Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Mamman: Jag är rädd att min dotter bedöms fel

Förra veckan skrev DN Stockholm om lärarbehörighet i gymnasieskolan. Aida Marics dotter, som går sista året på gymnasiet, har en obehörig lärare i tre ämnen.  Aida Maric är orolig att det påverkar undervisning och bedömning. 

– Nu är det bara en termin kvar tills hon tar studenten, jag är rädd att hon bedöms fel. 

Det råder lärarbrist och för många skolor är det en utmaning att hitta legitimerade lärare. I Stockholm är en av fem lärare obehöriga, enligt siffror från Skolverket. 

– Det finns helt enkelt inte behöriga lärare i alla ämnen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund. 

Läs mer: Här finns de obehöriga lärarna

Sedan terminens början har Aida Marics dotter haft en obehörig lärare i tre ämnen. 

Dotterns dröm är att studera på KTH. I vår är det dags att söka, men Aida Maric är orolig att elevernas undervisning och betyg påverkas då läraren inte är behörig. 

–  Jag är orolig att min dotter inte får en så bra undervisning som hon skulle kunna få. Klassen upplever att lärarens genomgångar är långa och att de inte förstår. Bedömningarna är också otydliga, eleverna förstår inte vad det är de ska utveckla, säger Aida Maric. 

Enligt skollagen får en person som saknar legitimation och behörighet bedriva undervisning men inte självständigt sätta betyg. Det måste göras tillsammans med en legitimerad lärare, den legitimerade läraren behöver dock inte ta del av undervisningen eller själv samla in bedömningsunderlag. Aida Maric undrar hur medbedömningen då går till i praktiken. 

– Det är ju bara den obehöriga läraren som är med på alla redovisningar, den som samlar in materialet. Det känns jättekonstigt, säger Aida Maric. 

 Enligt henne har eleverna framfört sina åsikter till skolan och flera av dem ska ha slutat gå på lektionerna.  

– Eleverna har tappat gnistan och upplever att ingen lyssnar på dem.

Att hitta behöriga lärare kan vara svårt, säger skolans rektor till DN. Om ingen behörig söker en tjänst får man exempelvis se till yrkes- eller ämneskompetens och erfarenhet av undervisning. Läraren i det här fallet är vikarie och har precis påbörjat en kompletterande lärarutbildning. 

– Får man inte tag på någon behörig får man se till lämplighet. För att vi ska kunna bedriva undervisning. Man kan inte tillsvidareanställa en obehörig lärare, men den kan få en visstidsanställning ett år. 

Hur fungerar medbedömning i praktiken? Hur vet den behöriga läraren att de betyg som sätts är korrekta om denne inte varit med under till exempel redovisningar?

– Vid anställningen görs bedömningen att läraren har de kompetenser som behövs. Enligt skolverket behöver den legitimerade läraren inte delta i undervisningen eller samla in eget bedömningsunderlag. Vid betygssättningen samtalar lärarna och utgår  framför allt från en sammanfattande dokumentation som summerar de kunskaper eleverna visat i olika bedömningssituationer.  

Enligt rektorn har skolan tittat på undervisningen efter att klagomålen från föräldrar och elever inkommit.

– Vi har följt upp i samtal och gått in och tittat för att säkerställa kvaliteten på undervisningen. Jag är glad att skolan har engagerade elever och vårdnadshavare och vi tar till oss deras synpunkter och oro. 

Enligt Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, hänger kvalitet och behörighet ihop om man ser till undervisningens helhet. 

– På det individuella planet behöver det givetvis inte vara så. Det finns obehöriga lärare som är mycket kompetenta. Men ser man till helheten blir undervisningen mer kvalitativ med behöriga lärare. Det ökar möjligheten för alla elever att nå de övergripande målen. 

Utbildning och behörighet ökar förmågan att bedriva en mer långsiktig undervisning, menar hon. 

–  Att vara lärare handlar inte om att kunna förklara en sak, utan om att ha en långsiktig plan för undervisningen så att alla elever når kursmålen. Att lära ut kräver specialistkompetens. 

Det skolan kan göra är att vara tydlig med vilken av lärarna som har ansvaret för undervisningen och betygsättningen, menar Åsa Fahlén. 

– Skolorna behöver vara tydliga med hur bedömningar görs och vilken behörig lärare som är ansvarig.

Hon tycker att fler föräldrar ska ställa frågor om den personal som undervisar barnen. Ju fler som frågar och ställer krav, desto mer likvärdighet i undervisningen, menar hon. 

– Det finns föräldrar som är insatta, som vet hur det fungerar och kan ställa frågorna. Men så finns det också föräldrar som inte är insatta och som inte frågar. Och för de eleverna blir det ju extra viktigt att lärarna faktiskt är behöriga. Annars kan det leda till att likvärdigheten i skolan minskar ytterligare. 

Fakta.Det här säger skollagen

Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Om det inte finns en legitimerad lärare att tillgå får annan lärare bedriva undervisningen. Läraren i fråga ska då i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. 

 

En lärare som saknar legitimation får inte sätta betyg självständigt, utan  måste göra detta tillsammans med en legitimerad lärare. Den legitimerade läraren behöver inte delta i undervisningen eller samla in eget bedömningsunderlag. 

 

Det finns dock undantag. En lärare får undervisa utan legitimation eller behörighet om undervisningen ska ske på engelska och inte avser språkundervisning. Lärare i yrkesämnen behöver inte ha legitimation för att undervisa eller sätta betyg. 

 

Källa: Skolverket 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.