Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-14 07:54 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/marken-vid-vinterviken-fororenad-av-arsenik/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Marken vid Vinterviken förorenad av arsenik

Grafik: DN
Vinterviken har förts upp på listan över länets tio värst förorenade områden. Höga halter arsenik och bly i jorden får länsstyrelsen att varna allmänheten för att bada på vissa ställen eller få jord i munnen.

Arsenik är inte trevligt. Om barn äter jord kan de bli illamående, om det är höga koncentrationer kan det i värsta fall bli väldigt farligt, säger Birgitta Swahn, samordnare för länsstyrelsens arbete med förorenade områden.

Alfred Nobel flyttade 1865 sin sprängämnesfabrik från Södermalm till Vinterviken i Hägersten. Tillverkning av framför allt dynamit pågick fram till 1921.

Det är ingen akut risk, de värsta områdena är övertäckta så jorden är inte så lättåtkomlig. I Mälaren ska man se till att inte komma åt sedimentet, det är sällan själva vattnet är förorenat, säger Birgitta Swahn.

Stockholms stad har gjort flera undersökningar av området, men länsstyrelsen vill ta ett större grepp, se hur stort område det gäller och hur det ska saneras från utsläppen efter sprängämnestillverkningen.

Vi vill också undvika att ämnena på sikt lakas ur jorden och hamnar i Mälarens vatten, säger Birgitta Swahn.

Länsstyrelsen gör varje år en lista på de av länets cirka 8 500 förorenade områden som har den högsta riskklassen. I den lista de offentliggjorde på onsdagen finns 39 objekt. Värst förorenat är området vid oljeraffinaderiet i Nynäshamn, Vinterviken rankas som nummer nio.

Men det är svårt att avgöra vilka områden som är värst förorenade. Klassningen kan ändras när vi får mer kunskap om området, men en aspekt är om mycket människor rör sig i området och det ligger nära ett bostadsområde, säger Birgitta Swahn.
Rankningen beror också på vilken typ av föroreningar det handlar om. I de flesta fall finns ingen akut risk utan en mer långsiktig påverkan där föroreningar sipprar ut i miljön.

Stockholms län och Stockholms stad har en relativt sett hög andel förorenade områden. Varför då?

Tittar man tillbaka i historien så drog väldigt mycket av industrialismen i gång här. Det har funnits mycket och blandad verksamhet, porslinsfabriker, varv, gasverk, tjärtillverkning, säger Birgitta Swahn.

Många fabriker och tillverkningsindustrier har legat i innerstan. När det blev trångt flyttade de ut till det som i dag är närförorter – som Vinterviken – senare flyttade de ännu ett steg längre ut.

När man sedan har byggt bostäder på gamla fabriksområden har man inte alltid haft kontroll. Föroreningarna kanske inte är åtkomliga för människor, men det finns risk för en mer långsiktig påverkan där de går ut i miljön, säger Birgitta Swahn.

Naturvårdsverket har som mål att alla förorenade områden ska vara inventerade senast vid utgången av 2013.

Vi hinner inte gå in på alla objekt. Vi försöker hitta de värsta, säger Birgitta Swahn.

Alfred Nobel

Alfred Nobel experimenterade med sina krut- och nitroglycerinblandningar i ett uthus vid Mälaren, nedanför gården Heleneborg vid Pålsundet på Södermalm. Efter några månader, den 3 september 1864, exploderade fabriken och Alfred Nobels lillebror Emil samt ytterligare fyra personer omkom.

Nobel fortsatte experimenten på en pråm i Mälaren, som han tvingades flytta flera gånger när de som bodde i närheten fick veta vad som försiggick.

1865 flyttade sprängsämnestillverkningen in i ett stall och ett växthus i den smala dalgången Vinterviken.

I juni 1868 omkom 14 arbetare i en explosion. Sex år senare exploderade fabriken igen, denna gång dödades 12 personer. I slutet av 1800-talet flyttades dynamitlagren på grund av olycksrisken till ett skogsområde i Botkyrka. Sprängmedelsfabriken var i gång till 1921 men Nitro Nobel AB hade viss verksamhet kvar i Vinterviken till ända till 1980-talet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.