Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-27 04:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/m-kraver-redovisning-av-lagaffektiv-arbetsmetod-i-skolan/

STHLM

M kräver redovisning av lågaffektiv arbetsmetod i skolan

Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson. Foto: Claudio Bresciani/TT

Enligt skyddsombudet har användandet av metoden lågaffektivt bemötande lett till en kraftig ökning av våld och hot på Hjulsta grundskola. Nu kräver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson, en redovisning av arbetsmetoden.

– På skolor som redan är hårt drabbade av hot och våld är det oansvarigt att tillämpa metoden, säger hon.

Rätta artikel

DN berättade i måndags om Hjulsta Grundskola där det på drygt ett halvår inkommit 43 anmälningar om hot och våld. Enligt lärarfacket är incidenterna direkt kopplade till att personalen på skolan använder sig av så kallat lågaffektivt bemötande när elever är stökiga.

Nu kräver Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin en redovisning av metoden och dess konsekvenser.  

– Jag tog upp problematiken med lågaffektivt bemötande som pedagogisk metod på utbildningsutskottet efter att ha läst om detta och blev förfärad över anmälningarna som inkommit på skolan, säger hon. 

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som syftar till att minimera konflikter och att inte omedvetet trappa upp konflikter. En av grundprinciperna är tanken om att affekt smittar – om personalen behåller lugnet så blir barnet lugnt.

– Det klart att arbetsmetoden borde kunna användas i välfungerande skolor, men på skolor som redan är hårt drabbade av hot och våld är det oansvarigt att tillämpa metoden, säger Kristina Axén Olin som framhåller att den svenska skolan står inför en akut situation. 

Enligt henne borde frågan om ordning i skolan få mer plats.

– Det är många i skolvärlden som efterfrågar just arbetsmetoder för hur man ska bemöta elever både i klassrummet och utanför, säger Kristina Axén Olin. 

Heléne Hodges, rektor på Hjulsta grundskola, säger att arbetsmetoden går att tillämpa och att det finns skolor som använder den med gott resultat. Hon menar även att man inte kan dra slutsatser om arbetsmetoden enbart utifrån de incidenter som inträffat på Hjulsta grundskola.

– Jag har tidigare använt metoden och sett att den fungerar. Det handlar om att jobba med många olika verktyg. Allt från ordningsregler till konsekvenser enligt skollagen. 

Kommer ni att fortsätta använda metoden?

– Vi kommer att fortsätta använda den. Det handlar om att läsa av varje situation och hur man ska agera. Vi kommer även fortsätta att utvärdera och förhindra att sådana här situationer upprepas. 

Roger Haddad (L), skolpolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, har under den senaste månaden lyft frågan om studiero och stöket i skolan. Han efterlyser nu en ordningskommission. 

– För att få en nationell bedömning om situationen föreslår vi en nationell ordningskommission som specifikt tittar på frågor som studiero och ordning, säger Roger Haddad.

I sin kontakt med skolor och lärarfacket upplever han att vissa frågor blivit bortprioriterade i debatten. Problem med just ordning och bemötande av elever i skolan är ett sådant problem som bör diskuteras mer, menar han.

– Det som lärarfacket kommunicerat till mig är att hot och våld av olika karaktär ökar. Min rädsla är att vi har en lärarkår som inte vågar ingripa och upprätthålla ordningen i skolan. Vår upplevelse är att lärare är rädda för att bli anmälda av exempelvis en förälder om eleven blir kränkt av att bli tillrättavisad.