Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-29 18:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/maria-huldt-alla-var-sa-snalla-bade-mot-mig-och-mamma/

Sthlm i mitt hjärta

Maria Huldt: Alla var så snälla, både mot mig och mamma

Folkungagatan 16.24.

Rummet där mamma dog är borta. Där Ersta Hospice låg är nu bara ett stort hål. Det har inget att göra med tunnelbanebygget i Stigbergsparken, rivningen var beslutad sedan länge men grannarna i det vackra jugendhuset på höjden överklagade så det drog ut på tiden. Men mamma hann bo där sista månaden av sitt liv. 

2668. Jag kommer till och med ihåg portkoden. Varje eftermiddag den hösten cyklade jag Katarinavägen upp, sneddade in på Tjärhovsgatan och parkerade vid korvkiosken utanför sjukhuset på Folkungagatan. Ofta sov hon när jag kom. Jag satt tyst bredvid. Det var en mild höst och rummet i söderläge flödade av sol.

Alla var så snälla, både mot mig och mot mamma. Hon fick glass till frukost. ”Det får man när man är sjuk” sa hon. Jag fick komma och gå som jag ville, och sova på en madrass bredvid hennes säng.

När hon orkade och hade lust rullade jag ut henne på terrassen på baksidan. September var ljuvare än någonsin. Barnbarnsbarnet kom på besök och jag jagade henne i den långa korridoren. Ettåringens skratt gjorde alla gott.

Jag läste på Facebook att människor var upprörda över rivningen, varför förstod jag inte riktigt. Det nya Ersta verkar bli fint. Åtta våningar högt i trä, plåt och glas, levande material. Men även där kommer mammor att dö.

Maria Huldt är redaktör för DN familj och tänker mycket på döden – och livet.