stort.

Personer som lider av anorexi, bulimi eller ätstörning utan närmare specifikation drar sig ofta för att söka vård. En del saknar sjukdomsinsikt, andra är rädda eller känner skam. Oftast är det därför anhöriga som är pådrivande för att söka vård.

– Ju snabbare en person med ätstörning får hjälp, desto snabbare blir den frisk. Men mottagningarna har i dag väntetider som gör att många får gå sjuka länge utan vård. De blir naturligtvis ännu sjukare och det tar ännu längre tid för dem att bli friska, säger Hanna Kihlander.

Efterfrågan på vård för ätstörningar är många gånger större än tillgången.

– Att behandlingen dröjer riskerar inte bara förlänga lidandet för de drabbade utan även försämra deras möjlighet att bli bättre, säger Hanna Kihlander.

I sällsynta fall – när ätstörningarna är livshotande och den drabbade vägrar äta – kan läkare besluta om tvångsvård. I Stockholm skedde det cirka 15 gånger förra året, enligt SCÄ.

– Den som utsätts för tvångsvård reagerar ofta starkt på behandlingen, men handlar det om att överleva finns inget alternativ, säger Hanna Kihlander.

Det finns tre kliniker i Stockholm som behandlar patienter med ätstörningar, däribland Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) som drivs i landstingets regi och som är Nordens största specialiserade ätstörningsklinik.

Väntetiden för behandling på SCÄ är för närvarande 1-3 månader beroende på ålder och tillstånd, enligt klinikens hemsida.

– Den väntetiden är okej. Barn och människor med allvarlig svält får behandling efter två veckor, säger Anna-Maria af Sandeberg, verksamhetschef och överläkare vid SCÄ.

De som får vänta längst på behandling är sådana som varit sjuka i flera år. Ofta rör det sig om personer som lider av bulimi, hetsätning. För dem är vårdbehovet inte lika akut som för någon som lider av anorexia nervosa, avsiktlig självsvält.

Totalt behandlas 2.000-3.000 personer för ätstörningar i Stockholm varje år.

– Eftersom vi misstänker att minst 20 000 i Stockholm lider av ätstörningar så är det alltså bara 10-15 procent som söker vård. Men den siffran har blivit högre och varje gång det rapporteras om ätstörningar i medierna så ökar antalet som söker vård, säger Anna-Maria af Sandeberg.

Forskaren Andreas Birgegård är programledare för ätstörningar vid Centrum för psykiatriforskning Stockholm.

– Patienter som är vid medicinsk fara, alltså med snabb nedåtgående viktminskning, de får hjälp snabbt. Om det handlar om en patient som är stabil så är det inte farligt att vänta en månad eller två, säger han.