Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Många bolag kring Karolinska har intressen i värdebaserad vård

En följd av att införa så kallad värdebaserad vård är att stora mängder data om patienter blir lättillgänglig. Därför finns starka affärsintressen från läkemedelsindustrin och andra bolag i modellen.

DN:s sammanställning visar att flera bolag och nyckelpersoner kring Karolinska universitetssjukhuset, där värdebaserad vård införts, har intressen i just patientdata.

– Om det är någonting som får ögonen att glittra på medarbetarna när man kommer ut på sjukhuset så är det när man säger: ”Vi pratar inte budgetstyrning nu, utan om hur vi kan förbättra resultaten”.

Det sade Karolinskas styrelseordförande Anders Ekblom om sjukhusets nya modell värdebaserad vård på ett frukostseminarium som hölls på initiativ av konsultbolaget Boston Consulting Group vid Stockholms handelskammare i februari.

Samma månad slöt den europeiska läkemedelsindustrins branschorganisation Epfia ett avtal med det amerikanska bolaget Ichom om att verka för att sprida värdebaserad vård, VBV, över Europa.

Syftet med modellen är, enligt förespråkarna, att göra vården mer sammanhängande för patienten.

Värdebaserad vård är en styrmodell för att mäta vårdens kostnader och resultat. För effektiv mätning av patientdata förespråkas omorganisation av vården från klassisk uppdelning i kliniker efter medicinska specialiteter, till att i stället dela upp i så kallade patientflöden, efter specifika diagnoser. Tanken bakom värdebaserad vård är att samla in så heltäckande data som möjligt om patienterna för att kunna mäta vårdkvaliteten. Det handlar om mätningar av vårdutfall över tid, och med registrering av levnadsvanor och socioekonomiska bakgrund. 

Som DN tidigare berättat har värdebaserad vård förts in i stor skala på Karolinska universitetssjukhuset, som omorganiserats efter modellen – något många läkare och vårdpersonal har varit kritiska till.

Modellen ifrågasätts bland annat för att den saknar vetenskapligt stöd. Regeringen har tillsatt en utredning, som bland annat ska se över om modellen är förenlig med hälso- och sjukvårdslagen som säger att patienter med störst behov ska få vård först.

Omorganisationen enligt värdebaserad vård för lättillgängliga patientdata uppges göra vården bättre för patienterna, men även för forskning.

Men det finns många kritiker som anser att modellen öppnar för en större kommersialisering av patientdata, som är omgärdad av patientsekretess. Bolag inom området har även bildats kring Karolinska, kan DN visa i sammanställningen nedan.

En möjlig ekonomisk vinning för läkemedelsbolag skulle kunna vara att lättare få tillgång till mer data och patienter uppdelade i diagnoser för kliniska studier.

– Det är absolut en vinning för läkemedelsbolag att snabba på kliniska testfaser. Det är också svårt att förutse vilka kommersiella intressen som kan uppstå av stora mängder data.

Det säger Lars Sandman, professor i organisationsetik inom hälso- och sjukvården, och radar upp flera tänkbara kommersiella intressen: bland annat utveckling av nya metoder och digitala lösningar och möjligheten att kontakta vissa patientgrupper i olika syften.

Det är sorgligt att se hur affärsdrivande intressenter lyckats sälja in sina idéer till vårdens styrande politiker och tjänstemän med löften om billigare och bättre vård och större patientinflytande.

Han förstår farhågor om att vårdens fokus på att prioritera patienter med störst vårdbehov kan underordnas andra intressen.

– Kritiken mot modellen värdebaserad vård handlar om att den strider mot den etiska plattformen svensk vård har om att patienter med störst vårdbehov ska prioriteras. Det är klart att det blir än mer problematiskt om det finns specifika ekonomiska intressen, med andra prioriteringar, som driver frågan, säger Sandman.

Läkarföreningen på Karolinska är kritisk mot omorganisationen med värdebaserad vård. Föreningens ordförande Yvonne Dellmark pekar även på riskerna för patienternas integritet när privata bolag kommer in i vårdorganisationen.

 – Det är sorgligt att se hur affärsdrivande intressenter lyckats sälja in sina idéer till vårdens styrande politiker och tjänstemän med löften om billigare och bättre vård och större patientinflytande. Läkarföreningen ser nu att man i Stockholm skapat stort kaos genom att organisera om vården på ett sätt som gör det lättare för utomstående att utnyttja mätdata som produceras och lättare att få ”rätt” patienter till forskningsprojekt, men mycket svårare för den enskilda patienten att hitta rätt vård, säger hon.

Läs också: Karolinskas ordförande sitter i bolag som gör affärer med Karolinska

Tidigare sjukvårdslandstingsråd Stig Nyman (KD), en av intiativtagarna till att bygga Nya Karolinska, säger att idéer om värdebaserad vård fanns med vid ett tidigt stadium i planeringen av sjukhuset, vilket bland annat lett till uppdelningen i olika teman.

– Jag är väldigt förtjust i att man mäter vårdresultaten utifrån hur patienten bemöts, säger han. 

Modellen var då inte ifrågasatt politiskt, säger ministern för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson (S), tidigare oppositionslandstingsråd, som minns en presentation av Karolinskas ledning och tjänstemän i landstinget.

– Värdebaserad vård skulle införas i hela landstinget och presenterades med många konsultslides. Vi hade inga synpunkter då, utan var mest bekymrade för de höga kostnaderna för sjukhuset, säger hon.

Forsknings- och utvecklingsdirektören på Karolinska, Jan Hillert, uppger att sjukhusledningen hoppas att omorganisationen ska underlätta inte bara för vården utan även för forskning.

– Med organisationen och nya it-system får vi lättare att hitta rätt patienter för rekrytering. Det är en av uppgifterna sjukhuset har: att samverka med näringslivet och tillhandahålla den typ av patienter som behövs för att kunna utveckla nya läkemedel.

Att utföra den här typen av forskning, för att hitta nya behandlingar, ingår i vårt uppdrag och det är något jag tror alla skriver under på.

Han har svårt att förstå oron för vad som prioriteras när privata bolags intressen kommer in i vården.

– Att utföra den här typen av forskning, för att hitta nya behandlingar, ingår i vårt uppdrag och det är något jag tror alla skriver under på.

Trots det kan han förstå kritiken om att alla patienter, som multisjuka, inte passar in i de nya flödena.

– Det är en svårighet och en invändning som är adekvat, säger Hillert.

DN kan nu berätta om flera bolag med intresse för värdebaserad vård och patientdata kring Karolinska universitetssjukhuset och institutet.

Boston Consulting Group

I en rad artiklar har DN berättat om hur konsultbolaget Boston Consulting Group, BCG, spelat en aktiv roll i införandet av VBV på Karolinska

BCG gjorde en vinst på 175 miljoner kronor 2016. Samma år fakturerade bolaget Karolinska 90 miljoner kronor. Sjukhuset utgjorde 93 procent av affärsvärdet för BCG:s offentliga svenska kunder.

BCG:s seniora partner Stefan Larsson är bolagets globalt vårdansvarige, och har sedan 2011 samarbetat med amerikanska ekonomen Michael Porter som utarbetat modellen. 

Sverige har en enorm resurs, som BCG identifierat, i sammanhanget: unika nationella patientdataregister som täcker stora delar av befolkningen.

I en powerpoint-presentation på en stor konferens i Göteborg 2009 beskriver BCG hur de nationella kvalitetsregister med personnummer kan samköras med socioekonomisk bakgrund från Statistiska centralbyrån, läkemedelsanvändning och patientdata från Socialstyrelsen och genetisk information från biobanker.

Datan innebär stor potential för industrin, konstaterar BCG.

BCG föreslog att Sverige skulle satsa 600 miljoner kronor över en tioårsperiod på it-utveckling, registerhantering och utveckling av kompetenscentrum för att implementera VBV i hela landet. En viktig del i planen var också att verka för förändring av lagen för att göra patientdata mer tillgänglig.

Stefan Larsson uppger i ett mejl till DN att när sjukvården blir mer värdebaserad och resultaten får större betydelse kommer bolag som säljer produkter till vården behöva visa att produkterna har positiv effekt och är värda det pris som betalas. 

– En del av det lär man sig från traditionella kliniska prövningar, men allt oftare behöver man samarbeta med sjukvården för att exempelvis förstå vilka personer som verkligen blir friskare eller vilka som riskerar att i stället bara få biverkningar. Mer kunskaper om skillnader mellan patientgrupper gör att bolagen kan bli mer precisa i sina rekommendationer till vården så att rätt person får behandling på rätt sätt, skriver Larsson till DN i ett mejl.

Carl Bennet, Astra Zeneca

I maj 2009 sponsrade BCG tillsammans med Carl Bennet AB, som äger lifesciencejätten Getinge, och läkemedelsbolaget Astra Zeneca ett projekt för att implementera värdebaserad vård nationellt – så att Sverige inom tio år skulle bli världsledande inom området. 

BCG tackade i en rapport dåvarande Astra Zeneca-vd:n Anders Ekblom personligen för att han tagit initiativ till projektet. 

– Jag var inte med att driva på för att implementera något. Som vd och global forskningschef är det självklart att jag är intresserad av att se hur akademi, industri och sjukvård kan samarbeta, säger Anders Ekblom. 

Astra Zeneca omsatte 66 miljarder kronor år 2016. Getinge AB omsatte 30 miljarder. Ordförande och huvudägare Carl Bennet beskriver för DN att han under över 20 års tid samarbetat med BCG.

– Vi har verkat för att öka satsningen på klinisk forskning och utbyggnad av kvalitetsregister. Samarbetet har givit insikt och kunskap kring värdebaserad vård.

Ichom

Bennet är också med och finansierar Ichom, International Consortium for valuebased healthcare, som DN skrivit om i flera artiklar.  

BCG:s Stefan Larsson, ekonomen Michael Porter och Martin Ingvar, professor och tidigare vicerektor vid Karolinska institutet är alla grundare av det USA-baserade icke vinstdrivande bolaget, vilket de presenterade i en debattartikel i DN 2012. Bolaget byggs upp genom att offentliga och privata vårdverksamheter går in och sponsrar finansiellt och bidrar med data och resultat med syftet att skapa ett internationellt kvalitetsregister. 

Ichom fick fyra miljoner kronor i forskningsbidrag från Stockholms läns landsting och KI under fyra år, och skickade även en forskare till Boston, innan bidraget drogs in 2017 då de svenska forskningsresultaten uteblev.

Karolinska sade upp sitt sponsoravtal med Ichom efter DN:s granskning, då utlämnandet av patientdata till ett bolag i USA ifrågasattes. 

Men Karolinska har avtal med bolaget Icon, en brittisk kontraktforskningsjätte som gjorde en vinst på motsvarande 20 miljarder kronor i fjol.

Icon ingår i ett partnerskap med Ichom om att samla data och ta fram standardiserade mått av vårdresultat. 

Tidigare sjukhusdirektören Birgir Jakobsson har sagt till DN:  

– Stefan Larsson sålde in VBV och Ichom på Karolinska som ett paket.

En anonym källa uppger detsamma till DN.

– Utgångspunkten var att man hämtar kunskap ur kvalitetsregistren och så skapar man en internationell plattform i Ichom och Karolinska skulle användas som referenscase.

Källan uppger att hen också uppvaktades av BCG om att vara med i uppbyggnaden, men att hen backade ur. 

– Jag kände att det inte var okej. Jag ser det som rovdrift på kvalitetsregistren. Det vore bättre om man i stället satsade en kvarts miljard på kvalitetsregistren för att få dem tillgängliga för befolkningen som registren i slutändan är till för. 

Larsson skriver till DN:

– I snart tio år har BCG studerat kvalitetsregister och vårdenheter som systematiskt mätt hur det gått för patienterna i Sverige och andra länder. Vårt intresse beror på att öppna jämförelser bidrar till både bättre resultat för patienterna och ökad motivation bland medarbetare som engageras i meningsfulla förbättringsarbeten.

DN har sökt Martin Ingvar som avböjer att kommentera. 

Institute for valuebased reinbursement, Ivbar 

2012 grundade ett antal forskare på KI bolaget Institute for valuebased reinbursement, Ivbar AB. 

Samma år blev vårdentreprenören Per Båtelson delägare och ordförande – och året därpå valdes han till ordförande för Karolinska universitetssjukhuset.

Flera källor till DN beskriver att Båtelson under sin ordförandetid på sjukhuset 2013-2014 drev på för att implementera VBV – något han själv förnekar.

– Begreppet värdebaserad vård fanns inte då, sa han tidigare till DN, även om modellen enligt styrelseprotokoll prövades redan 2014.

I ett videoklipp från en Ichom-konferens  i USA 2014 berättar Båtelson för publiken att han uppvaktats av Stefan Larsson:

– Han försökte få mig att investera i svenska kvalitetsregister och jobba med organisering av läkemedelsbolag för att verkligen dra nytta av registren. Jag var okunnig då så det blev aldrig av. 

Båtelsons engagemang i Ivbar bidrog till att han fick lämna Karolinska på grund av jäv.

Ivbar har under de senaste tre åren omsatt mellan 20 och 30 miljoner kronor årligen. 

Bolaget fick 2013 i uppdrag av dåvarande Reinfeldt-regeringen att starta ett nationellt projekt, Sveus, med syfte att utveckla VBV inom sjukvården. Sammanlagt fick bolaget 15 miljoner kronor årligen i ersättning.

Riskkapitalbolaget Summa Equity investerade i fjol 50 miljoner kronor i den it-plattform som Ivbar utvecklat för att hantera stora datamängder.

– Vårt mål är att kunna bidra med en pusselbit som gör det enklare för vården att göra ett bättre jobb för patienterna. Vi arbetar inte med organisationsfrågor. Värdebaserad vård har inget egenvärde för oss som modell, skriver Ivbars vd Jonas Wohlin i ett mejl till DN.

Quantify Research 

Parallellt med Ivbar grundade fyra av KI-forskarna systerbolaget Quantify Research. 

På sin hemsida skriver bolaget om sitt erbjudande till kunderna:

”Quantify har erfarenheten och nätverket för att få tillgång till en stor bredd av datatyper både inom Norden och i andra jurisdiktioner.”

”Utfallsstudier kan genomföras genom att hämta information från patientjournaler eller från data som finns i sjukdoms- eller produktspecifika databaser, epidemiologiska kohorter, försäkringsdatabaser och nationella register.”

Bolagets vd Åsa By skriver i ett mejl till DN:

– Quantify Research jobbar inte med värdebaserad vård, utan vi är konsulter inom hälsoekonomi.

TFS Trial Form Support International 

Quantify Research samarbetar enligt sin hemsida med bolaget TFS Trial Form Support International AB, som bland annat rekryterar patienter för kliniska studier och erbjuder patientdatainsamling. 

Som DN avslöjat är Karolinskas ordförande Anders Ekblom även ordförande i TFS – som erbjuder sina kundföretag kliniska studier på patienter Karolinska. 

Ekblom sitter även i styrelsen för ytterligare tio bolag inom läkemedels- och lifescience-industrin.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.