Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 01:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/m-toppen-om-revisorernas-dom-karolinska-har-inte-haft-tillrackligt-ordning/

STHLM

M-toppen om revisorernas dom: ”Karolinska har inte haft tillräcklig ordning”

Finansregionrådet Irene Svenonius (M). Foto: Lisa Mattisson

Revisorernas underkännande av både vård och styrning på Karolinska universitetssjukhuset väcker politiska reaktioner. 

Finansregionrådet Irene Svenonius (M) säger att hon tar kritiken på allvar, samtidigt som hon sätter sin tilltro till den nya ledningen. 

– Jag tror inte att styrelsen medvetet bryter mot kommunallagen, säger Irene Svenonius. 

Rätta artikel

Oppositionspartierna i landstinget, numera Region Stockholm, har flera gånger pekat på svårigheten att följa besluten som gäller Karolinska, och även ställt frågor om sjukhusets underskott, som länge bedömdes landa på minus 500 miljoner kronor, plötsligt växte och landade på 822 miljoner kronor minus för hela 2018. Detsamma gäller sjukhusets galopperande underskott för 2019, som nyligen visade sig vara 1,5 miljarder kronor i stället för 1,1 miljard, vilket gör att sjukhuset måste spara ytterligare en halv miljard.

I revisorernas årsrapport för 2018 har det nu visat sig att många kontakter mellan sjukhuset, landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som rört det skenande underskottet skett på informella vägar, och beslut om åtgärder har fattats utan mötesanteckningar och protokoll, som DN tidigare berättat. 

Både vården och ekonomistyrningen får underkänt av landstingsrevisorerna, som pekar på en försämring sedan 2017, då styrelsen fick en anmärkning och sedan byttes ut. 

Oppositionsregionrådet Erika Ullberg (S) har länge kritiserat styrningen av Karolinska. 

– Revisorernas kritik och uttalandena från nya sjukhusdirektören visar att det är en djup kris på Karolinska. Patienter och personal drabbas och det går ut över vården i hela länet. Den blågröna majoriteten måste nu ändra den dysfunktionella styrningen, säger Erika Ullberg. 

Styrelsen – som i formell mening är en nämnd – kritiseras också av revisorerna för att inte följa kommunallagen, då beslut är otydligt dokumenterade och protokollen bristfälliga, en kritik som fått understöd av Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, som säger att det är helt ”åt helskotta” och ”påminner om en bastuklubb”. 

– Man bryter mot kommunallagen i dess beståndsdelar om man går över från att vara en formell förvaltning till att vara något slags diskussionsklubb, har han tidigare sagt till DN, och pekat på att med brist på underlag följer bristande kontroll. 

Erika Ullberg säger: 

– Jag håller med revisorerna och professor Olle Lundin att det måste bli ordning på styrningen, med allt från beslutsfattande till budgetkontroll. 

Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson Jonas Lindberg ser ett mönster i den informella gången som präglat hela hanteringen av Nya Karolinska, även under planerings- och projekteringsstadiet. I den pågående utvärderingen av projektet Nya Karolinska har forskare från Stockholms universitet särskilt lyft hur processen av hela projektet i stor utsträckning hanterats med minimal insyn utanför de gängse organen inom landstinget. 

– Nu har man sagt att ”vi har lärt oss av Nya Karolinska”, men revisionens rapport visar att man fortsatt, att det är grundat i politiken att sköta saker informellt, och det är jättebesvärande. Landstinget och regionerna är den politiska instans som har sämst kontrollfunktioner - man skulle vilja kalla in de som varit ansvariga till ett konstitutionsutskott och ställa dem till svars, men det går inte, säger Jonas Lindberg, och pekar på att revisionskritiken måste leda vidare. 

– En viktig funktion är en fungerande opposition, så att ansvariga kan ställas till svars för sina beslut, men det blir svårt att vara en tydlig opposition om det underlag vi får bara är fragment av helheten. 

Moderata finansregionrådet Irene Svenonius säger att hon ser allvarligt på revisorernas rapport, och instämmer i mycket av kritiken. 

– Det är uppenbart att Karolinska inte haft tillräcklig ordning i sin verksamhet och ekonomi 2018. Det var ett av de bärande skälen till att vi valde att byta nämnden förra våren. 

Kritiken drabbar delvis även den nya styrelsen eller nämnden, bland annat genom att underskottet dragits i långbänk, vilket revisionen bedömer har förvärrat situationen. 

Irene Svenonius pekar på att den nya styrelsen tillträdde först i juni och behövt tid på sig att sätta sig in i saker innan den kunde börja arbeta. Samtidigt är hon självkritisk: 

– En lärdom av revisionsrapporten är att vi på samtliga nivåer i regionen måste fatta beslut snabbare. Vi kunde se att underskottet var stort i helårsprognosen i september. Våra tjänstemän har haft diskussioner, men frågeställningarna behöver föras upp på den politiska nivån snabbare när det finns anledning att fatta beslut i ett annat organ än den nämnd som har ansvaret.

Här har mycket av kontakterna i stället gått den informella vägen, enligt revisorerna. 

– Om det stämmer så måste förvaltningarna se över sina arbetssätt. Beslut ska alltid fattas med fullgoda underlag och de ska dokumenteras, oavsett om de fattas av tjänstemän eller politiker. 

Har du varit involverad i de informella kontakterna? 

– Vad är informella kontakter och vad är beslutsunderlag? Om nämnder har ekonomiska bekymmer så förs självklart samtal med berörda på olika nivåer för att säkerställa hur det ser ut, och vad man vidtar för åtgärder. Det är mer regel än undantag att man kallas upp för dialog, säger Irene Svenonius, och fortsätter: 

– Men det som indikeras i revisionsrapporten är ju något annat - att man skulle ha fattat beslut utan protokollförda möten och inte dokumenterat det. När tjänstemän fattar beslut på delegation så måste besluten finnas väl dokumenterade. 

Karolinska har en ifrågasatt tematisk organisation som införts med hjälp av konsulter från Boston Consulting Group. Den nye sjukhusdirektören Björn Zoëga har sagt att det nu ska ”skruvas” på organisationen som har 30 procent fler chefer, men att det inte är aktuellt att återskapa klinikerna. 

– Det är en fråga för sjukhusdirektören och möjligen nämnden att fatta beslut om vilken organisation man vill ha. Det blir den nya sjukhusdirektörens största uppgift. För att klara vården, och den ekonomiska utmaningen. 

Hur ser du på att sjukhusstyrelsen fortfarande får kritik för att inte följa kommunallagen? 

– Jag har inte anledning att tro att Karolinskas styrelse medvetet skulle bryta mot kommunallagen. Jag har stort förtroende för att Håkan Sörman klarar kommunallagen. 

Hur orolig är du för Karolinska universitetssjukhuset? 

– Jag har stort förtroende för nämnden som arbetar väldigt hårt för att få ordning på det här tillsammans med den nya sjukhusdirektören. Det är befriande att sjukhusdirektören talar om att han vill arbeta nära dem som arbetar på sjukhuset. Det tror jag är en viktig grundförutsättning för att få lyckas. 

Läs mer: Läget för Karolinska allt värre – klarar varken vård eller ekonomi

Läs mer: Karolinska inför anställningsstopp