Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Lo har pluggat varje dag i tre månader

Om en dryg vecka skriver Lo Kronestedt sitt fjärde högskoleprov. Då ska allt sitta: Ordförståelsen, engelskan och matematiken. I tre månader har han pluggat nästan varje dag. Målet? Läkarlinjen.

– Högskoleprovet är allt som gäller för mig just nu. Den här sista veckan är slutspelet innan finalen, säger han.

Klockan är tre och dagens lektioner är slut. De flesta av eleverna på Alma Folkhögskola i Liljeholmen skyndar ut i oktobereftermiddagen. Men inte Lo Kronestedt, 22 år. Han sitter kvar i klassrummet. På bänken framför honom ligger överstrykningspennor i olika färger, en linjal, ett block med glosor och en tjock bunt gamla högskoleprov.

–  Inför högskoleprovet i våras pluggade jag ordentligt och förbättrade mitt resultat. Den här gången har jag pluggat intensivt i tre månader, säger han.

Om en vecka skriver 56 000 personer runt om i landet högskoleprovet. För Lo är det fjärde gången. Första gången han skrev gick han på gymnasiet och sedan dess har han förbättrat sitt resultat markant. Det går att plugga sig till bra resultat, menar han.

–  Många tror att man ska skriva ett perfekt resultat direkt. Vissa gör ju det, men för de flesta tar det tid, det krävs träning. Man blir bättre för varje gång man skriver. Sedan jag började plugga inför provet har jag förbättrat mitt resultat med 0,25 poäng.

Läkarlinjen är målet. Efter gymnasiet läste Lo en kurs i människans fysiologi vid Karolinska institutet. Han fastnade för ämnet och fick upp ögonen för läkaryrket.

– Jag har alltid velat arbeta med människor, säger han.

På gymnasiet läste han naturprogrammet och gick ut med bra betyg, men de räcker inte hela vägen för att komma in på läkarutbildningen. Drömmen är att studera i Uppsala eller Lund och för att göra det måste han få minst 1,8 av 2 poäng på högskoleprovet.

– Jag är nervös, det är klart. Förra gången räckte det inte hela vägen och jag blev besviken. Jag skulle bli superglad om det gick bra, eftersom jag har kämpat så hårt, men den här gången tar jag det mer som en utmaning. Jag gör mitt bästa och det kommer fler chanser, nästa prov är ju redan i vår.

Det är ju inget rent IQ-test det här.

Till andra som ska skriva provet, och som är nervösa, ger Lo rådet att ha samma inställning.

– Det är ju inget rent IQ-test det här. Bara för att man inte får ett bra resultat betyder ju inte det att man inte är intelligent. Man gör sitt bästa. Grejen är att man måste förstå hur provet fungerar, själva frågorna är egentligen väldigt grundläggande. Den matte du måste kunna är de första mattekurserna du läser på gymnasiet, de matematiska reglerna. Det som kan vara svårt är att det är ganska mycket text i provet, lär dig att reda ut den och bli snabb på att förstå vad det är de frågar efter.

Det finns många olika sätt att träna inför provet, berättar Lo.

Själv gör han det framför allt genom att skriva de gamla högskoleproven, rätta dem och sedan skriva upp de fel han har.

LÄS MER: Så får du 2.0 på högskoleprovet

Men också genom att repetera grundläggande matematiska regler, skriva en ordlista med svenska ord och genom att läsa engelska böcker. Han tar hjälp av olika appar och har studerat tillsammans med en lärare från ett företag som hjälper till med studier inför högskoleprovet.

Att studera medvetet och ha disciplin är viktigt, menar Lo. Men ett sätt att förbereda sig är också att träna i vardagen.

– Så fort jag ser ett ord som jag inte vet vad det betyder skriver jag upp det. Jag har börjat läsa mer böcker också, det tyckte jag inte var så roligt förut, men nu tycker jag det. Bara i år har jag läst kanske tio böcker och jag märker att mitt ordförråd förbättras utan att jag tänker på det.

Men så är det viktigt att vara ledig också.

– Träffa vänner, träna, boka in någonting efter provet som du kan se fram emot. Det är minst lika viktigt, säger Lo Kronestedt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.