Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Medicinska ålderstester får allt mer kritik från läkare

Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet.
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet. Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

En åldersbedömning kostar 4.500 kronor och slutnotan i år väntas uppgå till 65 miljoner. Medan tusentals unga testas växer läkarkritiken.

– Åldersbedömningarna är inte användbara eftersom de inte testats på barn från Afghanistan eller Somalia, säger Inge Axelsson, professor emeritus vid Mittuniversitet.

Debatten om åldersbedömning har skärpts i vår när allt fler ensamkommande röntgar tänder och knäleder. Varje undersökning kostar omkring 4 500 kronor enligt Migrationsverket och i år väntas den totala kostnaden landa på 65 miljoner.

Metodernas kända felmarginaler innebär att cirka en av tio riskerar att felaktigt klassas som vuxna fast de är barn, och åt andra hållet är felet ännu större. Nu menar läkare att felmarginalen kan vara betydligt större än så, eftersom studierna är gjorda på barn i västerländska länder.

– Att göra de här åldersbedömningarna är meningslöst. Ingen vet hur stor felmarginalen är. Det finns inget jämförelsematerial som visar hur barn från Afghanistan eller Somalia utvecklas. Därmed faller hela metodiken, säger Inge Axelsson, professor emeritus i medicinsk vetenskap, Mittuniversitet.

Det finns inget jämförelsematerial som visar hur barn från Afghanistan eller Somalia utvecklas

Han anser att det är oetiskt av Rättsmedicinalverket att bortse från nya studier kring barns utveckling.

– Enligt Rättsmedicinalverket gynnar det barn från sämre förhållanden som utvecklas långsammare. Men då har man inte tagit med de senaste 25 årens forskning som visar att felet kan gå åt båda håll. I dag vet vi att dessa barn ofta utvecklas snabbare. Därför är det inte forskningsetiskt försvarbart att använda denna metod, säger Inge Axelsson.

Han får medhåll av Claude Marcus, endokrinolog och professor i pediatrik vid Karolinska institutet.

– När flickor får mens varierar väldigt mycket i olika länder, precis som pubertetsåldern hos pojkar. En normal pubertet kan starta vid 10 års ålder och vid 15 års ålder. Det är den processen som styr skelettmognaden. Att använda det som ett mått på kronologisk ålder är så rättsosäkert att det är direkt oetiskt. Den som har en tidig pubertet kastas ut, den som har en sen får stanna, säger Claude Marcus.

Att använda det som ett mått på kronologisk ålder är så rättsosäkert att det är direkt oetiskt

Han har gjort tusentals undersökningar av barns skelettmognad som visar att barn från svårare förhållanden inte alltid utvecklas långsammare.

– Visst påverkar exempelvis kosten hur man utvecklas, men åt olika håll. Adopterade barn som fått dåligt med mat tidigt och sedan kommer till ett land där de får rikligt med mat, kan gå väldigt tidigt in i puberteten och bli kortvuxna i stället. Det är en extremt komplex fråga, säger han.

Rättsmedicinalverket är medveten om bristen, men står fast vid att metoden gynnar de asylsökande.

– Låg socioekonomi gör att man mognar långsammare och senare. Om det blir ett fel så gynnar det den asylsökande. Folk kommer att bedömas vara yngre än de är för att de kommer från sämre förhållanden, säger rättsläkaren Elias Palm.

Han anser att det är svårt att värdera hur stor inverkan de nya studierna har för resultatet.

– Man måste fråga sig om det är relevant exempelvis hur stress påverkar när man får första mensen om man kommer från ett annat land jämfört med en brittisk population. Eller om adopterade barn som får ändrade uppväxtförhållanden när de är 2-3 år, är jämförbara med ensamkommande som kommer till Sverige med puberteten bakom sig.

Rättsmedicinalverket menar att man följer forskningen noggrant.

– Just nu är det de här metoderna som gäller, men vi bevakar forskningen och är beredda att göra förändringar som kan förbättra resultatet, säger rättsläkaren Elias Palm.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.