Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Mest kemikalier på förskolor

”Barn exponeras framför allt av miljögifter via damm”, säger forskaren Justina Andersson.
”Barn exponeras framför allt av miljögifter via damm”, säger forskaren Justina Andersson. Foto: Lars Lindqvist
Stockholms hem och förskolor är fulla av miljögifter. Små barn är särskilt utsatta för kemikalier visar en ny studie. ”Skummadrasser och sittpuffar är stora kemikaliereservoarer”, säger forskaren Justina Björklund.

Vi kliver in i ett närmast dammfritt hem i Upplands Väsby. Parketten skiner i det två år gamla huset. Justina Björklund har tre barn och vet efter flera års forskning av miljögifter i inomhusmiljö vid Stockholms universitet hur viktigt det är att hålla rent.

– Det bästa rådet jag kan ge är att städa, städa, städa. Barnen exponeras framför allt av miljögifter via damm. De rör sig nära golvet och har väldigt nära att stoppa händerna i munnen, säger Justina Björklund.

Hon har undersökt tio förskolor, tio arbetsplatser, 44 villor och lägenheter i Stockholm samt bilar från sju bilmärken i jakten på farliga kemikalier. Genom att dammsuga vardagsrumsgolv, vittja dammsugarpåsar och mäta luften på en meters höjd med kemikaliefilter har hon hittat mängder av giftiga kemikalier i samtliga miljöer.

– Det mest alarmerande är att barnen exponeras mycket mer än vuxna för kemikalierna. Det gäller både florföreningar och bromerade flamskyddsmedel som vi hittar höga halter av i både hem och på förskolor. Dessa ämnen gör att flickor får svårare att få barn och killar sämre spermier, säger Justina Björklund.

Vilka tio förskolor i Stockholm som har undersökts är sekretessbelagt, liksom vilka bilmärken som uppmätte högst kemikaliehalter.

– Förskolor med många madrasser och sittpuffar hade en högre koncentration kemikalier. Vi hade bara kodnamn på förskolorna men det var inte så stor skillnad mellan dem.

Mest förvånande var att flamskyddsmedel som varit förbjudna i Sverige sedan 1999 fanns i rikliga mängder i samtliga Stockholmsmiljöer. Högst var halterna av flamskyddsmedlet Ddpd.

– Det är förbjudet i elektronik men får användas i bilar och flygplan. Man säger att det inte är farligt men det räcker med solljus så bryts det ned till farliga ämnen. Det är dessutom inte bara hormonstörande utan även cancerframkallande, säger Justina Björklund.

Tidigare har man trott att det framför allt är via maten som vi får i oss gifterna, men studien visar ett samband mellan damm i hemmet och förekomsten av miljögifter i bröstmjölken hos kvinnor.

Man kan också se att större hem är mer giftfyllda eftersom det finns fler möbler och textilier och att begagnade möbler innehåller fler farliga ämnen.

– Mitt råd till staden är att när man köper saker till offentliga miljöer så måste man ställa miljökrav och se vilka som innehåller kemiska produkter. Men det är svårt att veta som konsument när man köper en tv att Centex i själva verket är ett farligt flamskyddsmedel. Många ämnen som är bannlysta i västvärlden tillverkas ju fortfarande i tredje världen, säger Justina Björklund.

Studien är initierad av Stockholms stad som arbetar för att göra Stockholm giftfritt. I det nya miljöprogrammet som gäller efter nyår ses bromerade flamskyddsmedel som ett av Stockholms största miljöhot.

– Målet är att minska miljögifterna i Stockholm med fokus på fem olika ämnen. Vi ska ställa miljökrav i upphandlingen av alla varor, de värsta miljögifterna ska inte få finnas i produkterna. Vi ska också ta fram en kemikalieplan, säger Ulf Mohlander, enhetschef på Miljöanalys.

Miljögiftsmålen är de svåraste att nå eftersom det handlar om tusentals farliga ämnen. Stockholm är en av de städer som kommit längst i arbetet att identifiera kemikalierna.

– Vi vet att miljögifterna kommer in till Stockholm via varor. Nu gör vi en långsiktig utrensning men det kommer att dröja många år innan vi kan se någon effekt. Så länge Stockholm kör en tuff kemikalielinje men inte resten av världen så är det svårt.

Hur Stockholmarnas hälsa påverkats av de höga kemikaliehalterna i inomhus vet ingen i dag.

– Karolinska har mätt miljögifter i bröstmjölken men vi vet ännu väldigt lite om hälsoeffekterna. Precis som Stefan Jarl belyser i sin film uppstår coctaileffekter när olika ämnen blandas. Världen är fortfarande nyvaken inför problemet, säger Ulf Mohlander.

STOCKHOLMS NYA MILJÖPLAN

Stockholms stad ska enligt den nya miljöplanen minska de fem farligaste kemikalierna i staden. Bland annat genom att i varje upphandling av varor undvika följande miljöfarliga ämnen och efterfråga kemikaliefria produkter.

1. Alkylfenoler
Finns i textilier och rengöringsmedel.

2. Antibakteriella ämnen.
Triclosan finns i tandkräm, deodoranter och sportkläder. Silver finns i tvättmaskiner, kylskåp, sjukvårdsmaterial, skor och kläder.

3. Bromerade flamskyddsmedel
Finns i elektronik, möbler, textilier, byggmaterial och skumplast.

4. Ftalater
Finns i pvc-golv, vinyltapeter, plastisol-tak, mjukgjorda plastartiklar, underredsmassor i trafiken.

5. Polyflourerande föreningar
Finns i impregnerade kläder, skor och möbler, släckskum och golvpolish.

FEM BÄSTA TIPSEN

Städa
A och O är att städa. De kemiska substanserna samlas i damm och sprids sedan i andningsluften.

Bra dammsugare
Dammsugaren ska ha hepafilter som du byter ofta, minst en gång om året. Töm påsen ofta. Dammsugaren själv är en bov, centraldammsugare är det bästa.

Tvätta händerna
God handhygien är viktigt särskilt för barn som rör sig nära golv och damm och stoppar händerna i munnen.

Handla kemikaliefritt
Kräv att få veta vilka kemikalier som elektronik, textilier, möbler innehåller när du handlar. Många ämnen är förbjudna sedan länge i EU.

Möblera med omsorg
Ju fler möbler, desto mer kemikalier. Äldre och begagnade varor innehåller fler farliga ämnen än nyproducerade.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.