Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 01:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/mp-oppna-sparrar-gor-flodet-smidigare-och-minskar-trangseln/

STHLM

MP: Öppna spärrar gör flödet smidigare och minskar trängseln

Regionrådet Tomas Eriksson (MP) säger att öppna spärrar skulle göra kollektivtrafiken mer välkomnande. Foto: Magnus Hallgren

Öppna spärrar i Stockholms kollektivtrafik har diskuterats länge. Förespråkare argumenterar för smidigare resor medan motståndare varnar för mer biljettfusk. Men effekten på fusket är tvetydig. I Helsingfors och Berlin finns inga spärrar och där fuskåker ungefär lika många som i Stockholm – i barriärlösa Göteborg plankar däremot över åtta procent.

Rätta artikel

För fjorton år sedan fick Oslos kommunala trafikbolag Ruter en våg av klagomål om deras nyinstallerade tunnelbanespärrar. Resenärer fastnade och skadade sig i dörrarna som slog igen snabbt och hårt.

Ruter löste problemet genom att öppna dem helt och hållet. Även i Köpenhamn, Helsingfors och i de flesta större tyska städer saknas det spärrar i kollektivtrafiken.

Förespråkare menar att ett sådant system gör trafiken smidigare eftersom resenärer slipper trängas vid spärrarna och kan använda samtliga ingångar på bussar.

Tomas Eriksson (MP), regionråd. Foto: Lisa Mattisson

Miljöpartiet gick till val på att öppna spärrarna, en fråga som de drivit länge. Men de fick släppa frågan för att kunna regera med Alliansen i Region Stockholm. 

– Öppna spärrar skulle göra flödet smidigare och minska trängseln. Det skulle även göra kollektivtrafiken mer välkomnande, säger Tomas Eriksson (MP), regionråd, och fortsätter:

– Jag tror att det finns en psykologisk effekt med stängda spärrar. Resenärer möts av en stängd dörr som indikerar att man måste bevisa sin rätt att vara där. Vi i Miljöpartiet ser kollektivtrafiken som en vital samhällsfunktion som ska vara till för alla och tjäna alla.

Jag tror att det finns en psykologisk effekt med stängda spärrar. Resenärer möts av en stängd dörr som indikerar att man måste bevisa sin rätt att vara där.

I många städer där det saknas spärrar är andelen tjuvåkare högre.

– Det finns ett samband mellan hur stor risken är att åka dit och hur många som tjuvåker. Jag vidhåller att det inte bara är att öppna spärrarna, utan det behövs ett system med biljettkontroller som fungerar.

Tomas Eriksson vill ha det som i Berlin. Där finns det inga spärrar, men kontrollanterna är civilklädda och ger sig till känna först när tunnelbanevagnen är i rullning. I Berlin tjuvåker färre än i Stockholm och där riskerar plankare fängelse vid upprepade förseelser.

– Som det ser ut i Stockholm i dag är det lätt för en tjuvåkare att bara vända och åka till nästa hållplats om denne ser kontrollanter, säger han.

DN har i veckan rapporterat att andelen tjuvåkare i Stockholms kollektivtrafik inte minskar trots en kraftig ökning av antalet kontroller. Moderaterna i Region Stockholm är strikt emot öppna spärrar.

– SL har prövat öppna spärrar vid Slussen för många år sedan. Resultatet förskräckte med 4,6 miljoner kronor i intäktsbortfall och ökat fuskande. Skulle detta överföras till hela kollektivtrafiken väntas hundratals miljoner i intäktsförluster, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd med ansvar för SL-trafiken.

Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd. Foto: Magnus Hallgren

Han är däremot positiv till civilklädda kontrollanter.

– Jag utesluter inte det. Men i första hand ska vi öka kontrollerna.

Relationen mellan spärrfri kollektivtrafik och ett högt fuskåkande är tvetydig. I Göteborg behöver du inte visa upp någon biljett när du kliver på spårvagnar och bussar. Där ligger tjuvåkandet på omkring åtta-tio procent – att jämföra med SL-trafikens 3,2 procent. Även i Oslo är andelen högre än i Stockholm; för två år sedan låg andelen fuskare på sex procent.

– Vi har som målsättning att få ner siffran till fem procent, skriver Knut-Martin Løken, kommunikatör på Oslos kollektivtrafiksbolag Ruter, i ett mejl till DN.

I spärrlösa Helsingfors Metro ligger andelen däremot på ungefär samma nivå som i Stockholm. Där fuskåkte 3,6 procent förra året. Köpenhamns metro saknar också spärrar och de uppger att tjuvåkandet ligger på 0,1 procent – men medger att den väldigt låga siffran är osäker.

Oslos tunnelbana. Foto: Fredrik Varfjell

Kollektivbolagen mäter på olika sätt, vilket gör jämförelsen osäker. Västtrafiks siffra grundar sig i webbenkäter där de frågar om kunden har fuskåkt. SL räknar däremot på hur många som blir tagna i kontroller och hur många resenärer som kontrollanterna tror tjuvåker. I Oslo är det kontrollanterna som gör uppskattningen och i Helsingfors räknar de på hur många som åker fast.