Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Mycket få nyanlända kvinnor får jobb

Foto: Jessica Gow/TT

Bara tre procent av de nyanlända kvinnor som har kommit till Stockholms stad fick ett riktigt jobb efter etableringsfasen. Det visar statistik från Arbetsförmedlingen. 

– Det är förstås alldeles för dåligt att så få är i arbete, vi är absolut inte nöjda, säger Mirja Räihä (s), vikarierande arbetsmarknadsborgarråd.

En ny rapport från Stockholms hållbarhetskommission sätter fokus på nyanlända och deras ställning på arbetsmarknaden.

2016–2017 genomgick 24.034 nyanlända etableringsplanen i Stockholms stad. Tre månader efter att de var klara med den, i maj 2017, var 21 procent av kvinnorna respektive 40 procent av männen i arbete eller studier.

De flesta av dem – 55 procent av kvinnorna och 48 procent av männen – deltog i arbetsmarknadspolitiska program. 11 procent av kvinnorna och 4 procent av männen hade av någon anledning avslutat kontakten med Arbetsförmedlingen.

De som hade fått ett riktigt jobb – arbete utan stöd – var 319 av 9.324 kvinnor,  3 procent, och 1.091 av 14.710 män, 7 procent.

Läs mer: Antalet arbetslösa har börjat öka

Rapporten konstaterar också att bland utrikes födda och nyanlända kvinnor har påtagligt färre jobb än i andra grupper. Särskilt långt från arbetsmarknaden står utomeuropeiskt födda kvinnor med kort eller ingen utbildning. Rapportförfattarna menar att kvinnor missgynnas i etableringen och är underrepresenterade i arbetsmarknadsprogram och insatser.

Det finns en del svårigheter med att hitta kvinnorna, och den allra svåraste gruppen är de som varken är inskrivna på Arbetsförmedlingen eller hos socialtjänsten.

– Det finns en del svårigheter med att hitta kvinnorna, och den allra svåraste gruppen är de som varken är inskrivna på Arbetsförmedlingen eller hos socialtjänsten, säger Mirja Räihä.

Men en del metoder är effektiva, menar hon. Introduktionsförskolorna – där  barnen slussas in i förskolan och mammorna får kontakt med SFI – fungerar bra. Introduktionsförskolor finns i dag i Spånga-Tensta, Skärholmen och Husby och ska starta i Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör.

– Vi har också förstärkt den uppsökande verksamheten från Jobbtorgen på Järvafältet och i Hässelby, säger Mirja Räihä.

Ändå är det i Stockholms län som de som kommer till Sverige har lättast att få jobb. En studie som genomförts av Länsstyrelsen i Stockholm tillsammans med SCB visar att 54 procent av de som bosatt sig i Stockholms län var sysselsatta efter nio år i landet, vilket är tio procentenheter högre än för resten av landet. 

Men det är svårare för kvinnor. Mer än varannan kvinna i länet saknade sysselsättning nio år efter ankomsten till Sverige.

– Det låter som väldigt lång tid när arbetsgivarna ropar efter arbetskraft. Det är förstås utbildning som behövs, jag har stor tilltro till den kombinerade SFI och yrkesutbildningen, säger Mirja Räihä.

Det är förstås utbildning som behövs, jag har stor tilltro till den kombinerade SFI och yrkesutbildningen.

Det är också svårare för kortutbildade att få jobb i de områden där koncentrationen av kortutbildade är som störst. De tre stadsdelsområden som har lägst etableringsgrad för kortutbildade är Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen. 

Av de utrikes födda som bor i Rinkeby-Kista är sysselsättningsgraden efter att ha vistats i Sverige tio år eller mer cirka 60 procent. Motsvarande siffra för hela staden är 72 procent och för bosatta på Kungshomen 81 procent.

Och bara hälften av alla högutbildade i Rinkeby-Kista och Skärholmen arbetade 2014 i ett högkvalificerat yrke. I Stockholms innerstad, Bromma, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen var motsvarande andel var omkring 80 procent.

De kortutbildade – som har högst förgymnasial utbildning – har tre gånger så hög arbetslöshet, 17 procent, som de som har gått gymnasiet. Nästan hälften, 48 procent, av de kortutbildade är utrikes födda.

Rapportförfattarna har också tittat på hur det går för dem som är på väg in i arbetslivet. Vid 23 års ålder saknade nästan hälften av alla utrikes födda 1980-talister i Stockholms stad fullständiga gymnasiebetyg. Av de i samma åldersspann som kom till Sverige mellan 17 och 23 års ålder är det färre än tio procent som vid 23 års ålder klarat gymnasiet med fullständiga betyg.

Läs mer: Att få nyanlända i arbete svårt för fler kommuner

Av eleverna som började språkintroduktion hösten 2011 hade endast nio procent avslutat ett nationellt program i gymnasieskolan fyra år efter studiestarten.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.