Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Lyxbostäder hot mot båtklubbar

Byggföretagen kastar lystna blickar på båtklubbarnas uppläggningsplatser i Stockholm. Sjönära bostadsrätter kontra historiskt båtliv - en delikat balansgång för politiker som vill bygga 20.000 lägenheter.

Med en vacker nigning hamnar den 111-åriga skönheten "Aziza" i sitt rätta element i Liljeholmsviken. Ägaren Eva Wånggren står beredd med länspumpen men träbåten är efter åratal av omsorgsfull renovering tät som en modern plastbåt.

- Hon läcker bara några droppar. Du kan ösa med en tesked, hojtar Stefan Iwanowski som assisterat vid sjösättningen.

"Aziza" tillhör den exklusiva skaran träbåtar som vårdas av medlemmarna i Träbåtssällskapet Skeppsmyran, TSSM, som sedan 1985 huserar i Gröndalsvarvet.

Strandremsan mellan Gröndal och Liljeholmen har varit platsen för industri sedan tidigt 1800-tal med smedjor, varv, fabriker och brädgårdar.

I dag är Skeppsmyrans gamla varvsbyggnad från förra sekelskiftet det enda som finns kvar av den maritima industrin. Varvet med alla sina om- och tillbyggnader är en märklig syn: snett och vint, lappat och lagat och hela härligheten vilande mot några kraftiga träd. Varvet har blivit ett med naturen.

Men läget mitt emot Reimersholme är magnifikt och det har naturligtvis byggföretagen insett för länge sedan. Skeppsmyran ligger illa till med sitt ettårskontrakt, som i bästa fall förlängs med ett år i taget, liksom intilliggande Gröndals båtklubb som har sju år kvar på sitt arrendeavtal med staden.

- Den strandnära småindustrin har rötter i medeltiden och det här är förmodligen det sista innerstadsvarvet i Stockholm. Vi lever på nåder och framtiden är mycket oviss, säger Anders Söderberg, en av varvets 70-talet eldsjälar.

Korttidskontraktet gör att medlemmarna inte orkar hålla varvets byggnader i toppskick om det ändå ska rivas till förmån för framtida lyxbostäder.

- Vi tycker att vi gör en kulturgärning som låter varvet leva vidare samtidigt som vi tar hand om värdefulla träbåtar. En viktig del av Stockholms själ skulle försvinna om den här platsen jämnades med marken, säger Anders Söderberg som protesterar mot att miljöer präglade av liv, hantverk och rekreation ersätts av arkitektritad yta utan några som helst avtryck av historia.

Järntorget Bostad är ett av byggföretagen som kastar lystna blickar på båtklubbarnas uppläggningsplatser.

- Vi har presenterat ett förslag med två lamellhus i vinkel med 55 lägenheter på själva varvet. På hela området vill vi bygga totalt sju huskroppar med runt 200 lägenheter. Men stadsbyggnadskontoret vill avvakta vad som händer med Lövholmens industriområde intill varvet. Dessutom är staden tveksam till delar av vårt förslag, säger Josa Lundbäck på Järntorget Bostad.

Någon acceptabel alternativ mark till båtklubben har byggföretaget ännu inte kunnat ordna. Varvet finns inte med i deras byggplaner, byggnaden anses inte värd att bevara.

- Frågan är om staden och medborgarna vill subventionera båtuppläggningar eller satsa på bostäder på mark som ger staden inkomster. Är det ett allmänintresse att upplåta mark i detta läge till någras fritidsintresse, undrar Josa Lundbäck.

Socialdemokratiska borgarråden Leif Rönngren (gatu- och fastighet) och Py Börjeson (stadsbyggnad) bjöds häromdagen på en rejäl rundtur tillsammans med Saltsjön-Mälarens båtförbund som organiserar 266 båtklubbar varav ett 70-tal i Stockholm.

Syftet med sjöturen var att informera om klubbarnas markbehov när deras uppläggningsplatser är mer attraktiva än någonsin tidigare i bostadsbristens Stockholm.

- Det finns olika syn i våra förvaltningar på uppläggningsplatserna. Det är dels viktigt att få till stånd bostadsbyggande men också se till att båtfolket får långsiktiga villkor för sin verksamhet. I höst startar vi en arbetsgrupp som ska se över det här, säger Leif Rönngren.

Målet är enligt honom att staden inte bygger igen samtliga båtytor utan att man kan kombinera båtar och bostäder.

- Vi är överens om att när vi tar beslut om att exploatera för bostadsbyggande i närheten av vatten måste vi se till att båtfolket får villkor som gör att de kan finnas kvar. Bostadsbyggandet får inte ske till vilket pris som helst, säger Leif Rönngren.

Många båtklubbars 25-åriga avtal med staden löper ut de närmaste åren. Leif Rönngren säger att staden är intresserad av nya, långsiktiga avtal på kanske upp till tio-tolv år.

- Det är jätteviktigt för Stockholm att ha ett levande båtliv. Vi var till exempel inne i varvet i Gröndal och det är ju en helt unik miljö, säger borgarrådet.

Entusiasterna i Skeppsmyran kan för tillfället andas ut. Så länge grannen Gröndals båtklubb spjärnar emot utköpsförsök och så länge planeringen för grannarna i industrikvarteret Lövholmen befinner sig på diskussionsstadiet får den lutande varvsbyggnaden finnas kvar.

- Skeppsmyran är inte bara ett båtsällskap utan också en ovärderlig kunskapsbank för gamla träbåtar. Försvinner varvet finns bara gatunamnen med sjöfartsanknytning kvar, konstaterar Anders Söderberg.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.