Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 02:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/missing-people-slar-dystert-rekord-i-antal-sokinsatser/

STHLM

Missing people slår dystert rekord i antal sökinsatser

”Det är oerhört betydelsefullt för de anhöriga att veta att någon faktiskt aktivt letar, vi får enormt mycket tacksamhet i retur”, säger Jörgen Olsson, verksamhetsledare i Stockholm.
”Det är oerhört betydelsefullt för de anhöriga att veta att någon faktiskt aktivt letar, vi får enormt mycket tacksamhet i retur”, säger Jörgen Olsson, verksamhetsledare i Stockholm. Foto: Urban Andersson

Den ideella organisationen Missing people noterar ett dystert rekord för 2020. Aldrig förr har man genomfört så många sökinsatser runt om i landet. Flest fall hade man i Stockholm där man under förra året hade 89 fall av försvunna personer. Fyra av dem letar man ännu aktivt efter.

Totalt tog Missing people emot 554 ärenden under pandemiåret 2020. Av dem ledde 454 till aktiva sökinsatser, av dem var 89 förlagda till Stockholms län.

– Storstäderna har alltid fler fall än mindre orter. Dels för att fler bor här, men också för att många söker sig till städerna när de av någon anledning vill försvinna, fly eller hålla sig undan, säger Jörgen Olsson, verksamhetsledare för Missing people i Stockholm.

”Ökad psykisk ohälsa och folks isolering som en direkt följd av pandemin är en förklaring till ökningen”, säger Magnus Idebro, styrelseordförande i Missing people.
”Ökad psykisk ohälsa och folks isolering som en direkt följd av pandemin är en förklaring till ökningen”, säger Magnus Idebro, styrelseordförande i Missing people. Foto: Maria Eriksson

Enligt Magnus Idebro, styrelseordförande i organisationen, finns det skäl att tro att har pandemin ligger bakom det ökade antalet sökinsatser:

– Ökad psykisk ohälsa och folks isolering som en direkt följd av pandemin är en förklaring till ökningen. Pandemin gjorde också att så kallade internsök, med våra egna utbildade volontärer, ökade kraftigt och var fler än allmänsök då vi tar allmänheten till hjälp, säger Magnus Idebro.

Antalet aktiva sökinsatser i hela Sverige ökade med 58 procent under 2020; från 293 till 454. Organisationen ägnade 140.000 timmar år att söka efter de anmält försvunna under 2020, vilket kan jämföras med 115.000 timmar året innan.

Martin, 54, är försvunnen sedan den 29 december då han senast sågs i Upplands Väsby. Martin har blont hår. Han är cirka 180 centimeter lång och väger cirka 85 kilo. Han var vid försvinnandet klädd i svart täckjacka. Han har höger arm i mitella innanför jackan.
Martin, 54, är försvunnen sedan den 29 december då han senast sågs i Upplands Väsby. Martin har blont hår. Han är cirka 180 centimeter lång och väger cirka 85 kilo. Han var vid försvinnandet klädd i svart täckjacka. Han har höger arm i mitella innanför jackan.

Flest försvinnanden skedde i åldersgruppen 16-20 år, följt av 11-15 år. Av de som anmäldes försvunna var 60 procent män och 40 procent kvinnor. Kring 80 procent av alla återfinns och det vid liv.

– För de anhöriga är ovissheten ofta det värsta, så för oss är en lyckad insats när vi har hittat en person, även om det ibland sker efter ett tragiskt avslut, säger Jörgen Olsson, verksamhetsledare i Stockholm.

Raimonds, 29 år är försvunnen sedan den 15 juli 2020. Då sågs han utanför Nynäshamn. Raimonds har kort gråspräckligt brunt hår, på högerhanden har han ett stort ärr. Han är cirka 184 centimeter lång och väger cirka 90 kilo. Han var vid försvinnandet klädd i ljusblå jeans, blå t-shirt med vit text och en grå Adidas-tröja.
Raimonds, 29 år är försvunnen sedan den 15 juli 2020. Då sågs han utanför Nynäshamn. Raimonds har kort gråspräckligt brunt hår, på högerhanden har han ett stort ärr. Han är cirka 184 centimeter lång och väger cirka 90 kilo. Han var vid försvinnandet klädd i ljusblå jeans, blå t-shirt med vit text och en grå Adidas-tröja.

Runt en fjärdedel av dem som eftersöks i Stockholmsområdet är inte folkbokförda här. Ofta handlar det om unga personer som mår psykiskt dåligt. I Stockholm blir man anonym, det är enklare att hitta droger och att hitta sätt att tjäna pengar på.

– Vi ser en otäck utveckling där många av de unga som är ”försvunna” snabbt blir uppfångade av personer med dåliga avsikter. De kan vara på flykt från sig själva eller från olika typer av institutionsboenden, berättar Jörgen Olsson.

I Stockholm genomförs relativt få skallgångkedjor, när man letar i urbana miljöer har man andra tekniker. Dels handlar det om informationsspridning via sociala medier, men allt mer också om att involvera så många i ”uniformsyrken” som möjligt.

– Polis, ordningsvakter, väktare, spärrvakter och busschaufförer är några exempel. Vi jobbar också mot socialjourerna, deras ungdomsgrupper och andra volontärer som Farsor och morsor på stan, berättar Jörgen Olsson.

81-årige Jan sågs senast i centrala Stockholm den 28 april. Jan har grått hår kammat i sidbena och blå ögon, bär glasögon med smal båge och hörapparat. Han är cirka 177 centimeter lång och väger cirka 80 kilo. Han var vid försvinnandet klädd i mörkblå jacka med vita dragkedjor och huva, mörkblå jeans samt vitgrå löparskor. Jan går med en mörk/svart käpp.
81-årige Jan sågs senast i centrala Stockholm den 28 april. Jan har grått hår kammat i sidbena och blå ögon, bär glasögon med smal båge och hörapparat. Han är cirka 177 centimeter lång och väger cirka 80 kilo. Han var vid försvinnandet klädd i mörkblå jacka med vita dragkedjor och huva, mörkblå jeans samt vitgrå löparskor. Jan går med en mörk/svart käpp.

I stadsmiljö handlar allt helt enkelt om att lyckas engagera så många ögon och öron som möjligt för att man ska lyckas.

– Tyvärr finns fortfarande den snälla busschauffören kvar, den som låter en gammal människa utan biljett kliva på en buss. Och under pandemin har det inte ens krävts en biljett – vilket gjort att en dement person har kunnat kliva på en buss i Huddinge för att sedan dyka upp i Norrtälje, säger Jörgen Olsson.

Han ser Missing People mer och mer även som en anhörigstödjande organisation än som en organisatör av bara skallgångskedjor:

– Det är oerhört betydelsefullt för de anhöriga att veta att någon faktiskt aktivt letar, vi får enormt mycket tacksamhet i retur.

31-årige elitsoldaten  Deniz är försvunnen sedan den 13 november. Sökandet pågår fortfarande för fullt. Deniz har kort mörk blont hår. Han är cirka 182 centimeter lång och väger cirka 85 kilo. Han var vid försvinnandet klädd i träningskläder.
31-årige elitsoldaten Deniz är försvunnen sedan den 13 november. Sökandet pågår fortfarande för fullt. Deniz har kort mörk blont hår. Han är cirka 182 centimeter lång och väger cirka 85 kilo. Han var vid försvinnandet klädd i träningskläder.

Några få av de fall man arbetar med får stor uppmärksamhet i media, som till exempel fallet med Deniz, den 31-årige elitsoldaten som senast lämnade digitala spår efter sig den 13 november.

Det mediala intresset för en gammal person som plötsligt är borta är inte lika stort.

– Ur ett mänskligt perspektiv är det ju lika viktigt, konstaterar Jörgen Olsson.

Förra året avslutades med ett ärende som slutade lyckligt. Det handlade om en äldre kvinna som försvunnit från sitt hem i östra Stockholm. Man hade inte så stora förhoppningar om att hitta henne, det var också kallt på nätterna.

– Vi hittade henne efter fyra dygn, vid liv. Det var en oerhörd lättnad för alla inblandade, inte minst för de anhöriga, konstaterar Jörgen Olsson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt