Som DN har rapporterat får Skolplattformen, Stockholms stads it-satsning för skolan, fortsatt skarp kritik. Inte minst från föräldrar. Men även från lärarhåll beskrivs systemet som mycket bristfälligt.

I en intervju berättade Lena Holmdahl, stadens utbildningsdirektör, att hon får färre klagomål på Skolplattformen i dag och att den nu fungerar – om den används rätt.

Läraren Katarina Lycken Rüter på Anna Whitlocks gymnasium är en av de som reagerar på uttalandet.

– Det är så långt från min verklighet som man kan tänka sig.

Hon beskriver hur enklaste uppgift, som att sätta omdömen om elever kan fungera:

– En lärare kan lägga in ett omdöme – sedan är de försvunna. När omdömena är satta kan elever plötsligt inte se dem. Sedan kan en del se dem, men inte andra. De kommer tillbaka, sedan försvinner de igen. Det finns en instabilitet i systemet, det handlar inte om huruvida jag gör rätt eller inte.

– Jag hade en elev i fredags som stod och grät för att hon hade blivit av med två veckors arbete.

Att skriva ut inlämnade arbeten för en klass på 33 elever kräver 198 klick och runt 25 minuters arbete eftersom systemen är så sega, enligt Katarina Lycken Rüters beräkning.

– Systemet funkar, men det är ett så sjukt taskigt gränssnitt.

Hon håller i viss mån med om att systemet har blivit bättre sedan det lanserades 2018.

– Jag delar den bilden i så måtto att i början fungerade i princip ingenting. Nu fungerar saker ofta. Det är stor skillnad, men för mig som lärare räcker det inte.

Utbildningsdirektören uttalade om att klagomålen är färre nu kan bero på att kritik inte når fram.

– Eftersom ingen frågar och det inte finns någon kanal för oss så känns det som att information om vad som händer inte finns på utbildningsförvaltningen. Samtidigt kan de inte vara helt döva för verkligheten.

Problemen har fått lärare att improvisera med andra verktyg, utanför Skolplattformen som att mejla föräldrar eller lagra filer på Googles tjänst. Det säger både Katarina Lycken Rüter och andra inom skolan som DN har varit i kontakt med.

Ragnar Sjölander, ordförande för Lärarnas riksförbund i Stockholms stad, hör liknande vittnesmål från fackförbundets medlemmar.

– Lärare åläggs ett väldigt dubbelarbete. Man ska både lägga ut sina planeringar och dokumentation om elevernas studieresultat så att de blir tillgängliga på Skolplattformen, men behöver sedan i många fall ändå mejla ut informationen.

Enligt Lärarnas riksförbund har många skolors krav på dokumentation ökat i samband med Skolplattformens införande, samtidigt som de statliga dokumentationskraven minskat. När it-systemet inte levererar det som behövs blir den administrativa bördan stor, säger Ragnar Sjölander.

– Jag ser fortfarande inte något vettigt program där jag kan dokumentera vad eleverna har gjort och presterat. Jag använder, som de flesta lärare jag känner till, ett eget exceldokument för det.

Något som har fungerat bättre med it-systemet är distansundervisningen.

– Vi har inte haft någon större kritik mot systemen som lärare använder i distansundervisning och det har varit vår smala lycka under pandemin.

Vad vill ni att staden gör nu?

– En genomlysning och en utvärdering av vad som verkligen efterfrågas av lärare i undervisningen vad gäller digitalt stöd.