Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 09:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/lat-din-julgran-bli-biokol-men-ta-bort-pyntet-forst/

STHLM

Låt din julgran bli biokol – men ta bort pyntet först

När du har tröttnat på din barrande gran är det här, vid gröna skyltar som dessa, som du ska lämna den. Och inte på gatan.
När du har tröttnat på din barrande gran är det här, vid gröna skyltar som dessa, som du ska lämna den. Och inte på gatan. Foto: Henrik Berglund

Dansat ut julen? Tröttnat på att granen barrar?

Låt den bli biokol som sedan används till jordförbättringsmedel i Stockholms parker och planteringar. Skulle alla i Stockholm göra det skulle det leda till en minskning av koldioxid som motsvarar utsläppen från 700 personbilar. Men glöm inte att ta bort pyntet först.

Skyltarna är gröna och vita och mycket tydliga: ”Tack för att du lämnar din julgran här”.

De sitter upp på 68 platser i Stockholms stad – men räknar man med alla platser där det är möjligt att återvinna julens mest centrala prydnad så handlar det om närmare 90 ställen (se karta här.)

Stockholm stad räknar med att ungefär 65.000 julgranar kommer att återvinnas i år. Det är en gran per var 15:e invånare. Låter det lite? Det är det inte. Vissa har gran i plast och andra har ingen alls – till exempel skippar många av dem med muslimsk bakgrund julgranen (de utgör närmare 25 procent av invånarna) och många av de äldre som bor hemma väljer också bort granen.

Men när julen ska städas ut uppstår det ibland problem. Vissa tror att det bara är att lägga granen på valfri plats, så nära ens bostad som möjligt. Det beteendet riskerar dessvärre att smitta av sig – och vips uppstår en en spontan, men från stadens sida oönskad ,julgranskyrkogård som fördyrar hanteringen av återvinningen.

Håll utkik efter den gröna skylten när du ska lämna din gran.
Håll utkik efter den gröna skylten när du ska lämna din gran. Foto: Henrik Berglund

Två andra saker kan krångla till det för staden:

– Vi förstår att om man bor i lägenhet är det enklast att trycka ner granen i en plastsäck. Tyvärr innebär det merarbete för oss, så snälla, ta bort säcken innan ni dumpar er gran, säger Alexandra Fleetwood, pressansvarig för Stockholm Vatten och avfall.

Sedan har vi det där med pyntet:

– Det händer att folk slänger sina granar med ljusslingor och julgranskulorna kvar. Det funkar riktigt dåligt för oss som vill flisa ner granarna och göra biokol av dem, fortsätter Alexandra Fleetwood.

De flisade granarna matas in i en reaktor där de förbränns utan syre. Där förbränns metangas, kolmonoxid och vätgas. Rökgasen som bildas leds ut på utsidan av reaktorn och värmer upp fliset och leds sedan vidare till en värmeväxlare som värmer upp vattnet i fjärrvärmenätet till mellan 70-95 grader.

När processen i reaktorn är klar matas färdig biokol ut. Det blir till jordförbättringsmedel, vilket också medför att koldioxid från atmosfären minskar. Enligt beräkningar som gjordes för några år sedan motsvarande de utsläppen från 700 bilar per år.

Det prisade projektet drivs av Stockholm Exergi, Stockholms vatten- och avfall samt trafikkontoret. Målet är att på sikt värma upp hela 400 hushåll med hjälp av biokolen som utvinns av julgranar och annat trädgårdsavfall.

Det gäller alltså att hålla utkik efter den gröna skylten, så kommer stockholmarna att kunna hålla värmen hållbarare.

Läs mer: Här kan din julgran bli en klimaträddare

Ämnen i artikeln

Jul
Miljö
Biologi
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt