Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 23:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/miljoborgarradet-klimatet-maste-ga-fore-kulturmiljo/

STHLM

Miljöborgarrådet: ”Klimatet måste gå före kulturmiljö”

– Många som hör av sig till mig har problem med bygglov för solel. Det är inte okej när vi satsar på solel i stan. Vill man sätta upp solel ska det vara enkelt, säger miljöborgarråd Katarina Luhr (MP). Foto: Beatrice Lundborg

Om Stockholm ska nå sitt solenergimål måste takten tiodubblas. Miljöborgarrådet vill att det ska bli enklare att sätta upp solpaneler och gå snabbare att få bygglov.

– Klimat måste gå före kulturmiljö i de allra flesta fall, säger Katarina Luhr (MP).

Rätta artikel

Solcellerna blir allt fler på Stockholms tak men är fortfarande alldeles för få för att nå stadens eget solenergimål. Förra året producerade staden omkring 3.000 MWh solel och solvärme men enligt klimatstrategin måste staden producera minst 70 GWh till år 2040.

– Vi måste tiodubbla takten om målet att 10 procent av stadens el ska produceras med solpaneler år 2040 ska uppnås, säger Örjan Lönngren, klimatstrateg på miljöförvaltningen.

I dag finns solcellsanläggningar på allmännyttans bostadshus, framför allt i Järva, på några sim- och sporthallar, skolor och ett par äldreboenden. Störst anläggningar finns i Stockholms hamnar samt på Globen, Tele 2 arena och Hovet. Dessutom drivs ett mindre antal plaskdammar på solel.

Men utbyggnaden går inte tillräckligt snabbt och och försenas av bygglovstrassel. Kärrtorps gymnasium, Hagsätraskolan och Solbergaskolan är bara några av skolorna som står på kö för solpaneler. 

Miljöborgarrådet anser att solenergin nu måste prioriteras.

– Vi måste öka takten på alla plan och behöver en ny solelspolicy. Vi har flera skolor som väntar på bygglov, där vi borde ha haft solel redan förra året. Att privatpersoner får köa för bygglov är också ett stort problem, säger Katarina Luhr (MP).

Hon är inte främmande för att lätta på solpanelsreglerna.

– I dag får man exempelvis inte sätta solpaneler på höga hus i innerstaden. Det är solpaneler som inte syns från marken som man måste flyga över för att se. Det är väldigt märkligt att skydda stadsbilden från något som ingen ser. Det tycker jag är fel och något vi borde ändra.

Miljöborgarrådet tycker också att det är problematiskt att villaägare i vissa kulturklassade områden nekas bygglov.

– Det är ett problem för villor i vissa områden där man bedömer att det är fult med solel. Vad som är snyggt eller inte är en bedömningsfråga. Solpaneler är ändå något som skapar en bättre miljö, det borde vara viktigare. Jag tycker personligen att miljö och klimathänsyn måste går före kulturmiljö i de flesta fall.

Vissa måste sätta upp röda solpaneler, men de är tre gånger så dyra?

– Det är viktigt att bygglovet inte är godtyckligt, samma regler måste gälla för alla. När det gäller röda solpaneler skulle staden kanske kunna hjälpa till och samordna upphandling av paneler som passar på tak från olika epoker. Då skulle man få ett bättre pris och det skulle förenkla för privatpersoner. Många som hör av sig till mig har problem med bygglov för solel. Det är inte okej när vi satsar på solel i stan. Vill man sätta upp solel ska det vara enkelt.

För att nå målet för solelsproduktion till 2040 måste i princip alla befintliga offentliga tak i söderläge utnyttjas. Hittills har staden valt att sätta panel på elintensiva byggnader med stor takyta.

– Nu måste vi öka takten. Vi kanske måste börja med att kräva att alla nya byggnader ska ha solel. Även allmännyttans bostadstak. Problemet där är att folk köper sin el själva från elbolag, så solelen går bara till allmänna utrymmen. Det skulle vara mer lönsamt om man även kunde sälja elen till de som bor där. Det är något vi måste lösa.

Solenergin behövs, inte minst i klimatförändringarnas spår, påpekar Katarina Luhr. 

– Vi går mot större elanvändning med elbilar, laddstolpar, elcyklar och varmare somrar. Till exempel borde alla nya äldreboenden ha soltak, då blir staden mer trygg och resilient när klimatet förändras.