Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Lidingös nyanlända får klara sig själva efter två år

Lidingö är en av de kommuner som gått hårdast fram med att nyanlända måste skaffa nytt boende efter etableringstiden. Fyrabarnspappan Hani Mardini är en av närmare 300 personer som fått ett uppsägningsbrev från kommunen på posten.

De röda tegelhöghusen i Larsberg utgör ett tydligt landmärke sett från inloppet till Frihamnen. I ett av husen, i en trea, bor syriske Hani Mardini tillsammans med sin fru och fyra barn. De kom till Sverige under flyktingvågen hösten 2015 och anvisades till Lidingö i december året därpå.

– Jag tycker om Lidingö och skulle gärna bo kvar här, säger Hani Mardini, som arbetade som revisor i Damaskus innan kriget.

Han skaffade nyss ett extrajobb på en närliggande matbutik och planerar att utbilda sig till elektriker, eftersom han menar att det går fortare än att försöka få sin syriska ekonomiutbildning godkänd i Sverige. Hani Mardinis fru Nour Mardini var lärare i Syrien och hoppas kunna arbeta som barnsköterska i sitt nya hemland.

Förra veckan fick familjen ett brev från kommunen som på fem olika språk förklarar att de behöver hitta ett nytt boende innan den 30 november i år. Då går Hani Mardinis hyreskontrakt ut och han är därmed skyldig att flytta därifrån, står det i brevet.

– Det här upptar väldigt mycket av min tid. Jag har svårt att tänka på annat. Vi vet inte hur vi ska hitta en ny lägenhet, säger han.

Läs också: Över tusen nyanlända kan förlora sina boenden

Hazem Barghouth och Ala Alsammak måste flytta ut i juni.
Hazem Barghouth och Ala Alsammak måste flytta ut i juni. Foto: Lisa Mattisson

Grannarna Alaa och Hazem Barghouth har ännu kortare tid på sig att hitta en ny bostad. De måste flytta ut i juni, trots att Alaa Barghouth initialt fick ett tillsvidarekontrakt från Lidingö stad.

– De sade att vi fick bo här hur länge vi ville och så står det också i kontraktet. Men i januari fick vi ett brev som säger att vi måste flytta ut till sommaren, säger hon.

I Alaa Alsammaks hyreskontrakt, som DN läst, står det mycket riktigt att det gäller tills vidare. Men eftersom det är i andra hand har hon inte besittningsrätt och Lidingö kan därmed tidsbegränsa det.

Hon kom till Sverige tidigare än sin make. 2014 tog Alaa Alsammak sig gravid tillsammans med sin då ettåriga son via den så kallade Balkanrutten till Karlskrona i Blekinge. När bosättningslagen trädde i kraft förflyttades hon till Lidingö. Maken Hazem Barghouth kom till Sverige i augusti 2017 genom ett familjeåterföreningsbeslut. Han har nyss klarat av SFI-utbildningen och läser svenska som andraspråk på grundnivå.

Både hon och Hazem Barghouth arbetade som ekonomer i Damaskus och hoppas kunna göra det även i Sverige. Men redan nu har Alaa Alsammak fått jobb som personlig assistent på en närliggande skola.

Läs också: Åkersbergabor öppnar sina hem för flyktingar

Båda familjerna säger att det känns svårt att inte veta hur framtiden ser ut. Hani Mardini berättar att han inte vill köpa några möbler eftersom han inte vet var de ska bo.

– Det är jobbigt för barnen att flytta så mycket. De har redan flytt ett krig, och på varje ny plats måste de börja på en ny skola och hitta nya vänner, säger han.

– Det är jobbigt för barnen att flytta så mycket, säger pappan Hani Mardini.
– Det är jobbigt för barnen att flytta så mycket, säger pappan Hani Mardini. Foto: Lisa Mattisson

Båda familjerna har varit i kontakt med kommunens socialtjänst. Hazem Barghouth berättar att han har bett om hjälp och visat socialtjänsten listor på alla boenden han har sökt, men utan något gehör.

– Det känns som att vi gör allt vi kan, men det löser sig ändå inte.

I ett mejl till DN skriver Lotta Wigen, chef för socialförvaltningen i Lidingö kommun, att de beklagar att vissa inte upplever att de fått stöd från kommunen. Hon skriver även att de gett berörda personer kontaktuppgifter till hyresvärdar och bostadsförmedlingar men att personerna själva måste kontakta dem.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.