Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Nästan omöjligt för fattiga få en bostad

Nya bostäder byggs vid Torsplan, Hagastaden binder samman Stockholm och Solna.
Nya bostäder byggs vid Torsplan, Hagastaden binder samman Stockholm och Solna. Foto: Claudio Bresciani/TT

Nu är läget så allvarligt att det nästan är omöjligt för hushåll med små inkomster och kort tid i bostadskön att komma in på bostadsmarknaden. Det skriver Länsstyrelsen i en analys.

– Vi har kommit upp i ordentliga volymer i nybyggnation men det som har byggts passar inte alla kostnadsmässigt. Det har varit oerhört lönsamt att bygga avancerade bostadsrätter men den kundkretsen har sinat, säger landshövding Sven-Erik Österberg.

I rapporten ”Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2018” talar Länsstyrelsen om en befolkningsökning på upp till en halv miljon personer fram till 2030.

Det tre senaste åren har över 56.000 bostäder påbörjats, vilket innebär att många blir inflyttningsklara de kommande åren. Men nu minskar bostadsbyggandet. Endast 3.200 bostäder påbörjades första kvartalet i år jämfört med 5.000 samma kvartal i fjol.

Länsstyrelsen uppskattar att runt 13.000 bostäder påbörjas årligen 2018 och 2019. Bedömningen grundar sig på en osäker marknadssituation till följd av ett rekordhögt utbud av nyproducerade bostadsrätter i kombination med åtstramningar på lånesidan. En försiktig bedömning är att det kan bli ännu färre bostäder som påbörjas.

Det är betydligt färre nya bostäder än de drygt 20.000 per år som behövs enligt den nya utvecklingsplanen för länet – RUFS 2050. 

Men länet befinner sig i ett läge där det har planerats fram för många bostäder i samma segment, menar Länsstyrelsen. Bakgrunden är den höga befolkningstillväxten, skyhöga bostadspriser och ett otillräckligt utbud av hyresrätter med rimlig hyra. Situationen på bostadsmarknaden påverkar även företagens tillväxtmöjligheter. Många företag menar att bostadsbristen hämmar deras verksamhet, vilket kan leda till att de väljer att växa i andra städer.

Att en stor grupp inte har råd med de nya bostäderna oroar Sven-Erik Österberg.

– I London har det gått så långt att de har svårt att klara servicen i hotell- och restaurangbranschen. De väldigt mediokra lönerna för, exempelvis, städare och diskare räcker inte till hyran och restiderna till arbetet blir orimligt långa, säger han.

Om inte bostadsmarknadens aktörer förmår att producera olika slags bostäder så kommer bostadsbristen att bli än mer akut – särskilt för ekonomiskt svaga hushåll, varnar Länsstyrelsen. Det kan också leda till att den sociala sammanhållningen, tryggheten och tilliten till den svenska modellen minskar.

– Fler måste rannsaka sig. Kommunerna måste titta på vad de tar ut för marken och vi måste se över om vi ska tillåta lite enklare produktion, säger Sven-Erik Österberg.

Ute i Europa, skriver Länsstyrelsen i rapporten, är det vanligt att det finns ett inkomsttak för vilka som får flytta in i en bostad i den sociala sektorn. I Holland omfattas 45 procent av hushållen, i Frankrike två tredjedelar och i Österrike har upp till 80 procent av hushållen möjlighet att söka bostad inom den sociala sektorn.

– Jag önskar att vi inte ska närma oss social housing, det finns en väldigt stark baksida. Jag tycker att Sverige ska slippa lägenheter med inkomsttak, det blir utpekande, säger Sven-Erik Österberg.

I början av 1990-talet var hyresrätten den dominerande upplåtelseformen, men i dag är bostadsrätten vanligast. 56 procent av det som byggts 2015–2017 var bostadsrätter, utbudet ligger hela tiden under efterfrågan för att prisnivån ska hållas uppe, menar Länsstyrelsen.

Men under det första kvartalet i år visar kvartalsrapporterna från byggbolagen en kraftig nedgång för försäljningen av nya bostäder. För börsnoterade byggbolag har försäljningen fallit 70–90 procent jämfört med samma kvartal förra året. För att få igång försäljningen erbjuder många bolag olika former av rabatter till den som köper en ny bostad. I exempelvis Nykvarn har priset på nyproducerade parhus sänkts med 1 miljon kronor.

– Byggbolagen har tidigare lagt risken helt och hållet på köparen, men nu börjar de ta en del av risken själva, säger Sven-Erik Österberg.

Länsstyrelsens bedömning är att de satsningar som lanserats hittills på lokal och nationell nivå för att få fram billigare bostäder inte är tillräckliga. Ett marknadsorienterat byggande klarar inte av att lösa bostadsförsörjningsfrågan.

Intresset för det statliga investeringsstödet för hyresrätter är svagt i Stockholms län. Hur ser du på det?

– Det har inte skett någon revolution, men sedan villkoren för Stockholms län ändrades så har både kommunala och privata bostadsbolag i länet börjat söka det, tidigare var det heldött, säger Sven-Erik Österberg.

Läs mer: Här bor flest på minst yta 

Många unga trångbodda

Mer än en fjärdedel av länets befolkning i åldersgruppen 18–30 år upplever sig trångbodda medan knappt 6 procent uppger detsamma i åldersgruppen 65–85 år.  Den upplevda trångboddheten är dubbelt så hög bland utomeuropeiskt födda, 29 procent, jämfört med personer födda i Sverige, 14 procent.

Enligt Länsstyrelsens medborgarundersökning från 2017 bor strax över 65.000 personer i åldern 18 till 85 år i andra hand och ytterligare 90.000 bor inneboende.

Många uppgifter om situationen i kommunerna är hämtade från Boverkets och Länsstyrelsens Bostadsmarknadsenkät 2018. En annan kunskapskälla är samtal med tjänstemän i kommunerna och företrädare för bygg- och bostadsbranschen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.