Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Luften räcker inte i överfulla klassrum

Den stora skolbristen i Stockholm får konsekvenser långt in i klassrummen. I Skarpnäcks skola klarar inte ventilationen trycket, eleverna blir trötta, tappar koncentrationen och får huvudvärk.

– På rasterna tar man ett djupt andetag, det är som att komma ut ur en bastu, säger Lova Roos som går i femman.

Skarpnäcks skola ligger – lite oväntat – i Kärrtorp. När den invigdes 1929 kom barnen från småhusområdena i Enskededalen och Pungpinan, som då benämndes Skarpnäck. Den nya skolbyggnaden, från 1952, ligger på andra sidan Kärrtorpsvägen.

Nu går det 1.020 elever i lokaler som, enligt rektor Henrik Ahlberg, är dimensionerade för cirka 800 barn.

– Skolan är överbefolkad, både elever och personal mår dåligt, vi är rädda för att det påverkar studieresultaten. Föräldrarna är bekymrade över att Stockholms stad ignorerar underhållet av skolorna i ytterstaden, vi har kämpat länge för att nå upp till en miniminivå för skolans lokaler, säger Sara Möndell, vice ordförande i föräldraföreningen.

I den gamla skolan, en vacker, påkostad men sliten byggnad med alla klassrumsfönster åt söder, är elevtrycket högst.

– Det är mest jobbigt på sommaren, det är så varmt och man behöver ny luft. Jag och många andra i klassen har fått ont i huvudet, säger Lova Roos.

– Klassen är som ett stearinljus som suger åt sig allt syre. Det vore skönt med AC, men det går visst inte att bygga, säger Ture Gottfridsson, som också går i femman.

Stammarna i skolan har aldrig bytts. Ett ventilationssystem sattes in i mitten av 1990-talet, men det är dimensionerat för 22 elever i varje klassrum, nu är de 25–26.

Det svar skolan och föräldraföreningen har fått från utbildningsförvaltningen är ”vädra mer, sätt solfilm på fönstren, minska antalet elever”. Rektor kan säga nej till ytterligare elever, men om det är fler elever än de kommunala skolorna i stadsdelen kan ta emot så får skolorna hjälpas åt för att lösa det eller så får man bygga en ny skola.

– Det är Stockholms skolfastighetsbolag Sisab som ska se över underhållet. Men vi har försökt själva, satt byglar i fönstren, provat med solfilm. Men det finns elever i närområdet som behöver tas omhand och ha en skolgång, om vi inte kan hjälpa till och hitta en plats på en annan skola får de börja här, säger Henrik Ahlberg.

 

Det är väldigt svårt att bedriva undervisning, jag får korta ner och ta raster mitt i lektionerna. De blir okoncentrerade när det är varmt och syrefattigt.

 

När läraren Ida Sjödin öppnar dörren till ett klassrum slår den instängda luften emot oss.

– På sommaren står luften helt still, vi måste ha dörren till korridoren öppen, om jag stänger den blir det snabbt dålig luft, säger hon.

Ida Sjödin har legat på golvet ute i korridoren och räknat matte med eleverna.

– Det är väldigt svårt att bedriva undervisning, jag får korta ner och ta raster mitt i lektionerna. De blir okoncentrerade när det är varmt och syrefattigt. Jag får verkligen tänka extra mycket på att ha varierad undervisning, säger hon.

– Men det är jättemycket ljud där ute när man öppnar dörren, säger Lova Roos.

Föräldraföreningen har gjort en enkät bland lärare och elever för att se hur de upplever sin arbetsmiljö.

77 procent av eleverna är ofta eller ibland trötta i slutet av lektionerna. 55 procent har ofta eller ibland huvudvärk. Över 80 procent tycker att det ofta eller ibland är för varmt.

Bland personalen har ännu fler problem. Nio av tio i den gamla skolan känner märkbart av det bristande syret. 60 procent lider ofta eller ibland av huvudvärk och drygt åtta av tio märker tydligt på eleverna att de blir trötta i slutet av lektionerna.

Det är inte bara ventilationen som är underdimensionerad. Gymnastiksalarna är små, det står elever och köar i trappan utanför. I gamla skolan finns fem toaletter för drygt 200 barn att samsas om.

– Jag tror att det är en del barn som håller sig till de kommer hem, säger Ida Sjödin.

Att sätta in två extra toaletter kan kosta uppåt 400.000 kronor, enligt Henrik Ahlberg.

– Är det det vi ska lägga skolans pengar på, eller är det läromaterial och digital utveckling? säger han.

– Skolborgarrådet och grundskolechefen säger att inget kan göras åt ventilationen i skolan förrän tidigast om fem år. Det är för lång tid, säger Sara Möndell.

Skolborgarrådet Olle Burell (S) säger att han inte har talat om någon tidsplan. Men han har nyligen varit i kontakt med Sisab.

– Jag utgår från att de löser problemet och ser till att skolan, på kort sikt, får bättre luftkvalitet snabbt. För att byta ventilation måste man evakuera, frågan finns nu också med i Sisabs långsiktiga plan, säger Olle Burell.

Enkät. Så drabbas elever och personal på skolan

77% av eleverna är ofta eller ibland trötta i slutet av lektionerna.

55% av eleverna har ofta eller ibland huvudvärk.

80% av eleverna tycker att det ofta eller ibland är för varmt.

60% av lärarna lider ofta eller ibland av huvudvärk.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.