Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 17:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/malin-nordgren-jag-vill-inte-ha-monstergranen-har-inne-hor-jag-mig-sjalv-skrika/

Sthlm i mitt hjärta

Malin Nordgren: Jag vill inte ha monstergranen här inne, hör jag mig själv skrika

Skomakargatan 12.35.

I mitt liv innebär julen inte direkt någon stress, har jag föreställt mig. Lite mat, lite klappar, ingen storstädning, ingen släkt (numera) utom närmaste familjen. I hemlighet har jag varit lite mallig. Stackars alla andra som stressar livet ur sig för att allt ska vara så perfekt! Ta det som det kommer, bara.

Några dagar före förra julafton står vi på torget för att köpa en kungsgran.

Jag pekar på en lagom liten, fin. Granförsäljaren pekar på en annan, mycket större: ”Den här kom in i dag, ta den i stället. Den andra har stått här i en vecka.” 

Min man nappar direkt. 

Trädet är extremt tungt, visar det sig när vi släpar det uppför Kåkbrinken. När vi till sist krånglat in det i lägenheten går den tjocka stammen inte in i nya julgransfoten. När jättegranen med ett brak ramlar tvärs över vardagsrummet brister det för mig.

”Vi måste gå tillbaka med den! Kungsgranar står väl i evighet, han ville bara sälja en dyrare. Jag vill inte ha den här monstergranen här inne!” hör jag mig själv skrika.

”Lägg av nu. Den är jättefin.” Min man hämtar den gamla trasiga julgransfoten där han med möda lyckas pressa in stammen.

”Du fattar ingenting. Den kommer att rasa. Den kommer att sabba hela julen!”

”Äh, vi stagar upp den med snören” säger min man och klargör högljutt att om granen ska bytas så får jag göra det själv.

När jag efter en ursinnig halvtimme fått in knappt halva trädet i hallen ger jag upp. Under en lång ensam promenad inser jag att min julcoola självbild varit genomfalsk.

Malin Nordgren är redaktör för Insidan och får allergisymtom av vanlig gran, men har vanligtvis en jultall som snälla kompisar fixar. Läs också hennes krönikor om exempelvis eventuell kisslukt på bussen och ångern efter att ha övergivit mormors glas.