Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 17:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/mats-j-larsson-en-riddarskinnbagge-ger-mig-daligt-samvete/

STHLM

Mats J Larsson: En riddarskinnbagge ger mig dåligt samvete

Bild 1 av 2 Riddarskinnbagge är en insekt i familjen fröskinnbaggar.
Foto: Mats J Larsson
Bild 2 av 2 Grusgången med vitsippa i förgrunden.
Foto: Mats J Larsson

Ekängen 14.27.

Rätta artikel

Före den 1 maj ska mycket i 30-talsträdgården i Nacka vara klart. Äppelträden ska vara beskurna, den vildvuxna syrénhäcken tyglad, hängrännorna tömda på löv och mossa, eventuell ved från nedsågade grenar upphuggen, ris och annat skräp transporterat till tippen – och så var det det stora sorgebarnet: grusgången.

I fjol var båda sönerna, som jag under åren på olika sätt mutat för att rensa ogräs, utflugna. Ogräset växte snabbare än vanligt under sommarheta maj och cementerades fast i torkan under ordinarie sommarmånader.

Till slut gav jag upp och lät resignerat gräsklipparen hålla maskrosor och annat ogräs kort. Gräsmattan började sprida sig och hotade på allvar att ta över.

Denna tidiga vår har jag på egen hand försökt bringa ordning i oredan. Timme efter timme har jag stått böjd och förundrats över hur den gamla ängen, där kor betade fram till att Per Albin-huset byggdes 1937, på något sätt lever där under gruset.

Tvekar man om naturens inneboende krafter ska man försöka slita upp maskrosor med rötterna i en gammal grusgång. Jag lovar, det är omöjligt.

Skilla och vitsippor är ju däremot trevligt, så visst ”ogräs” lämnar jag. Men det mesta ger stor tillfredställelse när rötterna följer med upp ur jorden.

När ett exemplar av insekten riddarskinnbagge med rödsvartvit teckning visar sig i solgasset får jag dock dåligt samvete för att jag förstör dennes livsmiljö.

Insekten, som på Öland kallas skomakare, befinner sig i en trädgård som frun till gatans skomakare fram till 60-talet höll i perfekt skick med bland annat ett träd klippt som en boll. Numera liknar delar av den mest en djungel.

Men det vildväxta är vackert och tiden fram till midsommar är den bästa. En del av gräsmattan, där även några blåsippor slår ut varje år, låter jag växa till äng under hängmattan.

På valborgsmässoaftonen publicerade Naturskyddsföreningen boken ”Naturligtvis!” om hur man gör sin trädgård mer vildvuxen. Jag vet dock att det för mig finns en gräns, och den går vid grusgången.

Mats J Larsson är journalist på DN. Läs även hans krönikor om flirtande bussar och kärleken till en seg uppförsbacke.